Passivitet är inget vidare konkurrensmedel

Det är inte konstigt att svenska företag ofta har så svårt att klara sig i internationell konkurrens och att alltmer av svensk industri blir utlandsägd. Passivitet är nämligen ett utmärkande drag för svenska företagsledare. Det vinner man inte många segrar på.

Speciellt försiktiga och overksamma blir företagen, i bistra tider. Då vill man helst dra täcket över huvudet och blunda tills allt går över.

Revisions- och konsultföretaget Grant Thornton presenterade i början av 2010 en undersökning om hur företag i olika länder hanterat lågkonjunkturen och förberett sig för bättre tider. 7.400 företagsledare i privatägda företag i 36 länder har intervjuats. Däribland 450 svenska på företag med 50 – 500 anställda. De har svarat på om satsat mer än vanligt på ett antal områden, för att hitta vända utvecklingen.

Det är en sorglig läsning, för en svensk.

Svenska företagsledare borde skämmas.

De ligger illa till på de flesta områden, inte minst varumärkesstärkande och –utvecklande åtgärder.

Det enda område, där vi är bland de främsta är på att inte göra någonting. Bara i Botswana och Brasilien möter företagen konjunkturen med värre oföretagsamhet.

26 procent av de svenska företagen har svarat att de inte gjort något alls för att stärka konkurrenskraften och förbereda en uppgång. I Botswana och Brasilien hade 30 procent av företagen den inställningen.

På områden som ökad marknadsföring och produktutveckling, är svenskarna sorglig efter. Likaså när det gäller att försöka slå sig fram på nya marknader.

Mindre än en femtedel (18 procent) av de svenska företagen ökar marknadsföringen, mot ett globalt snitt på 31 procent. Men över hälften av de finska företagen ökar marknadsinsatserna. Och 37 procent av de danska.

Produktutveckling är i fokus för hälften av företagen i genomsnitt och för tre fjärdedelar av de finska. Men bara 32 procent av svenska företag utvecklar sina produkter och tjänster i det här läget.

Huvudåtgärd för di svenske var kompetensutveckling av medarbetaren. 35 procent av företagen hade lagt resurser på detta. Men det är ändå inte mycket att skryta med, när 85 procent av de finländska och 73 procent av de danska företagen har gjort samma sak.

I genomsnitt hälften av företagen runt om i världen, försökte finna nya marknader att bearbeta när tiderna kärvade. Men inte de svenska. Bara 22 procent försökte flytta gränserna på sina marknader.

Redan i somras kunde Grant Thornton konstatera, i en annan undersökning, att svenska företag är världens mest okunniga, om vad som skapar lönsamhet. Nära en fjärdedel av svenska företagsledare svarade ”vet inte” på frågan vad som var mest effektivt för ökad lönsamhet. 17 procent såg minskade kostnader som huvudalternativ och i en konjunkturnedgång är svenskarna rekordsnabba på att dra ner på kostnaderna.

Så nu sitter de här med minimala kostnader, men inga idéer på hur intäkterna ska öka. Medan omvärlden vässar armbågarna och springer förbi.

Allting kommer inte till den som sitter och väntar!

(Inlägget har tidigare varit publicerat i Dagens Industri)

Print Friendly, PDF & Email

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.