{"id":1048,"date":"2012-02-23T21:58:32","date_gmt":"2012-02-23T20:58:32","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1048"},"modified":"2018-04-05T16:42:20","modified_gmt":"2018-04-05T15:42:20","slug":"lars-hall-har-alltid-litat-pa-sin-instinkt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1048","title":{"rendered":"Lars Hall har alltid litat p\u00e5 sin instinkt"},"content":{"rendered":"<p>I serien om Platinaakademin medlemmar kommer h\u00e4r en n\u00e4rbild p\u00e5 Lars Hall. Det \u00e4r en \u00e5terpublicering av en intervju jag gjorde med honom 2002. H\u00e5ll till godo.<\/p>\n<p>Lars Hall m\u00e5 ha decenniers erfarenhet av grafisk formgivning och reklam. Men han \u00e4r varken tr\u00f6tt eller m\u00e4tt. Tv\u00e4rtom. Han kan vandra runt p\u00e5 stan och f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver all d\u00e5lig design och tom reklam han ser och funderar direkt p\u00e5 hur han skulle ha gjort ist\u00e4llet.<\/p>\n<p>\u201dVi kan inte skydda oss mot det fula. Men jag funderar ofta p\u00e5 vad som h\u00e4nt om man gjort p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Mycket av den grafiska design som g\u00f6rs idag \u00e4r underm\u00e5lig. Stora f\u00f6retag l\u00e4gger ner enorma summor p\u00e5 n\u00e5got som ser ut som n\u00e5gon slags dagisverksamhet. Det \u00e4r lite vemodigt att uppdragsgivare inte \u00e4r smartare. Trots all utbildning de har. De g\u00e5r p\u00e5 den f\u00f6rf\u00f6relseprocess som beskrivs av designf\u00f6retag och sen ger de blanka sjutton i vad som kommer ut. Titta p\u00e5 Telia. Vad \u00e4r de de st\u00e4llt till med? Deras grafiska form har ingen som helst koppling till verksamheten. Det \u00e4r bara l\u00f6sn\u00e4sor.\u201d<\/p>\n<p>Just detta uttalande gjorde Lars Hall allts\u00e5 f\u00f6r tio \u00e5r sedan, efter Telias n\u00e4st senaste grafiska \u201dupprustning\u201d. \u00a0Jag tr\u00e4ffade honom visserligen f\u00f6r ett halv\u00e5r sedan senast, men jag missade m\u00f6jligheten att fr\u00e5ga vad han tycker om Telias fortsatta, grafiska utveckling.\u00a0 De har ju hunnit byta bana och grafisk profil \u00e4nnu en g\u00e5ng, sedan v\u00e5rt samtal.<\/p>\n<p>Lars Hall hade bra g\u00e4rna suttit med och lyssnat p\u00e5 alla de inf\u00f6rs\u00e4ljningsm\u00f6ten d\u00e4r underm\u00e5lig design och d\u00e5lig reklam k\u00f6pts av marknadschefer som inte f\u00f6rst\u00e5tt sitt eget b\u00e4sta.<\/p>\n<p><strong>\u201d H\u00e4lften av alla reklamfilmer som g\u00e5r skadar snarare sina varum\u00e4rken!\u201d<\/strong><\/p>\n<p>Inte s\u00e5 att han menar att han \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n andra. Inte alls. Han \u00e4r en mycket \u00f6dmjuk man. Han var betydligt kaxigare n\u00e4r han var ung och gr\u00f6n. Men en av hemligheterna med hans storhet \u00e4r just att han hela tiden str\u00e4var efter utveckling. Varje litet jobb \u00e4r fortfarande en utmaning f\u00f6r honom.<\/p>\n<p>\u201dOm jag hade varit kirurg med 40 \u00e5rs erfarenhet s\u00e5 hade jag f\u00e5tt upp en v\u00e4ldig f\u00e4rdighet. Men det \u00e4r inte s\u00e5 i mitt yrke. Det kommer inga bonuspo\u00e4ng med \u00e5ren. Man m\u00e5ste vara p\u00e5 det hela tiden och arbeta och tr\u00e4na. Och jag k\u00e4nner ocks\u00e5 en v\u00e4ldig gl\u00e4dje n\u00e4r jag f\u00e5r sitta och arbeta.\u201d<\/p>\n<p>Han konstaterade att det som m\u00f6jligen f\u00f6ljer med \u00e5lder och st\u00e4llning \u00e4r risken att bli en p\u00e5taglig f\u00f6redetting.