{"id":1060,"date":"2012-02-27T16:31:00","date_gmt":"2012-02-27T15:31:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1060"},"modified":"2024-03-18T11:30:26","modified_gmt":"2024-03-18T10:30:26","slug":"sodra-cell-crm-i-praktiken-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1060","title":{"rendered":"S\u00f6dra Cell \u2013 \u201dCRM\u201d i praktiken"},"content":{"rendered":"

F\u00f6rra veckan h\u00f6ll Cap & Design ett formseminarium, d\u00e4r Karin Ahlgren fr\u00e5n Garbergs ber\u00e4ttade om byr\u00e5ns samarbete med pappersmassetillverkaren S\u00f6dra Cell. Ett samarbete som p\u00e5g\u00e5tt i 16 \u00e5r och bel\u00f6nats ett otal g\u00e5nger. <\/span><\/span><\/p>\n

Just nu p\u00e5g\u00e5r slutjobbet med \u00e4nnu en av S\u00f6dra Cells b\u00f6cker, som \u00e4r centrala i bolagets marknadsf\u00f6ring. <\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r med andra ord en bra id\u00e9 att ber\u00e4tta historien om S\u00f6dras Cells och Garbergs samarbete. F\u00f6r dem som inte hade tillf\u00e4lle att g\u00e5 p\u00e5 Cap & Designs seminarium. Och f\u00f6r alla dem som \u00e4r intresserade av ett exempel p\u00e5 ett riktigt bra och fruktbart samarbete mellan ett f\u00f6retag och dess kunder (och d\u00e5 menar jag b\u00e5de samarbetet mellan Garbergs och S\u00f6dra Cell och mellan S\u00f6dra Cell och pappersbruken). \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Huvuddelen av det h\u00e4r inl\u00e4gget kommer fr\u00e5n tidigare artiklar i Quo Vadis, samt ett kapitel fr\u00e5n boken Varum\u00e4rkesbygget (som av Sveriges Marknadsf\u00f6rbund uts\u00e5gs till \u00c5rets Marknadsf\u00f6ringsbok 2006).<\/span><\/span><\/p>\n

Med reservation f\u00f6r att n\u00e5gon av de intervjuade personerna eventuellt inte l\u00e4ngre jobbar med samma saker som de gjorde 2006, s\u00e5 kommer hela historien h\u00e4r:<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00f6dra Cell har cirka 1000 kundkontakter f\u00f6r sin pappersmassa. Med dem f\u00f6r man en st\u00e4ndig dialog. Inte bara om massakvaliteter och logistik. Mer om sp\u00e4nnande milj\u00f6er, intressanta entrepren\u00f6rer, god mat, k\u00e4rlek och de obegr\u00e4nsade m\u00f6jligheter som skapas av kombinationen kreativitet och pappersmassa.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 har man jobbat 16 \u00e5r, men entusiasmen var kanske till en b\u00f6rjan inte \u00f6verv\u00e4ldigande bland kreat\u00f6rerna p\u00e5 Garbergs, n\u00e4r S\u00f6dra Cell och byr\u00e5n inledde sitt samarbete 1996. Det, som sedan kom att bli ett av Garbergs mest attraktiva uppdrag att f\u00e5 arbeta med, l\u00e4t till en b\u00f6rjan som ett tungt och osp\u00e4nnande industriuppdrag. <\/span><\/span><\/p>\n

Byr\u00e5n arbetar huvudsakligen med konsumentprodukter och \u2013tj\u00e4nster, \u00e4ven om det inte \u00e4r en uttalad policy. Mer business-to-businness \u00e4n S\u00f6dra Cell kan det dock knappast bli. H\u00e4r handlar det om ursprunglig, svensk basindustri \u2013 pappersmassa. F\u00f6retaget \u00e4gs av 34000 privata skogs\u00e4gare med sammanlagt \u00f6ver tv\u00e5 miljoner hektar skog. Tillsammans producerar de cirka tv\u00e5 miljoner ton pappersmassa av ett femtontal olika slag varje \u00e5r. Skillnaden mellan S\u00f6dra Cell och m\u00e5nga andra massaproducenter, \u00e4r att S\u00f6dra Cell inte har n\u00e5gra egna pappersbruk. All massa s\u00e4ljs direkt till pappersindustrin. N\u00e4ra 70 procent av produktionen g\u00e5r till europeiska pappersbruk. Ungef\u00e4r h\u00e4lften anv\u00e4nds f\u00f6r tillverkning av finpapper. <\/span><\/span><\/p>\n

Men S\u00f6dra Cell ville inte ha traditionell \u201dbasindustrireklam\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013Jag f\u00f6rs\u00f6ker att sj\u00e4lv s\u00e4tta mig i kundens situation. Man \u00e4r s\u00e5 pass kr\u00e4sen och reklamtr\u00f6tt idag, s\u00e5 man vill ha n\u00e5got annorlunda, f\u00f6rklarade Ulf Edman, VD S\u00f6dra Cell International, i Quo Vadis 2006.<\/span><\/span><\/p>\n

Han menade att S\u00f6dra Cell alltid har varit lite udda i pappersmassaindustrin. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Det b\u00f6rjade f\u00f6r femton \u00e5r sedan, n\u00e4r vi valde att producera klorfri massa till st\u00f6rsta delen. Det gjorde oss lite till Gossen Ruda. Men det skapade ocks\u00e5 utrymme f\u00f6r nya l\u00f6sningar, tillade Ulf Edman.<\/span><\/span><\/p>\n

