{"id":1032,"date":"2023-08-13T12:00:00","date_gmt":"2023-08-13T11:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1032"},"modified":"2023-10-11T15:15:24","modified_gmt":"2023-10-11T14:15:24","slug":"for-lars-hansson-ar-enkelheten-det-basta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1032","title":{"rendered":"F\u00f6r Lars Fille Hansson var enkelheten det b\u00e4sta"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu en av v\u00e5ra fr\u00e4msta kreat\u00f6rer l\u00e4mnade oss, n\u00e4r Lars Fille Hansson<\/strong> gick bort i juli. En lika \u00f6dmjuk person som skicklig kreat\u00f6r. Jag vill d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5minna om hans insatser genom att uppdatera denna bloggpost som jag publicerade 2012, n\u00e4r han b\u00f6rjat trappa ner p\u00e5 reklamjobben.<\/p>\n

Ursprungligen skrev jag inl\u00e4gget eftersom det helt enkelt beh\u00f6vdes lite mer information i reklambranschen om Fille. Han var ju aldrig sj\u00e4lv den som ville st\u00e5 p\u00e5 scenen och gl\u00e4nsa, s\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga var han inte lika k\u00e4nd som han egentligen borde vara.<\/p>\n

Sveriges Kommunikationsbyr\u00e5er saknade information om m\u00e5nga av medlemmarna i Platinaakademin och jag lovade att komplettera en del efter hand i min blogg.  Bland annat med mer information om Fille Hansson, som fick Platina\u00e4gget 2002.<\/p>\n

Fille var en man som f\u00f6redrog det enkla. B\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller livsstil och reklam. En stillsam, \u00f6dmjuk kreat\u00f6r som v\u00e4l k\u00e4nde verkligheten utanf\u00f6r reklambranschen och som i sitt jobb hela tiden str\u00e4vade efter att f\u00f6renkla och skala bort det on\u00f6diga.<\/p>\n

\u201d\u00c4r det en d\u00e5lig id\u00e9 s\u00e5 blir det bara skit kvar. Men \u00e4r den bra, s\u00e5 blir det en diamant\u201d, konstaterade han f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sen i en QV-intervju.<\/p>\n

Han h\u00f6ll s\u00e5 l\u00e5g profil att inte ens Reklamf\u00f6rbundet hade full koll, n\u00e4r de f\u00f6rklarade varf\u00f6r han fick Platina\u00e4gget. Det hette att han bel\u00f6nades f\u00f6r sitt l\u00e5ngsiktiga och konsekventa arbete f\u00f6r Gevalia.<\/p>\n

Ingen kan s\u00e4ga annat \u00e4n han jobbat l\u00e5ngsiktigt och konsekvent med uppdraget, det \u00e4r helt klart. Men nog var det \u00e4nd\u00e5 att lite grand att f\u00f6rringa hans insatser och betydelse i branschen. Visserligen skulle nog vem som helst h\u00e5lla med om att Gevalia \u00e4r ett exempel p\u00e5 lysande reklam. Men Fille har sj\u00e4lv aldrig gjort anspr\u00e5k p\u00e5 att vara pappa till konceptet. Han tog \u00f6ver id\u00e9erna och vidareutvecklade dem f\u00f6r nya medier r\u00e4tt m\u00e5nga \u00e5r efter att ett team med bland andra AD:n Christian Eklund<\/strong> och copywritern Ivar Klaesson<\/strong> p\u00e5 Young & Rubicam skapat det f\u00f6r att attrahera yngre m\u00e5lgrupper till ett gammalt hederligt, men lite mossigt, varum\u00e4rke. Det var redan p\u00e5 70-talet som temat lanserades i annonser och p\u00e5 stortavlor och fick stor uppm\u00e4rksamhet direkt. Fille Hansson fick ta \u00f6ver uppdraget n\u00e4r man inte lyckades riktigt med att f\u00f6ra \u00f6ver konceptet till r\u00f6rliga medier.<\/p>\n

N\u00e5got som han sedan h\u00f6ll p\u00e5 med under 10 \u00e5r och konceptet anv\u00e4ndes p\u00e5 de mest otroliga och ov\u00e4ntade slag och bel\u00f6nades i alla nationella och internationella t\u00e4vlingar man kan t\u00e4nka sig.<\/p>\n