<\/p>\n<p>Men han har gjort f\u00f6rs\u00f6k l\u00e4mna branschen helt och h\u00e5llet. 1994 drog han sig tillbaka, i samband med att han l\u00e4mnade Hall &amp; Cederquist. Tillsammans med sin hustru, Karin, flyttade han ut deras \u00f6 i \u00d6regrunds sk\u00e4rg\u00e5rd.<\/p>\n<p>Hans frivilliga exil avbr\u00f6ts dock efter tv\u00e5 \u00e5r. D\u00e5 ringde den nybildade F\u00f6reningsSparbankens vice VD, Gunnar Andersson och bad om hj\u00e4lp att skapa formen f\u00f6r den nya banken.<\/p>\n<p>Det tvingade honom att vara mer tillg\u00e4nglig i Stockholm och han skaffade sig kontor i staden. Sen rullade det bara p\u00e5. \u00c4ven om han egentligen aldrig ber\u00e4ttade f\u00f6r n\u00e5gon att han var tillbaka, jobbade han l\u00e4nge minst lika mycket som under Hall &amp; Cederquist-tiden. Uppdragen har kommit av en ren slump, menar han. Det handlade huvudsakligen om grafisk formgivning och inte reklam.<\/p>\n<p>\u201dIst\u00e4llet f\u00f6r att gestalta id\u00e9er i annonsform, s\u00e5 g\u00f6r vid det grafiskt\u201d, f\u00f6rklarade han. Tv\u00e5 sidor av samma mynt, egentligen.<\/p>\n<p><strong>Han best\u00e4mde sig tidigt f\u00f6r att bli art director och b\u00f6rjade som 15-\u00e5ring p\u00e5 konstfack.<\/strong><\/p>\n<p>\u201dDet berodde p\u00e5 att jag uppt\u00e4ckt att min enda beg\u00e5vning var att teckna och m\u00e5la. Jag vantrivdes i alla skolor. Men min gamla teckningsl\u00e4rare hj\u00e4lpte mig att komma in p\u00e5 Konstfack och jag \u00e4r v\u00e4ldigt tacksam f\u00f6r det. Skolan har betytt dj\u00e4vulskt mycket f\u00f6r mig.\u201d<\/p>\n<p>Efter fem \u00e5r p\u00e5 Konstfack fick han sitt f\u00f6rsta AD-jobb p\u00e5 Eko Annonsbyr\u00e5. Han gick vidare till DN:s atelj\u00e9. Men det var p\u00e5 Arbmans han verkligen blommade ut. Som s\u00e5 m\u00e5nga andra.<\/p>\n<p>Arbmans blev plantskolan framf\u00f6r andra f\u00f6r decennier av svenska kreat\u00f6rer.<\/p>\n<p>De f\u00f6rsta att l\u00e4mna den skolan var den grupp med Lars Falk i spetsen, som startade Falk &amp; Partners.<\/p>\n<p>\u201dJag blev s\u00e5 besviken n\u00e4r de drog iv\u00e4g. Jag hade nyligen b\u00f6rjat p\u00e5 byr\u00e5n. Men n\u00e5got \u00e5r senare gjorde jag precis samma sak sj\u00e4lv.\u201d<\/p>\n<p>D\u00e5 hade han tr\u00e4ffat Jan Cederquist och insett att de tv\u00e5 trivdes och jobbade oerh\u00f6rt bra tillsammans.<\/p>\n<p>\u201d Janne var pr\u00e4glad av DDB. Han var p\u00e5l\u00e4st och hade dem som f\u00f6rebild. DDB var f\u00f6rebilden. De visade v\u00e4gen och representerade intelligens, smakfullhet och stor respekt f\u00f6r l\u00e4saren.\u201d<\/p>\n<p>Det h\u00e4r var en sp\u00e4nnande period. Arbmans var ensamma om att t\u00e4nka p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet.<\/p>\n<p>Efter n\u00e5gra \u00e5rs samarbete b\u00f6rjade Lars Hall och Jan Cederquist fundera p\u00e5 m\u00f6jligheten att skapa n\u00e5got eget i mindre skala. Resultatet blev Hall &amp; Cederquist och skilsm\u00e4ssan fr\u00e5n Arbmans skedde i v\u00e4nskaplig anda och med fortsatt goda relationer. \u00c5ret var 1973.<\/p>\n<p>\u201dDet viktiga var att vi stack fr\u00e5n Arbmans av ren lust. Inte f\u00f6r att vi hatade ledningen eller s\u00e5, utan f\u00f6r att se om vi d\u00f6g till. Tv\u00e4rtom. Leon har varit min l\u00e4rom\u00e4stare!