Milj\u00f6t\u00e4nkandet stannade inte vid den klorfria massan. S\u00f6dra Cell anv\u00e4nder s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r milj\u00f6v\u00e4nliga produktionsmetoder och transportmedel, som exempelvis b\u00e5t- eller t\u00e5gfrakt. Dessutom har skogsb\u00f6nderna i S\u00f6dra Cell ett program f\u00f6r \u201dGr\u00f6na skogsplaner\u201d, som i en m\u00e4ngd detaljer f\u00f6reskriver det mest milj\u00f6v\u00e4nliga tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet, exempelvis n\u00e4r man odlar upp eller f\u00e4ller tr\u00e4d och v\u00e4rdet av att bevara blandskogen. <\/span><\/span><\/p>\n

Innan f\u00f6retaget v\u00e4nde sig till Garbergs, hade mycket av marknadsf\u00f6ringen utgjorts av annonsering i europeisk papperspress. Men S\u00f6dra Cell ville skapa en n\u00e4rmare relation till sina kunder. Dessa utgjordes av en mycket v\u00e4l definierad skara p\u00e5 cirka 1 500 personer och f\u00f6retaget hade adressen till allihopa.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 S\u00e5 vi stuvade om i budgeten, konstaterade Charlotte Lundquist, produktionsledare p\u00e5 Garbergs som arbetat med uppdraget n\u00e4stan \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan, fram till f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan.<\/span><\/span><\/p>\n

M\u00e5ls\u00e4ttningen blev att p\u00e5 ett mer engagerande s\u00e4tt visa m\u00e5lgruppen vad en bra massaleverant\u00f6r kan g\u00f6ra. I den f\u00f6rsta fasen av samarbetet innebar strategin att man fokuserade p\u00e5 S\u00f6dra Cells milj\u00f6t\u00e4nkande och p\u00e5 den klorfria Z-massan. <\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Hj\u00e4ltar i vackra bilder<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

<\/strong>Id\u00e9n blev att ta fram en serie b\u00f6cker. Inte om pappersmassa, men om annan milj\u00f6v\u00e4nlig industriverksamhet. S\u00f6dra Cells m\u00e5nga \u00e4gare \u00e4r sm\u00e5f\u00f6retagare inom skogsbruket och b\u00f6ckerna skulle handla om andra sm\u00e5f\u00f6retagare som arbetar p\u00e5 ett ekologiskt s\u00e4tt. En viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning var ocks\u00e5 att dessa f\u00f6retag skulle vara spridda \u00f6ver alla de europeiska marknader som S\u00f6dra Cell verkar inom. Namnet p\u00e5 bokserien blev \u201dEuropas anonyma hj\u00e4ltar fr\u00e5n A till Z\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 N\u00e4r man ska ber\u00e4tta en l\u00e4ngre historia, k\u00e4nns det naturligt att g\u00f6ra det i bokform. Det \u00e4r ocks\u00e5 bra n\u00e4r man vill visa h\u00f6g bildkvalitet, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

B\u00f6ckerna har alla tryckts p\u00e5 papper som baseras p\u00e5 S\u00f6dra Cells Z-massa. En beskrivning om papperskvalitet, eventuell bestrykning, tryckf\u00f6rfarande och liknande finns ocks\u00e5 med i varje bok, som en inspiration till vad man kan \u00e5stadkomma med ett bra papper. Likas\u00e5 en presentation av det europeiska pappersbruk, som tillverkat det papper som just den boken var tryckt p\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Den f\u00f6rsta boken fick bokstaven H. F\u00f6r den produktionen gav sig n\u00e5gra av byr\u00e5ns kreat\u00f6rer, tillsammans med fotografen Tobias Regell, till Harris, \u201dl\u00e4ngst ut i den skotska \u00f6v\u00e4rlden\u201d. D\u00e4r beskrevs arbetet med att f\u00f6da upp f\u00e5ren, spinna ullen och v\u00e4va tygerna som blir Harris ber\u00f6mda ekologiska tweed. <\/span><\/span><\/p>\n

Totalt producerades tio b\u00f6cker om Europas hj\u00e4ltar, under \u00e5ren 1997 \u2013 1999, p\u00e5 fem spr\u00e5k \u2013 svenska, engelska, tyska, franska och italienska.<\/span><\/span><\/p>\n

B\u00f6ckerna speglade en m\u00e4ngd olika, ekologiska verksamheter. Olivodling i italienska Umbrien, ekologisk \u00f6lbryggning i Bayern, vinodling i Bourgogne, odling av f\u00e4rska \u00f6rter i \u00d6sterrike, renovering av gamla hus i Wales, chokladtillverkning i Schweiz, tulpanodling i Holland, sm\u00e5l\u00e4ndska skogsb\u00f6nder och det brittiska modem\u00e4rket Conscious Earthwear.<\/span><\/span><\/p>\n