Men n\u00e4r Fille Hansson satte ig\u00e5ng med att utveckla Gevalias kommunikation hade han redan arbetat i branschen i \u00f6ver 20 \u00e5r. Redan f\u00f6rsta \u00e5ret och med f\u00f6rsta kunden fick han guld\u00e4ggsdiplom. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 kom det f\u00f6rsta guld\u00e4gget. Sedan dess har det blivit ett par, tre \u00e4gg till och en uppsj\u00f6 av diplom. Men det tog ett bra tag innan den svenska guld\u00e4ggsjuryn f\u00f6ljde alla sina utl\u00e4ndska jurykolleger som redan bel\u00f6nat Gevaliareklamen med guldmedaljer.<\/p>\n

Att han ocks\u00e5 fick platina\u00e4gg och tog plats i platinaakademin markerade ocks\u00e5 officiellt hans roll och uppgift som f\u00f6red\u00f6me och auktoritet f\u00f6r kommande kreat\u00f6rsgenerationer. Visst hade han \u00e5sikter om reklamens utveckling och kvalitet. Men han beh\u00f6ll ocks\u00e5 g\u00e4rna h\u00e4r en stillsam och eftert\u00e4nksam ton. Han ville aldrig bli en gn\u00e4llig gubbe.<\/p>\n

\u201dJag har h\u00f6rt s\u00e5 m\u00e5nga prata mycket om hur himla d\u00e5lig reklamen \u00e4r nu\u201d, sa han i en QV-intervju sedan han bel\u00f6nats med Platina\u00e4gget.<\/p>\n

\u201dSpeciellt \u00e4ldre gn\u00e4ller. Jag tycker ocks\u00e5 mycket \u00e4r d\u00e5ligt idag. Men om man ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker se det som \u00e4r bra, s\u00e5 \u00e4r ju svensk reklamfilm v\u00e4ldigt skicklig. Det \u00e4r samma sak som n\u00e4r USA gick fr\u00e5n print till film. De gjorde ju otroligt bra print innan reklamfilmen blev stor och alla duktiga kreat\u00f6rer gick \u00f6ver till film. M\u00e5nga svenska kreat\u00f6rer har, precis som jag, f\u00e5tt en kick av att g\u00f6ra film.\u201d<\/p>\n

Men han tyckte ocks\u00e5 att mycket av den svenska reklam \u00e4r sv\u00e5rbegriplig och trendig.<\/p>\n

\u201dMan kan ocks\u00e5 ana ett f\u00f6rakt f\u00f6r vanliga m\u00e4nniskor. Det var n\u00e5got som aldrig f\u00f6rekom hos Arbmans eller Hall & Cederquist. Eller hos Forsman & Bodenfors heller f\u00f6r den delen. D\u00e4r finns alltid respekten f\u00f6r konsumenten.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r grunden f\u00f6r all bra reklam, menade han. Det och enkelheten.<\/p>\n

DR\u00d6MDE OM ATT BLI BILMEKANIKER<\/strong><\/p>\n

Fille Hansson gick inte mer \u00e4n nio \u00e5r i skolan. Hans dr\u00f6m var att bli bilmekaniker och f\u00e5 r\u00e5d att k\u00f6pa en stor amerikanare. Skolan intresserade honom inte, med ett undantag: teckning. Fille, som v\u00e4xte upp i en arbetarfamilj i V\u00e4llingby, visste inget om reklambranschen men av en moster, som tyckte att han borde f\u00e5 nytta av sin talang, fick han r\u00e5det att bli reklamtecknare.<\/p>\n

I december 1959 s\u00f6kte han och fick jobb som allt-i-allo i atelj\u00e9n p\u00e5 Svenska Telegrambyr\u00e5n.<\/p>\n

\u201dJag tycker mig ha sett allt i reklamsammanhang men jag tycker inte jag har l\u00e4rt mig n\u00e5got egentligen\u201d, sa han till mig i en QV-intervju 44 \u00e5r senare.<\/p>\n

Det 2003 och han var d\u00e5 kreativ chef p\u00e5 svenska Leo Burnett, d\u00e4r han basade \u00f6ver 20 kreat\u00f6rer.<\/p>\n

Hans p\u00e5st\u00e5ende kom sig av att han \u00e4r en blygsam person. Han hade en tendens att underv\u00e4rdera betydelsen av sin egen insats. M\u00e4nniskor med begr\u00e4nsad formell utbildning f\u00e5r ofta d\u00e5ligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och det ger sig tillk\u00e4nna p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n