\u201d<\/p>\n<p>Vilket ju snabbt bevisades. I den svenska reklamstatistik som Bengt Hanser-stipendiaten Jerry Bengtsson p\u00e5 Ahlqvist &amp; Co sammanst\u00e4llde i januari 2001, var Hall &amp; Cederquist den n\u00e4st mest bel\u00f6nade svenska byr\u00e5n genom \u00e5ren (efter Arbmans) med totalt 469 guld-, silver- och brons\u00e4gg. Lars Hall och Jan Cederquist var ocks\u00e5 de som personligen samlat ihop flest guld\u00e4gg efter superteamet John Melin och Anders \u00d6sterlin.<\/p>\n<p><strong>I hans regi drev byr\u00e5n ocks\u00e5 Camera Obscura, som var Sveriges f\u00f6rsta fotografiska galleri.<\/strong><\/p>\n<p>Foto har alltid varit ett av hans fr\u00e4msta intressen och hans samlingar \u00e4r magnifika och kan f\u00e5 vem som helst att tappa andan. Men hans personliga favorit \u00e4r f\u00f6rmodligen de bilder som idolen Irving Penn tog av hans Karin inf\u00f6r 60-\u00e5rsdagen.<\/p>\n<p>Under Hall &amp; Cederquist-\u00e5ren hann han ocks\u00e5 med att starta en dotterbyr\u00e5 i New York. Ett f\u00f6rs\u00f6k som dock till slut fick l\u00e4ggas ner. Men han s\u00e4ger att han beh\u00f6vde det h\u00e5rda arbetet och motg\u00e5ngen.<\/p>\n<p>\u201dFaran med framg\u00e5ng \u00e4r att man kan bli sj\u00e4lvbel\u00e5ten. N\u00e4r jag stack befann sig byr\u00e5n i en sits n\u00e4r vi hade svar p\u00e5 allt. Det var viktigt f\u00f6r mig att b\u00f6rja om. Att se var gr\u00e4nserna gick p\u00e5 min f\u00f6rm\u00e5ga. Det var en slags yrkesm\u00e4ssig v\u00e4rnplikt.\u201d<\/p>\n<p>Det som glatt honom mest n\u00e4r han tittat tillbaka \u00e4r hur tidl\u00f6sa hans jobb egentligen \u00e4r. Han \u00e4r ingen ekorre som sparar allt han gjort. Men inf\u00f6r en utst\u00e4llningen hos Svenskt Papper, 2002, gjorde han en vindsr\u00f6jning. N\u00e4r han gick igenom jobb \u00e4nda tillbaka till 1967, kunde han konstatera att 99 procent av dem nog d\u00e5 fortfarande skulle kunna anv\u00e4ndas.<\/p>\n<p>\u201dDet beror nog p\u00e5 att de \u00e4r s\u00e5 enkla och tydliga och inte en spegling av sin tid. Jag har aldrig haft f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra hip reklam.\u201d<\/p>\n<p>Samarbetet med Jan Cederquist var mycket betydelsefullt f\u00f6r honom.<\/p>\n<p>\u201dDet var nog en unik konstellation. Det var kul att jobba med Jan. V\u00e5rt fokus under alla \u00e5r var id\u00e9erna. Vi pratade bara om id\u00e9er, aldrig om pengar. Det fanns andra duktiga m\u00e4nniskor p\u00e5 byr\u00e5n som gjorde det.\u201d<\/p>\n<p><strong>Den reklam de gjorde h\u00e4mtade alltid sin n\u00e4ring ur produkterna, tj\u00e4nsterna och f\u00f6retagen som stod bakom, understryker han.<\/strong><\/p>\n<p>\u201dVi har inte lagt till n\u00e5got eller stylat produkterna. V\u00e5rt intresse var att visa f\u00f6retagen, men inte i n\u00e5gon slags kosmetisk kostym. Idag \u00e4r trenden snarare att negligera f\u00f6retaget och produkten.\u201d<\/p>\n<p>\u00c4ven om han oftast \u00e4r on\u00f6digt blygsam, s\u00e5 kan han erk\u00e4nna att det visst finns jobb som han k\u00e4nner sig r\u00e4tt n\u00f6jd med. Ett av dem \u00e4r F\u00f6reningsSparbanken (mer om det jobbet <a href=\"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=805\">h\u00e4r<\/a>).