Produktionerna kr\u00e4vde omfattande research och ytterst noggranna f\u00f6rberedelser. Det g\u00e4llde att finna l\u00e4mpliga exempel med tillr\u00e4ckligt stor spridning, samtidigt som det skulle handla om tillr\u00e4ckligt ovanliga och sp\u00e4nnande historier. Ibland kr\u00e4vdes stor \u00f6vertalningsf\u00f6rm\u00e5ga, som exempelvis f\u00f6r att f\u00e5 en av vinv\u00e4rldens mest k\u00e4nda kvinnor, Mme Lalou Bize-Leroy, att st\u00e4lla upp p\u00e5 en intervju. N\u00e5got som hon vanligtvis aldrig g\u00f6r. Men det blev till slut en bok om hennes ekologiska odlingsmetoder av n\u00e5gra av v\u00e4rldens b\u00e4sta Pinot Noir-viner fr\u00e5n Vosne Roman\u00e9e. <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rhandlingsteknik av rang och inlevelsefulla beskrivningar beh\u00f6vdes nog ocks\u00e5 f\u00f6r produktionen av modeboken.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Det modereportaget hade lika g\u00e4rna kunnat vara i Elle. Vi hade ju inte den typen av budget, men lyckades f\u00e5 ner kostnaderna f\u00f6r modeller, stylister och alla andra inblandade. Vi fick dem att t\u00e4nda p\u00e5 id\u00e9n och dessutom gillar de kl\u00e4dm\u00e4rket, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Milj\u00f6 blev sj\u00e4lvklart<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Efter modeboken var dock inte l\u00e4ngre milj\u00f6aspekten avg\u00f6rande f\u00f6r valet av pappersmassa. Kundunders\u00f6kningar visade att det snarast blivit en hygienfaktor, som alla m\u00e5ste leva upp till. Ist\u00e4llet sa kunderna att de ville se sin massaleverant\u00f6r som en samarbetspartner ist\u00e4llet f\u00f6r en leverant\u00f6r av bulkvara.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00f6dra Cell har l\u00e4nge och medvetet utvecklat sin egen forskning och utveckling. Det var d\u00e4rf\u00f6r naturligt att lyfta fokus fr\u00e5n milj\u00f6 till bilden av S\u00f6dra som en lyh\u00f6rd aff\u00e4rspartner. F\u00f6retaget samarbetar med sina kunder bland annat genom att hj\u00e4lpa dem produktutveckla sina papperskvaliteter eller f\u00e5 logistiken att fungera b\u00e4ttre. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Detta \u00e4r en av v\u00e5ra st\u00f6rsta aff\u00e4rsf\u00f6rdelar. Vi kan samarbeta mycket n\u00e4ra v\u00e5ra kunder, eftersom vi inte sj\u00e4lva tillverkar n\u00e5got papper, konstaterade Ulf Edman.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00f6dra Cell kan d\u00e4rmed koncentrera sig p\u00e5 att vara samarbetspartner, och beh\u00f6ver aldrig betraktas eller betrakta sig sj\u00e4lv som konkurrent till pappersbruken.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Tall<\/a>
Tall och Gran, en bok f\u00f6r barn.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Eftersom samarbete och lyh\u00f6rdhet var nyckelord f\u00f6r den fortsatta kommunikationen, avslutade man serien om Europas hj\u00e4ltar, med att i f\u00f6ljebrevet ocks\u00e5 fr\u00e5ga kunderna sj\u00e4lva vad de skulle vilja l\u00e4sa mer om.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att g\u00f6ra en serie intressanta b\u00f6cker i riktigt \u201dcoffee-table-format\u201d. De skulle k\u00e4nnas mer p\u00e5kostade. De blev lite dyrare, s\u00e5 vi valde att ge ut tv\u00e5 stycken per \u00e5r, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Dessutom drog man ner antalet spr\u00e5k till fyra, genom att ta bort den italienska versionen. De italienska kunderna f\u00e5r numera sina b\u00f6cker p\u00e5 engelska.<\/span><\/span><\/p>\n

Den nya serien kompletterades med utskick som v\u00e4ckte uppm\u00e4rksamhet och f\u00f6rv\u00e4ntan hos kunderna. <\/span><\/span><\/p>\n

Den f\u00f6rsta boken handlade om NASA, p\u00e5 beg\u00e4ran av Leif Granqvist p\u00e5 Duni AB. Arbetsgruppen \u00e5kte till Kennedy Space Center i Florida och trakterna runt d\u00e4romkring. Innan boken kom ut fick kunderna ta emot en kartong fint brevpapper fr\u00e5n B\u00fcttenpapierfabrik Gmund i Tyskland. Pappret var illustrerat av Kristian Russell, som f\u00f6rsett det med en bild av en astronaut som antydde vad som var p\u00e5 g\u00e5ng. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 F\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rnyelse och beh\u00e5lla vitaliteten i jobbet har m\u00e5nga olika kreat\u00f6rer jobbat med uppdraget vid olika tillf\u00e4llen, f\u00f6rklarade Charlotte Lundquist, som ber\u00e4ttade att det som i b\u00f6rjan inte alls var n\u00e5got speciellt eftertraktat uppdrag har blivit n\u00e5got som byr\u00e5ns kreat\u00f6rer ber om att f\u00e5 jobba med. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 De kommer i en strid str\u00f6m med uppslag som de vill jobba med, ber\u00e4ttade hon.<\/span><\/span><\/p>\n