I en tidigare intervju i Quo Vadis f\u00f6rklarade att han inte egentligen hade n\u00e5got l\u00e4shuvud. Men konstaterade sedan att:<\/p>\n

\u201dSnarare \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 att skolan \u00e4r alltf\u00f6r fyrkantig f\u00f6r oss som \u00e4r kreativt lagda.\u201d<\/p>\n

Under 60-talet visade ocks\u00e5 \u201dFille\u201d att han inte har n\u00e5gra problem med att f\u00e5 statistik och information att fastna, bara \u00e4mnet \u00e4r tillr\u00e4ckligt intressant. Han blev under de h\u00e4r \u00e5ren n\u00e5got av ett levande uppslagsverk p\u00e5 den reklam som gjordes i dess ursprungsland.<\/p>\n

\u201dJag k\u00f6pte Life och rev ut varje annons. Jag hade j\u00e4rnkoll p\u00e5 vad som gjordes i USA. Jag k\u00e4nde till alla namn i branschen som var n\u00e5got och jag kunde alla typsnitt. Jag var helt galen i reklam\u201d, ber\u00e4ttade han.<\/p>\n

Han arbetade med Gevalias reklam i tio \u00e5r.<\/p>\n

\u201dSedan Young & Rubicam hade k\u00f6pt Hall & Cederquist i b\u00f6rjan av 90-talet, och Gevalias kreat\u00f6rer hade slutat, blev samarbetet mellan byr\u00e5n och kunden allt s\u00e4mre. Kulturkrocken var total. Jag fick uppdraget att ta hand om Gevalia. Det var ett sista f\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n byr\u00e5ns ledning att f\u00e5 beh\u00e5lla uppdraget, som var stort och prestigefyllt\u201d, ber\u00e4ttade Fille Hansson.<\/p>\n

\u201dF\u00f6r mig personligen handlade det om att vinna eller f\u00f6rsvinna. Jag var 48. Jag k\u00e4nde att jag b\u00f6rjade bli gammal. Jag var tr\u00f6tt p\u00e5 reklam. Jag k\u00e4nde mig inte hemma med det som gjordes d\u00e5. Jag k\u00e4nde att om jag inte lyckades med Gevalia s\u00e5 hade jag inget i reklambranschen att g\u00f6ra l\u00e4ngre.\u201d<\/p>\n

\u201dJAG HAR T\u00c5LAMOD\u201d.<\/strong>
\n<\/strong>M\u00e5nga p\u00e5 byr\u00e5n hade redan tr\u00f6ttnat p\u00e5 det framg\u00e5ngsrika men vid det h\u00e4r laget flera \u00e5r gamla konceptet \u201dOm du f\u00e5r ov\u00e4ntat bes\u00f6k\u201d.<\/p>\n

\u201dM\u00e5nga kreat\u00f6rer \u00e4r ot\u00e5liga. Men inte jag. Jag har t\u00e5lamod. Jag har varit gift med samma kvinna i 35 \u00e5r. Vi har bott i samma hus i 32 \u00e5r\u201d, ber\u00e4ttade han 2003.<\/p>\n

Och frun  f\u00f6rblev densamma.<\/p>\n

\u201dKonceptet f\u00f6r Gevalia var perfekt. Det fanns det ingen anledning att fr\u00e5ng\u00e5. Jag hade ingen br\u00e5dska. Jag kan v\u00e4nta p\u00e5 att uppdragsgivaren byter produktchef, om s\u00e5 kr\u00e4vs. Jag vet vad jag vill. I Gevalias fall handlade det om att hitta tillbaka till konceptets r\u00f6tter. Mitt uppdrag var att f\u00f6ra \u00f6ver budskapet fr\u00e5n annonser till film – s\u00e5 att det ber\u00f6rde, s\u00e5 att det fungerade. Det var den stora utmaningen.\u201d<\/p>\n

Fille Hansson var alltid en h\u00e4ngiven cineast. Men teater avskydde han.<\/p>\n

\u201dBio g\u00e5r jag p\u00e5 flera g\u00e5nger i veckan. I teatersalongen s\u00e4tter jag inte min fot\u201d, konstaterade han.<\/p>\n

Passionen f\u00f6r film gjorde att han s\u00e5g vad det var som saknades i de filmer som hans f\u00f6reg\u00e5ngare hade producerat men som hade g\u00e5tt obem\u00e4rkt f\u00f6rbi.<\/p>\n