<\/p>\n<p>Ett synbart om\u00f6jligt uppdrag som kr\u00e4vde att tv\u00e5 ursprungliga symboler och hela namnet med 19 bokst\u00e4ver skulle enas i en ny logotyp. Dessutom fanns ytterligare ett trettiotal kriterier som skulle uppfyllas. Hans samlade alltsammans p\u00e5 ett mynt, n\u00e5got som borde vara en sj\u00e4lvklar l\u00f6sning f\u00f6r en bank, sa han efter\u00e5t. Han provade att g\u00f6ra myntet i guld och i silver men fastnade slutligen f\u00f6r koppar. Bland annat f\u00f6r att det \u00e4r varmt och v\u00e4nligt och minner om den f\u00f6rsta slant man hade i fickan.<\/p>\n<p>\u201dDet blev en r\u00e4tt bra kreativ l\u00f6sning. Jag tycker nog att Gr\u00f6nstedts Cognac blev r\u00e4tt bra ocks\u00e5.\u201d<\/p>\n<p>Men han f\u00f6redrar att l\u00e5ta andra uttala sig om jobben. Vilket de ocks\u00e5 fick g\u00f6ra i den f\u00f6rsta f\u00f6retagspresentation han tog fram f\u00f6r Lars Hall AB. D\u00e4r samlades uppdrag som Elite Hotels, F\u00f6reningsSparbanken, SJ, AMF Pension, Carnegie Art Award med flera i bild och i text. Ordens \u00e4r dock kundernas. Det \u00e4r de som uttalar sig om samarbetet, uppdragen och resultaten.<\/p>\n<p>\u201dJag blir n\u00e4stan lite generad n\u00e4r jag l\u00e4ser vad de skriver\u201d, sa han blygsamt.<\/p>\n<p>Han avslutar dock presentationen med att best\u00e4mt p\u00e5peka att \u201ddet kan tolkas som att Lars Hall AB \u00e4r en slags enmansteater. Inget kan vara felaktigare. Hade jag inte haft mina unga talangfulla kollegor Johan, Johanna och J\u00f6ran i teamet, samt Karins trogna support s\u00e5 hade denna bok inte varit v\u00e4rd att publicera\u201d.<\/p>\n<p>Ofta har Lars Hall talat om hur unga medarbetare har bidragit till hans egen utveckling. Sj\u00e4lv har han i sanning utvecklat m\u00e5nga. Men det kan inte varit enbart enkelt att vara l\u00e4rjunge inf\u00f6r den str\u00e4nga m\u00e4staren Hall. Superesteten som aldrig ens blivit n\u00f6jd med sin egen insats.<\/p>\n<p>Men han har understruktit att det definitivt fanns luft och ljus f\u00f6r den som ville och kunde.<\/p>\n<p>\u201dJag vill inte att de ska bli n\u00e5gra yngre upplagor av Lars Hall.\u201d<\/p>\n<p>\u00c4ven om m\u00e5nga utvecklas under hans ledning, s\u00e5 har han aldrig undervisat p\u00e5 reklamskolorna. Tror inte att han har varken t\u00e5lamod eller pedagogik tillr\u00e4cklig.<\/p>\n<p>\u201dJag trivs b\u00e4st n\u00e4r jag f\u00e5r sitta och jobba sj\u00e4lv.\u201d<\/p>\n<p>Och det som h\u00e4grat vid hans skissblock har alltid varit dr\u00f6mmen om ett fullgott arbete.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<a href=\"http:\/\/twitter.com\/share\" class=\"twitter-share-button\" data-url=\"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1048\" data-text=\"Lars Hall har alltid litat p\u00e5 sin instinkt\" data-count=\"horizontal\">Tweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I serien om Platinaakademin medlemmar kommer h\u00e4r en n\u00e4rbild p\u00e5 Lars Hall. Det \u00e4r en \u00e5terpublicering av en intervju jag gjorde med honom 2002. H\u00e5ll till godo. Lars Hall m\u00e5 ha decenniers erfarenhet av grafisk formgivning och reklam. Men han \u00e4r varken tr\u00f6tt eller m\u00e4tt. Tv\u00e4rtom. Han kan vandra runt p\u00e5 stan och f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[97],"tags":[25,80,107],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-gU","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1048"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1048"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2073,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions\/2073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}