Helmut Meisl som \u00e4r ink\u00f6psansvarig p\u00e5 Sappi Europe SA, ville l\u00e4sa mer om Svalbard. S\u00e5 det var bara att ge sig iv\u00e4g till k\u00f6lden och isen. Som en intressev\u00e4ckare innan boken kom, skickade S\u00f6dra Cell ett fotoalbum till sina kunder. Den som varit p\u00e5 en resa, har ju ofta semesterbilder med sig, var filosofin. H\u00e4r fanns den f\u00f6rsta bilden p\u00e5 utsidan av albumet \u2013 tv\u00e5 unga Husky-valpar. Resten fick mottagaren sj\u00e4lv fylla p\u00e5 med.<\/span><\/span><\/p>\n

Boken fr\u00e5n NASA och Florida var mycket f\u00e4rgstark. F\u00f6rutom att f\u00e4rgerna \u00e4r klara i den starka solen, valde fotografen Peter Alendahl att pressa ut det yttersta ur dem, genom en intensiv ljuss\u00e4ttning av varje bild. Effekten blev n\u00e4sta tredimensionell.<\/span><\/span><\/p>\n

Desto mer d\u00e4mpade var bilderna fr\u00e5n Svalbard. Denna v\u00e4rldens nordligaste plats med permanent befolkning ligger i kanten av polarisen och skulle vara en del av den om det inte vore f\u00f6r golfstr\u00f6mmen. Nu kan s\u00e5d\u00e4r en 4 000 personer bo och livn\u00e4ra sig p\u00e5 \u00f6gruppen, d\u00e4r den fr\u00e4msta industrin \u00e4r kolbrytning. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Det var ju inte pangv\u00e4der direkt d\u00e4r uppe. S\u00e5 det blev en l\u00e5ngm\u00e4ld och d\u00e4mpad bok, konstaterade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta inspirerade Karin Ahlgren, som var AD p\u00e5 det projektet, att skriva texten f\u00f6r hand. Hon textade sj\u00e4lv den svenska versionen, medan de \u00f6vriga spr\u00e5ken lades ut p\u00e5 entreprenad f\u00f6r textjobbet.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vilket jobb det var att l\u00e4sa korr p\u00e5 det, minndes Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Den f\u00f6rsta reklamutm\u00e4rkelsen, ett guld\u00e4gg, fick S\u00f6dra Cell f\u00f6r den bok som producerades till julen 2000. D\u00e5 stack man emellan med ett lite mer tidsbundet utskick i form av julpappersboken. En bok d\u00e4r de flesta sidor bestod av julklappspapper genom historien. Dessutom f\u00f6rst\u00e5s en text om hur det speciella julpappret kom till Norden likv\u00e4l som beskrivning p\u00e5 hur man sl\u00e5r in paket p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt och p\u00e5 japanskt vis. <\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Allt n\u00e4rmare pappret<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Serien med intresseb\u00f6cker kompletterades och avslutades under 2001. Det \u00e5ret kom f\u00f6rst en bok om den italienska staden Cremona. D\u00e4r f\u00f6ddes Stradivarius och d\u00e4r har tr\u00e4instrument tillverkats sedan 1500-talet. <\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"I<\/a>
I Stradivarius f\u00f6delsestad<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Lagom till Halloween samma \u00e5r kom en liten ruskig bok, med sp\u00f6khistorier, i svart konstskinnband. Historier fr\u00e5n det m\u00f6rka Sm\u00e5land var titeln, som tryckts med gammalt, gotiskt typsnitt i silver p\u00e5 framsidan. Slutligen, strax f\u00f6re jul kom en bok om pappersdrakar, d\u00e4r arbetsgruppen tillsammans med en fotograf varit i Japan p\u00e5 v\u00e4rldens st\u00f6rsta drakfestival. I v\u00e4ntan p\u00e5 den boken har kunderna f\u00e5tt en tavla, d\u00e4r den japanska konstn\u00e4rinnan Hiroko Kimura, m\u00e5lat de japanska tecknen f\u00f6r bland annat flyga och drake i en signerad, numrerad upplaga.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter intresseb\u00f6ckerna ville man forts\u00e4tta skruva lite i konceptet, f\u00f6r att inte fastna. De f\u00f6rsta b\u00f6ckerna kn\u00f6t an till milj\u00f6n. Med intresseb\u00f6ckerna ville man f\u00e5 ig\u00e5ng dialogen. Sen vred man strategin ytterligare, till att handla mer om papper och massa. Boken om drakarna var lite av en f\u00f6raning om det. Men det som f\u00f6ljde d\u00e4refter var den, dittills, mest spektakul\u00e4ra boken. B\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4llde formgivning och produktionsteknik.<\/span><\/span><\/p>\n

Lagom till Alla Hj\u00e4rtans Dag, 2002, kom n\u00e4mligen \u201dK\u00e4rleksbrevsboken\u201d, fylld med k\u00e4rleksbrev fr\u00e5n k\u00e4nda m\u00e4nniskor genom tiderna. Plus ett par mindre k\u00e4nda. <\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"K\u00e4rleksbrevsboken<\/a>
K\u00e4rleksbrevsboken omslag<\/figcaption><\/figure>\n

Ett gigantiskt arbete, vad g\u00e4ller research och logistik l\u00e5g bakom produktionen, som fick namnet K\u00e4ra H\u00e4lsningar. <\/span><\/span><\/p>\n