\u201dDe saknade m\u00e4nniskor. Det fungerar inte\u201d, ber\u00e4ttade \u201dFille\u201d Hansson, som var helt p\u00e5 det klara med vad filmerna skulle f\u00f6rmedla.<\/p>\n

\u201dKaffet skulle f\u00e5 m\u00e4nniskor fr\u00e5n skilda milj\u00f6er att m\u00f6tas. D\u00e4remot fick man aldrig i filmerna visa hur m\u00f6ten slutar. Ritar man en cirkel, som Janne Cederquist s\u00e5 riktigt p\u00e5pekat, s\u00e5 f\u00e5r man aldrig slutf\u00f6ra den. Det ska l\u00e4mnas till betraktarens fantasi.\u201d<\/p>\n

REKLAMFILMER SOM MUSKVIDEOS <\/strong>
\nDen f\u00f6rsta filmen som bar Filles signum visade en tyngdlyftare som tyngd av vikterna brakar ner genom golvet till v\u00e5ningen under – till den f\u00f6rv\u00e5nade kvinnliga grannens f\u00f6rtjusning. Musiken \u2013 The Troggs stora hit “Wild Thing” \u2013 bidrog till att reklamfilmen kom att toppa alla unders\u00f6kningar vad g\u00e4ller  uppm\u00e4rksamhet och uppskattning.<\/p>\n

\u201dGenom att komplettera de r\u00f6rliga bilderna med musik som legat p\u00e5 topplistorna blir reklamen betydligt mera l\u00e5nglivad. En reklamfilm som samtidigt \u00e4r en musikvideo orkar man se 30-40 g\u00e5nger utan att tr\u00f6ttna. Gevalias mediabudgetar \u00e4r stora, det var viktigt att vi fick ut s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt f\u00f6r pengarna.\u201d<\/p>\n

I december 1996 utvecklades konceptet ytterligare ett sn\u00e4pp. Inspirerade av den unge tysken Mattias Rusk<\/strong>, som landade sitt privatplan p\u00e5 R\u00f6da Torget i Moskva, ville kreat\u00f6rerna kommersialisera den uppm\u00e4rksammade landningen \u2013 men den h\u00e4r g\u00e5ngen p\u00e5 Stureplan i centrala Stockholm.<\/p>\n

\u201dVi besl\u00f6t oss f\u00f6r att g\u00f6ra ov\u00e4ntade bes\u00f6k p\u00e5 riktigt\u201d<\/p>\n

Aldrig tidigare hade n\u00e5got liknande gjorts i reklamsammanhang.<\/p>\n

\u201dDet n\u00e4rmaste jag har sett i den h\u00e4r v\u00e4gen \u00e4r olika konstverk. En Clint Eastwood-film fr\u00e5n 70-talet visade en gigantisk hand som stack upp ur sanden och n\u00e5gra hundra meter l\u00e4ngre bort s\u00e5g man foten i samma storlek. De nergr\u00e4vda bilarna p\u00e5 Cadillac Ranch i Arizonas \u00f6ken var en annan inspirationsk\u00e4lla liksom ett flygplan jag hade sett p\u00e5 ett tak i T\u00e4by.\u201d<\/p>\n

EVENT MARKETING, VAD \u00c4R DET? <\/strong>
\n<\/strong>Efter flygplanet p\u00e5 Stureplan f\u00f6ljde en rad installationer f\u00f6r Gevalia som \u00e4ven de v\u00e4ckte stor uppm\u00e4rksamhet i media. U-b\u00e5ten p\u00e5 Lilla Torg i Malm\u00f6, berg-och-dalbanan \u201dHang Over\u201d p\u00e5 Avenyn i G\u00f6teborg, tunnelbanan p\u00e5 Norrmalmstorg i Stockholm och bussen som h\u00e4ngde ut fr\u00e5n Spy Bar vid Stureplan.<\/p>\n

\u201dJag och min arbetsgrupp fick h\u00f6ra att vi var m\u00e4stare p\u00e5 event marketing. Men d\u00e5 visste jag inte ens vad ordet innebar. V\u00e5ra reklaminstallationer var endast en logisk forts\u00e4ttning p\u00e5 ett lysande grundkoncept som det g\u00e5r att anv\u00e4nda hur l\u00e4nge som helst\u201d, menade Fille Hansson, som 55 \u00e5r gammal fick ta emot ett guld\u00e4gg f\u00f6r Gevalias installationer.<\/p>\n

\u201dDet var kul att kunna visa de yngre som satt d\u00e4r i sina m\u00f6ssor att kreativitet inte handlar om \u00e5lder. Vi fick inte bara guld i Guld\u00e4gget, vi bel\u00f6nades med guld i alla t\u00e4vlingar vi st\u00e4llde upp i – Cannes, Clio, New York Festivals. Man ringde till och med fr\u00e5n olika t\u00e4vlingar och bad oss skicka in reklamen f\u00f6r Gevalia. \u00c4ven i utlandet ans\u00e5gs det vi hade gjort som nyskapande\u201d, ber\u00e4ttade Fille Hansson.<\/p>\n

Under de tio \u00e5r han jobbade med Gevalia hann han avverka fem copywriters; Svante T\u00f6rngren<\/strong>, Ola Gatby, Mattias Jersild, Henrik Haeger<\/strong> och Magnus Engstr\u00f6m<\/strong>.<\/p>\n

\u201dDe flesta saknade t\u00e5lamod. Mattias Jersild varade en vecka. Henrik Haeger, \u00e5 andra sidan, var med under fem \u00e5r. Henrik var en starkt bidragande orsak till att reklamen blev s\u00e5 bra som den blev\u201d.<\/p>\n

Tillsammans producerade man under den h\u00e4r tiden 18 reklamfilmer. En var tredimensionell vilket f\u00f6rutsatte att tittaren bar 3-D-glas\u00f6gon f\u00f6r att kunna se vad som visades.<\/p>\n

\u201dGlas\u00f6gonen kunde man h\u00e4mta upp gratis i livsmedelsaff\u00e4rer och p\u00e5 bensinstationer. Och vilken efterfr\u00e5gan det var. Cirka en miljon glas\u00f6gon l\u00e4mnades ut inf\u00f6r s\u00e4ndningen och i centrala Stockholm s\u00e5g vi till och med n\u00e5gra f\u00f6retagsamma grabbar som s\u00e5lde de h\u00e4r brillorna f\u00f6r en krona stycket.\u201d<\/p>\n

\u00c4NTLIGEN ETT VIKTIGT VAL <\/strong>
\n<\/strong>Vid ett annat tillf\u00e4lle, en m\u00e5nad efter riksdagsvalet h\u00f6sten 1998, k\u00f6pte man all reklamtid en kv\u00e4ll p\u00e5 TV 4 och visade de tio av Gevalias filmer som d\u00e5 hade producerats. Syftet var att engagera tittarna och knyta dem n\u00e4rmare varum\u00e4rket genom att l\u00e5ta dem r\u00f6sta fram den mest popul\u00e4ra av reklamfilmerna.<\/p>\n

\u201dDet var en av de f\u00f6rsta integrerade reklamkampanjerna. I butik kunde man h\u00e4mta r\u00f6stsedlar och l\u00e4sa om t\u00e4vlingen, p\u00e5 stortavlor \u00f6ver hela landet f\u00f6rmedlades samma budskap, i kv\u00e4llstidningar och TV-bilagor visades annonser och i morgontidningarna k\u00f6rde vi helsidor p\u00e5 temat \u201d\u00c4ntligen ett viktigt val \u2013 r\u00f6sta p\u00e5 b\u00e4sta Gevalia-filmen\u201d. Och i radio och TV marknadsf\u00f6rde vi nedr\u00e4kningen inf\u00f6r Gevalia-kv\u00e4llen.\u201d<\/p>\n

30 000 hann ringa f\u00f6r att l\u00e4gga sina r\u00f6ster, sen pajade v\u00e4xeln. Men man hade f\u00e5tt fram en segrare: \u201dHusvagnen\u201d, som hade visats i tv\u00e5 avsnitt.<\/p>\n

Trotj\u00e4naren Fille Hansson l\u00e4mnade Hall & Cederquist efter 13 \u00e5r. Och d\u00e4rmed br\u00f6ts relationen med Gevalia.<\/p>\n

\u201dSedan jag l\u00e4mnade byr\u00e5n har konceptet \u00e4ndrats, fr\u00e5n ‘Om du f\u00e5r ov\u00e4ntat bes\u00f6k’ till ‘N\u00e4r du vill ha ov\u00e4ntat bes\u00f6k’. Det \u00e4r en obegriplig \u00e4ndring av konceptet. Det verkar som om n\u00e5gon teoretiker ligger bakom. Den sortens kl\u00e5fingrighet gynnar ingen\u201d, tyckte Fille om ett lysande reklamkoncept som han vidareutvecklade till en klassiker i den svenska reklamhistorien.<\/p>\n