Id\u00e9n f\u00f6ddes f\u00f6rst hos copywritern Lotta Lundgren, som varit inblandad i m\u00e5nga av bokproduktionerna och l\u00e4nge ville g\u00f6ra en om just k\u00e4rleksbrev. 22 olika autentiska k\u00e4rleksbrev och k\u00e4rleksf\u00f6rklaringar hade samlats och skrivits av p\u00e5 fyra olika spr\u00e5k. In i detalj hade man f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6lja och tolka originalet.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"K\u00e4rleksbrevboken,<\/a>
K\u00e4rleksbrevboken, uppslag<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\u00a0\u2013 Vi tog reda p\u00e5 hur gammal personen var n\u00e4r han eller hon skrev brevet, hur han brukade skriva och tog fram papper och skrivverktyg fr\u00e5n r\u00e4tt tid, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist. <\/span><\/span><\/p>\n

Man var noga att f\u00f6lja f\u00f6rlagan s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt. Hade skribenten sj\u00e4lv stavat fel, s\u00e5 gjorde man det ocks\u00e5 h\u00e4r. I alla spr\u00e5kversioner. <\/span><\/span><\/p>\n

Ett av breven hade exempelvis skrivits av Henrik VIII av England till Anne Boleyn. Det har \u00f6versatts och skrivits p\u00e5 ett handgjort papper fr\u00e5n Lessebo. Kaligrafen Annica Ryckert (som bland annat brukar skriva Nobeldiplomen) hade f\u00f6ljt Henriks kalligrafs handstil s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt. Dessutom hade byr\u00e5n tagit reda p\u00e5 hur hans sigill s\u00e5g ut och \u00e5terskapat det f\u00f6r att s\u00e4tta p\u00e5 den lackst\u00e4mpel som f\u00f6rsl\u00f6t det hopvikta brevet. <\/span><\/span><\/p>\n

Franz Kafkas brev till Felice Bauer skrevs p\u00e5 en skrivmaskin fr\u00e5n 20-talet p\u00e5 ett billigt brevpapper av hans smak. Strindbergs med fluoriserande rosa bl\u00e4ck, precis som han alltid brukade g\u00f6ra. <\/span><\/span><\/p>\n

Breven var i m\u00e5nga fall handskrivna av personer som valts f\u00f6r att deras handstil l\u00e5g n\u00e4ra den ursprungliga brevskrivaren. Ett av breven hade pr\u00e4ntats p\u00e5 fyra spr\u00e5k av art directorn Lotta M\u00e5rlinds gudmor, som \u00e4r 84 \u00e5r och pensionerad l\u00e4rare. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Hon var den enda som inte stavade fel p\u00e5 ett enda spr\u00e5k, avsl\u00f6jade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Det praktiska arbetet var naturligtvis enormt. Fyra tryckerier arbetade med uppdraget, med olika tryckteknik. Ett antal damer p\u00e5 \u00c5hnbergs Bokbinderi fick sedan vika breven, i vissa fall ocks\u00e5 l\u00e4gga dem i passande kuvert samt klistra in kuverten p\u00e5 en h\u00f6gersida i boken, d\u00e4r v\u00e4nstersidan gav information om brevskrivaren och brevets tillkomst. Samt en liten kort text om vilket papper just det brevet skrivits p\u00e5. <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom \u201dtraditionella\u201d brev, som Beethovens till Giulietta Guicciardi, Selma Lagerl\u00f6fs till Ida B\u00e4ckmann eller Napoleon till Jos\u00e9phine fanns ocks\u00e5 en del udda. Exempelvis Kiss-fantasten Ron Bauers e-mail till idolerna. Eller John Lennons partitur till Dear Yoko. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vi hade f\u00f6rst\u00e5s ett omfattande jobb ocks\u00e5 med att cleara r\u00e4ttigheter f\u00f6r att anv\u00e4nda alla brev. N\u00e4r det g\u00e4ller Dear Yoko gick ganska m\u00e5nga turer mellan oss och Yoko Onos advokater. Men det slutade med att hennes ers\u00e4ttning blev 200 dollar och tv\u00e5 b\u00f6cker, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Logistiska bragder<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Temat papper h\u00e4ngde sedan kvar i boken om Tifon \u2013 det vill s\u00e4ga fotbollssupportrarnas spektakul\u00e4ra\u00a0<\/span><\/span>f\u00f6rest\u00e4llningar innan matcherna. D\u00e4r spelar f\u00e4rgade papper stor roll och bildar m\u00f6nster, ord och bilder uppe p\u00e5 l\u00e4ktarna f\u00f6r att hylla lagen nere p\u00e5 planen. Boken fick namnet \u201d12\u201d, d\u00e4rf\u00f6r att den tolfte spelaren i ett lag, lika viktig som de \u00f6vriga, anses vara supportern.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Tifoboken<\/a>
Tifoboken med den 12 spelaren i fokus<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Julen samma \u00e5r, kom boken d\u00e4r sm\u00f6rpapper spelade huvudrollen. P\u00e5 cirka 160 sidor presenterades en m\u00e4ngd recept d\u00e4r sm\u00f6rpapper spelar en avg\u00f6rande roll. Fr\u00e5n att s\u00e4tta krage p\u00e5 suffl\u00e9formen, till r\u00e4tter i \u201dkapprock\u201d. <\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5ter igen handlade det om ett avancerat bokbinderi, eftersom boken till h\u00e4lften var tryckt p\u00e5 sm\u00f6rpapper och den andra halvan p\u00e5 obestruket 160 g papper.<\/span><\/span><\/p>\n