Gevalia \u00e4r det mest k\u00e4nda varum\u00e4rke som Fille Hansson varit med om att bygga. Men det \u00e4r inte det enda.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet fick han som den yngste art directorn p\u00e5 Arbmans, d\u00e5tidens fr\u00e4msta reklambyr\u00e5, uppdraget att marknadsf\u00f6ra en liten, obetydlig uppdragsgivare.<\/p>\n

\u201dBerzeliiterrassen vid Norrmalmstorg var Sveriges enda dansrestaurang med h\u00e5l i taket. Det tog vi fasta p\u00e5. All v\u00e5r kommunikation utgick fr\u00e5n h\u00e5let i taket. Vi gjorde ocks\u00e5 ett designprogram i gult och bl\u00e5tt och med stj\u00e4rnor mot den m\u00f6rka himlen. Varje dag, f\u00f6rutom p\u00e5 m\u00e5ndagar n\u00e4r Berzeliiterrassen h\u00f6ll st\u00e4ngt, publicerade vi en annons i Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Den s\u00e5g alltid likadan ut och n\u00e4r bes\u00f6karna som lockats av annonserna skulle ta hissen upp till restaurangen s\u00e5 fann de att insidan av hissen var designad p\u00e5 samma s\u00e4tt\u201d, mindes Fille Hansson i en QV-intervju.<\/p>\n

REKLAMEN FICK EGET LIV <\/strong>
\n<\/strong>Reklamen f\u00f6r Berzeliiterrassen var en av de f\u00f6rsta konceptuella reklamkampanjerna som producerats i Sverige, om inte den f\u00f6rsta. Man \u00f6vertalade \u00e4garna till restaurangen att producera en reklamfilm \u2013 som bel\u00f6nades med diplom i Guld\u00e4gget och silver i Cannes. Dessutom bel\u00f6nades designen med diplom. I tre \u00e5r h\u00f6ll man p\u00e5.<\/p>\n

\u201dReklamen fick eget liv. Konkurrenterna blev vettskr\u00e4mda av Berzeliiterrassens framg\u00e5ngar och f\u00f6rs\u00f6kte bem\u00f6ta hotet genom att g\u00f6ra motreklam. Och n\u00e4r det sker, d\u00e5 vet man att man lyckats\u201d, sa Fille Hansson.<\/p>\n

Efter att ha jobbat ett par \u00e5r som atelj\u00e9assistent p\u00e5 Svenska Telegrambyr\u00e5n \u2013 d\u00e4r en av hans uppgifter var att inhandla cigarrer till atelj\u00e9chefen – kom Fille in p\u00e5 Beckmans. Han var d\u00e5 20. Tre \u00e5r senare, efter att studierna var avklarade, blev han och copywritern Ove Haak<\/strong> anst\u00e4llda hos en av Peugeots konsulter f\u00f6r att producera deras reklam.<\/p>\n

Det varade ett \u00e5r. En av deras annonser f\u00f6r Peugeot bel\u00f6nades med guld\u00e4gg och ett samtal fr\u00e5n Leon Nordin<\/strong>.<\/p>\n

\u201dLeon erbj\u00f6d oss komma till Arbmans. Dr\u00f6mmarnas dr\u00f6m slog in. Det var d\u00e4r jag ville jobba, mer \u00e4n n\u00e5got annat. Arbmans var helt outstanding!\u201d<\/p>\n

D\u00e4r satt redan Johan Steen<\/strong>, Alf Mork<\/strong> och Flemming Holst<\/strong>. Och samma dag som Fille b\u00f6rjade p\u00e5 Arbmans kom en ung copywriter vid namn Jan Cederquist<\/strong> till byr\u00e5n. Lars Falk<\/strong> och Ove Pihl<\/strong> ansl\u00f6t kort tid d\u00e4refter.<\/p>\n

\u201dB\u00e4ttre skola fanns inte\u201d, menade Fille, som redan vid den h\u00e4r tiden ins\u00e5g f\u00f6rdelarna med l\u00e5ngsiktiga och uth\u00e5lliga koncept.<\/p>\n