Komplicerad produktion och udda pappersval har det ofta handlat om i S\u00f6dra Cell produktioner. I Sandpappersboken, som kom ut lagom till \u201dfixars\u00e4songen\u201d sommaren 2005, bestod sidorna av sandpapper i alla de grovlekar. <\/span><\/span><\/p>\n

Men en g\u00e5ng fick man dock ge sig. Det var n\u00e4r man ville g\u00f6ra en bok om mjukpapprets m\u00f6jligheter. N\u00e5got som inte gick att g\u00f6ra med det, var n\u00e4mligen en bok. Ingen ska tro att de inte f\u00f6rs\u00f6kte.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Det var bindningen som var problemet. Det gick att trycka. Men det blev alldeles f\u00f6r sladdrigt n\u00e4r vi skulle binda in det, erk\u00e4nde Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Det hindrade dock inte att det blev en bok om mjuktpapper \u2013 s\u00e5nt vi har i toapapper, pappersn\u00e4sdukar. Grundid\u00e9n bestod, och blev en gastronomisk hyllning till fingermat, med tips p\u00e5 dukning, anekdoter, bilder och minnen kring gl\u00e4djen att \u00e4ta med fingrarna. Oavsett om det handlar om picknick, buff\u00e9 eller vid grillen. D\u00e4rtill bilder och recept, samt nya och gamla m\u00f6nster fr\u00e5n hush\u00e5lls- och toapapper. Tryckt p\u00e5 ett lite tjockare, por\u00f6st papper, som d\u00e4refter pr\u00e4glades med \u201dhush\u00e5llspappersm\u00f6nster\u201d. <\/span><\/span><\/p>\n

Inf\u00f6r julen 2004 blev det ingen bok. Ist\u00e4llet fick alla kunderna en inbjudan till \u201dNobelfest\u201d i sitt eget hem. S\u00f6dra hj\u00e4lpte till med dukningen och instruerade i vett och etikett inf\u00f6r kv\u00e4llen. En stor l\u00e5da med duk, \u201dporslin\u201d, placeringskort och servetter f\u00f6r \u00e5tta g\u00e4ster landade hos sina mottagare i lagom tid inf\u00f6r festen. Allt naturligtvis i papper. <\/span><\/span><\/p>\n

Det kan l\u00e5ta som ett f\u00f6rh\u00e5llandevis enkelt projekt, men nu handlade det inte om vanliga pappersdukar, servetter och papptallrikar.<\/span><\/span><\/p>\n

Duken var exempelvis f\u00f6rsedd med markeringar f\u00f6r hur porslinet skall placeras, servetterna var f\u00f6rsedda med instruktion f\u00f6r vikning. Dessutom fanns en extra servett, t\u00e4nkt att ligga i kn\u00e4et som en \u201dfusklapp\u201d. D\u00e4r fanns alla de viktigaste etikettsreglerna f\u00f6r hur konversationen l\u00e4mpligen b\u00f6r l\u00e4ggas upp och vilka \u00e4mnen som b\u00f6r undvikas, att man aldrig f\u00e5r v\u00e4nda ryggen \u00e5t kungen eller hur man sk\u00e5lar p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst hitta ett screentryckeri f\u00f6r duken och provtryckte \u00f6verallt. Men det fungerade inte. Den h\u00e4r papperssorten \u00e4r alldeles f\u00f6r por\u00f6s, f\u00e4rgen smetade och fl\u00f6t ut. Men vi kunde ju inte skicka ut vita dukar! Till slut hittade vi Jobs Handtryckeri i Dalarna, som annars \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r sina vackra textiltryck p\u00e5 gardiner, dukar, vepor och l\u00f6pare etcetera. De klarade av uppdraget, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist. <\/span><\/span><\/p>\n

Tryckningen av dukarna tog sex veckor, ytterligare en kr\u00e4vdes f\u00f6r att klippa och vika ihop dem. Allt f\u00f6r hand.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4ven servetterna beh\u00f6vde en produktionstid p\u00e5 sex veckor. Papptallrikarna kr\u00e4vde ocks\u00e5 de en rej\u00e4l marknadsinventering innan de gick att producera.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 De flesta snygga papptallrikar trycks i Italien i j\u00e4tteupplagor. V\u00e5r lilla upplaga var ot\u00e4nkbar. <\/span><\/span><\/p>\n

Till slut fick man kontakt med finska Huhtam\u00e4ki, som klarade en s\u00e5 liten upplaga.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4r kunde man producera den guldkantade servisen i Nobel-inspirerad f\u00e4rgskala.<\/span><\/span><\/p>\n

Materialet kompletterades med den lilla skriften \u201dThe Nobel Home Party \u2013 en handledning\u201d. D\u00e4r angavs exakta tider f\u00f6r varje moment i middagen. F\u00f6r h\u00e4r handlar det om logistisk detaljstyrning in till sista sk\u00e5l.<\/span><\/span><\/p>\n

I skriften \u00e5terfinns ocks\u00e5 sm\u00e5 tips och faktauppgifter om minnesv\u00e4rda menyer, Alfred Nobel, etikettsregler, med mera. <\/span><\/span><\/p>\n

Ocks\u00e5 byr\u00e5n har nogsamt h\u00e5llit sig till regler.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r noga med att h\u00e5lla ryggen fri. Nobelkommitt\u00e9n har registrerat Nobelpriset i en m\u00e4ngd l\u00e4nder och man f\u00e5r aldrig anv\u00e4nda ordet i andra sammanhang, som exempelvis reklam. D\u00e4remot f\u00e5r man tala om Nobelfest till exempel, f\u00f6rklarar Charlotte Lundquist.<\/span><\/span><\/p>\n

I slutet av 2005 kom boken \u201dPappersmissbruk\u201d som var fylld med en m\u00e4ngd exempel p\u00e5 papper som man helst vill slippa. Exempelvis kontokortsr\u00e4kningen, 12 sidor av det pappersslag som k\u00f6lappar g\u00f6rs av, obegripliga instruktionsb\u00f6cker, samma papp som i den tomma toapappersrullen, det obehagliga pappret p\u00e5 doktorns unders\u00f6kningbrits och den s\u00f6ndertv\u00e4ttade papperslappen med \u201dhennes\u201d telefonnummer som var kvargl\u00f6md i jeansfickan n\u00e4r byxorna gick i tv\u00e4tten. F\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra.<\/span><\/span><\/p>\n

2006 kom ocks\u00e5 tv\u00e5 b\u00f6cker p\u00e5 temat Samlare. Arbetsgruppen hade luskat fram tv\u00e5 personer som samlade p\u00e5 n\u00e5gon form av pappersprodukt.<\/span><\/span><\/p>\n

Den f\u00f6rsta av de tv\u00e5 samlade p\u00e5 affischer fr\u00e5n rockkonserter, fr\u00e5n 1970-talet och fram\u00e5t. Dessa reproducerades och bands in i boken p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att de sedan kunde vecklas ut i sin fulla storlek. <\/span><\/span><\/p>\n

Bland alla de artister som fanns med i affischform var Rolling Stones, Diana Ross, Nirvana, Bob Marley, Kiss, Iron Maiden, Metallica och m\u00e5nga, m\u00e5nga fler.<\/span><\/span><\/p>\n

I n\u00e4sta bok hade en amerikansk visitkortssamlare bidragit med n\u00e5gra av sina 70\u00a0000 visitkort. Hans f\u00f6rsta var fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800-talet. Samlingen omfattade allt ursprungliga visitkort, som anv\u00e4ndes i \u00f6verklassen f\u00f6r att avisera ett bes\u00f6k, till moderna kort fr\u00e5n yrkesfolk till presidenter. Alltsammans \u00e5tergivet s\u00e5 exakt som det bara var m\u00f6jligt, n\u00e4r det g\u00e4ller papperskvalitet, tryckteknik, eventuell pr\u00e4gling med mera.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Snart dags f\u00f6r en till<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Efter Samlarb\u00f6ckerna blev det n\u00e5gra \u00e5rs uppeh\u00e5ll, f\u00f6r andra typer av aktiviteter.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom direktkommunikationen med kunder arbetar S\u00f6dra Cell ocks\u00e5 med media som hemsidan, extran\u00e4t och kundtidningar. Man f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla en enhetlig ton som harmonierar med reklamen.<\/span><\/span><\/p>\n

En viss annonsering i fackpress har ocks\u00e5 f\u00f6rekommit. Som ren massaproducent har man bland annat arbetat p\u00e5 temat \u201dVi \u00e4r experter p\u00e5 massa. Inte p\u00e5 papper\u201d. Detta har illustrerats med helt tokiga pappersval. I toapappersh\u00e5llaren sitter wellpapp, till faxen anv\u00e4nds toalettpapper och bullarna bakas p\u00e5 en pl\u00e5t med kollegiepapper.<\/span><\/span><\/p>\n

Annonseringen sker p\u00e5 sex spr\u00e5k (svenska, norska, engelska, tyska, franska och italienska) p\u00e5 \u00e5tta marknader.<\/span><\/span><\/p>\n

V\u00e5ren 2006 satsade man \u00e5ter p\u00e5 en mer publik kampanj, som omfattar annonsering i branschpress, en webbkampanj och direktutskick. Temat f\u00f6r kampanjen var \u201dGrowing together\u201d och syftade till att etablera kundtj\u00e4nsten PulpServices, som \u00e4r ett mycket brett och omfattande servicekoncept.<\/span><\/span><\/p>\n

Men det vore f\u00f6rst\u00e5s inte S\u00f6dra Cell, om man jobbat med traditionell fackpressannonsering. H\u00e4r handlade det om \u00e5tta helsidesannonser i samma nummer, d\u00e4r l\u00e4saren fick ta del av fr\u00e5gorna i en \u201dtipspromenad\u201d. I de fall det \u00e4r m\u00f6jligt, plastades tidningen in och d\u00e5 inkluderades ett f\u00f6ljebrev, svarsformul\u00e4r och en S\u00f6dra-penna i tr\u00e4 med tidningen. Gick man in p\u00e5 <\/span>www.sodra.com<\/span><\/a> kunde man g\u00f6ra den virtuella tipspromenaden i skogen, med ljud- och bild-effekter fr\u00e5n exempelvis vilda djur. <\/span><\/span><\/p>\n