\u201dDen amerikanska reklamen f\u00f6r Avis och f\u00f6r Hertz och f\u00f6r Volkswagen var f\u00f6rebilderna.\u201d<\/p>\n

FICK TR\u00c4FFA SIN IDOL <\/strong>
\nAlla Arbmans kreat\u00f6rer fick \u00e5ka p\u00e5 studieresa till New York. D\u00e4r fick han tr\u00e4ffa sin store idol, art directorn Amil Gargano<\/strong> p\u00e5 byr\u00e5n Carl Ally. Men m\u00f6tet var en besvikelse.<\/p>\n

\u201dHan sa n\u00e4stan ingenting. Han var inte s\u00e4rskilt intresserad av att tr\u00e4ffa mig.\u201d<\/p>\n

1969 startade han Arbmans 4 ihop med bland annat Jan Cederquist, Lars Hall<\/strong> och Ulf R\u00e5deg\u00e5rd<\/strong>. Syftet med att bryta upp den snabbt v\u00e4xande byr\u00e5n Arbmans i underavdelningar var att skapa sm\u00e5 organisationer vilket man trodde skulle gynna kreativiteten.<\/p>\n

\u201dSen n\u00e4r vi tyckte att Leon tappade intresset f\u00f6r byr\u00e5n s\u00e5 startade Lars Falk, Ove Pihl, Ulf R\u00e5deg\u00e5rd och jag en ny byr\u00e5, som hette Falk & Partners.\u201d<\/p>\n

Byr\u00e5n blev en av landets mest framg\u00e5ngsrika och prisbel\u00f6nta.<\/p>\n

Den kom senare att splittras upp \u2013 i Falk & Pihl och Falk & Partners.<\/p>\n

EN HELT ANNAN SIDA AV VERKLIGHETEN <\/strong><\/p>\n

Men Fille Hansson hade ett annat liv ocks\u00e5 och det tog upp alltmer av hans tid och intresse.  Hans hustru arbetade som socialarbetare och de tv\u00e5 hade ett barn tillsammans. De tog sedan ett fosterbarn under en tid och adopterade senare en dotter fr\u00e5n Asien. Hon var fyra \u00e5r n\u00e4r hon kom och hade upplevt m\u00e5nga sv\u00e5righeter och beh\u00f6vde mycket k\u00e4rlek om omsorg. En tid senare fick hon en tre\u00e5rig syster fr\u00e5n ett annat asiatiskt land.<\/p>\n

Efter n\u00e5got \u00e5r l\u00e4mnade Fille Hansson och Ulf R\u00e5deg\u00e5rd Falk & Partners f\u00f6r att starta egen byr\u00e5. B\u00e5da var politiskt engagerade och man jobbade huvudsakligen med sociala fr\u00e5gor \u2013 tiderna var s\u00e5dana. Socialstyrelsen var den stora uppdragsgivaren. Man producerade flera b\u00f6cker, bland annat en om att f\u00f6da barn.<\/p>\n

Ytterligare ett barn, ett egenproducerat sladdbarn, tillkom 1978.<\/p>\n

\u201dDet var n\u00e4r jag jobbade med boken \u201dLeva med barn\u201d. Vi blev nog inspirerade av det.\u201d<\/p>\n

Han hade inga sv\u00e5righeter att fylla sin tid.<\/p>\n

\u201dJag har aldrig haft varken tid eller r\u00e5d att ha n\u00e5gra fritidsintressen. Jag har egentligen aldrig \u00e5kt skidor eller spelat golf eller s\u00e5. D\u00e4remot brukade vi stuva in ungarna i en Folkvagnsbuss och resa runt i Europa. De har f\u00e5tt uppleva mycket. Men de fick dela p\u00e5 en pizza alla fyra.\u201d<\/p>\n

Han arbetade med bokproduktioner om barn, sex och samlevnad och andra sociala fr\u00e5gor tillsammans med Socialstyrelsen, i ungef\u00e4r sju \u00e5r.<\/p>\n

\u201dMen efter sex-sju \u00e5r hade jag f\u00e5tt nog – av byr\u00e5kratin och av o\u00e4ndliga m\u00f6ten utan ordning och reda dit folk kom och gick efter behag. Jag saknade det kreativa i reklamjobbet.\u201d<\/p>\n

Hans partner Ulf R\u00e5deg\u00e5rd dog i en hj\u00e4rntum\u00f6r och f\u00f6r Fille Hansson var det dags att v\u00e4nda blad. Efter en mellanperiod p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r d\u00e5 han drev byr\u00e5n Team ihop med Bo Hagskog<\/strong>, anst\u00e4lldes han p\u00e5 Hall & Cederquist. \u00c5ret var 1988.<\/p>\n

L\u00c4RDOMAR FR\u00c5N B\u00c5DA SIDORNA <\/strong><\/p>\n

Hans b\u00e5da karri\u00e4rer skiljer sig fr\u00e5n varandra s\u00e5 mycket som det g\u00e5r. Men han hade nytta av sina olika erfarenheter i b\u00e5da.<\/p>\n

\u201dReklamens s\u00e4tt att t\u00e4nka och strukturera arbetet var till stor nytta n\u00e4r jag jobbade med social information. Men jag ins\u00e5g ocks\u00e5 vilken skillnad det \u00e4r mellan byr\u00e5jobbet och annat. P\u00e5 byr\u00e5 jobbar vi ju oftast i grupp, det verkar man inte g\u00f6ra i andra yrken.\u201d<\/p>\n

Som reklamman bar han med sig erfarenheten av verkligheten utanf\u00f6r och insikten om hur stor roll reklamen faktiskt spelar i m\u00e4nniskors medvetande.<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att man som reklamman inser sitt ansvar, vilken enorm genomslagskraft man har i det man g\u00f6r. Ungarna i skolan kan alla reklamfilmer utantill.\u201d<\/p>\n

Hans k\u00e4nsla av ansvar har hela tiden inneburit en medvetenhet om vilka bilder och attityder han sprider. Han har exempelvis alltid anstr\u00e4ngt sig f\u00f6r att ge kvinnor och m\u00e4n lika stort utrymme i den reklam han g\u00f6r och inte sprida f\u00f6rdomar och vr\u00e5ngbilder.<\/p>\n

Och hans arbete i den offentliga sektorn har gett honom t\u00e5lamod och \u00f6dmjukhet inf\u00f6r de problem som uppst\u00e5r.<\/p>\n

\u201dJag kan ta det lugnt och bryter inte ihop om jag inte f\u00e5r igenom mitt f\u00f6rslag hos kunden. D\u00e5 g\u00e5r jag dit igen om en vecka. Och sen g\u00e5r jag dit igen. Och s\u00e5 kan jag h\u00e5lla p\u00e5 tills de byter produktchef.\u201d<\/p>\n

F\u00f6r om det fanns n\u00e5got n\u00e5got som inte bet p\u00e5 Fille Hansson s\u00e5 var det p\u00e5st\u00e5enden som \u201ddet g\u00e5r inte\u201d. Trodde han p\u00e5 n\u00e5got var han envis som synden.<\/p>\n

\u201dDet \u201dgick inte\u201d att ha f\u00e4rgannonser p\u00e5 biosidorna. Det \u201dgick inte\u201d att binda in en disktrasa i DN. Det \u201dgick inte\u201d att parkera ett flygplan p\u00e5 Svampen p\u00e5 Stureplan. Men visst gick det. Allt g\u00e5r!\u201d<\/p>\n

2001 l\u00e4mnade Fille Hansson Hall & Cederquist\/Y&R. N\u00e5gra m\u00e5nader senare flyttade han in hos Leo Burnett, som frilansande art director f\u00f6r att ungef\u00e4r ett \u00e5r senare anst\u00e4llas som kreativ chef.  Sedan Leo Burnett l\u00e4mnat den svenska arenan \u00e5tergick Fille Hansson till frilanslivet och var inte l\u00e4ngre lika intensivt aktiv som kreat\u00f6r som tidigare. Men hans livssyn f\u00f6rblev densamma och nyttan av erfarenheterna av livets olika sidor fortsatte han att v\u00e5rda.<\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu en av v\u00e5ra fr\u00e4msta kreat\u00f6rer l\u00e4mnade oss, n\u00e4r Lars Fille Hansson gick bort i juli. En lika \u00f6dmjuk person som skicklig kreat\u00f6r. Jag vill d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5minna om hans insatser genom att uppdatera denna bloggpost som jag publicerade 2012, n\u00e4r han b\u00f6rjat trappa ner p\u00e5 reklamjobben. Ursprungligen skrev jag inl\u00e4gget eftersom det helt enkelt beh\u00f6vdes […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[68,97],"tags":[107],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-gE","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1032"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1032"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3006,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions\/3006"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}