I oktober samma \u00e5r kulminerade kampanjen i samband med en kundkonferens utanf\u00f6r Paris. <\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Innan kampanjen drog ig\u00e5ng fick all personal m\u00f6jlighet att g\u00e5 tipspromenaden p\u00e5 n\u00e4tet och vinna ett mindre pris, ber\u00e4ttade Ulf Gunnarsson, som var chef f\u00f6r marknadskommunikationen p\u00e5 S\u00f6dra Cell International.<\/span><\/span><\/p>\n

2008 var det dock dags f\u00f6r n\u00e4sta bok, som fick titeln Pappersmysterier och behandlade mysterier p\u00e5 papper. <\/span><\/span><\/p>\n

Den var lite mystisk redan fr\u00e5n b\u00f6rjan, s\u00e5 tillvida att den inte var spr\u00e4ttad. Det fick mottagaren g\u00f6ra sj\u00e4lv, med den medf\u00f6ljande papperskniven. <\/span><\/span><\/p>\n

Bland de mysterier som ingick i boken fanns Ivar Kreugers sj\u00e4lvmordsbrev (f\u00f6r var det verkligen sj\u00e4lvmord och inte i sj\u00e4lva verket ett mord). Likas\u00e5 vykortet till f\u00e4ngelsedirekt\u00f6ren Blackwell p\u00e5 Alcatraz fr\u00e5n dem som lyckades rymma fr\u00e5n f\u00e4ngelset 1962. Det skickades till FBI f\u00f6r teknisk unders\u00f6kning, men n\u00e4r man inte fann n\u00e5gra ledtr\u00e5dar som tystades det ner och arkiverades v\u00e4l dolt l\u00e5ngt ner i FBI:s arkiv<\/span><\/span><\/p>\n

Och nu, \u00e4ntligen, \u00e4r det dags f\u00f6r en ny bok fr\u00e5n S\u00f6dra Cell, efter n\u00e5gra \u00e5r av andra aktiviteter. Just nu p\u00e5g\u00e5r bindingen av den nya, Lappboken. <\/span><\/span><\/p>\n

Den har h\u00e4mtat sin inspiration fr\u00e5n alla de ilskna lappar som skrivs mellan grannar, arbetskamrater eller med(mot)trafikanter om ludd i torktumlaren, h\u00f6gljudd musik eller st\u00f6kigt k\u00f6k och ot\u00f6md diskmaskin. Ofta med nya kreativa former av invektiv.<\/span><\/span><\/p>\n

Men S\u00f6dra Cells nya Lappbok \u00e4r fylld av sn\u00e4lla lappar. De g\u00e5r till anfall mot st\u00f6rande grannar, tv\u00e4ttids-tjuvar och slarviga arbetskamrater med avv\u00e4pnande v\u00e4nlighet. \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/span><\/span><\/p>\n

Kunderna v\u00e4ntar p\u00e5 mer<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

\u00c4nda sedan S\u00f6dra Cell b\u00f6rjat skicka ut sina olika b\u00f6cker har responsen fr\u00e5n kunderna varit \u00f6verv\u00e4ldigande. M\u00e4ngder av brev och mail har kommit in till S\u00f6dra Cell. M\u00e5nga har visat stor tacksamhet f\u00f6r att f\u00e5 finnas med p\u00e5 S\u00f6dras mottagarlista.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Fr\u00e5n ett f\u00f6retag kom en f\u00f6rfr\u00e5gan om det m\u00f6jligen gick f\u00f6r sig att f\u00e5 ett Svalbardalbum till ytterligare en person. D\u00e4r skrev man att man funderade p\u00e5 att organisera om f\u00f6retaget, s\u00e5 att fler skulle hamna p\u00e5 S\u00f6dras utskickslista, ber\u00e4ttade Charlotte Lundquist, som senare l\u00e4mnade \u00f6ver h\u00e4stjobbet att sk\u00f6ta produktionen av S\u00f6dra Cells b\u00f6cker. F\u00f6rst till Cilla Bekestr\u00f6m och nu senast till Elisabeth Philipson.<\/span><\/span><\/p>\n

En annan kund tyckte att julpappersboken var den finaste julklapp han f\u00e5tt under sina 40 jular i f\u00f6rv\u00e4rvslivet. Boken blev direkt en \u201domistlig del av v\u00e5r familjs samling av dekorationer och prylar som h\u00f6r Julen till\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Andra har delat med sig av sm\u00e5 anekdoter eller minnen som har anknytning till de \u00e4mnen som ber\u00f6rs i b\u00f6ckerna. En del kommentarer har ocks\u00e5 g\u00e4llt ren pappers- och tryckteknik och m\u00e5nga har st\u00e4llt produktionstekniska fr\u00e5gor av olika slag.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6retaget har inte bara r\u00f6nt enormt stor uppm\u00e4rksamhet och uppskattning fr\u00e5n kunderna. Guld\u00e4gg och Lejon i Cannes \u00e4r n\u00e5gra av de utm\u00e4rkelser som reklamen f\u00e5tt.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r otroligt glad och smickrad f\u00f6r de framg\u00e5ngarna. Jag tror inte att n\u00e5gon annan i v\u00e5r bransch har haft samma framg\u00e5ngar. Inom business-to-business har ofta reklamen en underordnad betydelse, konstaterade Ulf Edman, som dock p\u00e5pekade att alla kundreaktioner \u00e4r den verkliga guldgruvan och kvittot p\u00e5 att det man g\u00f6r \u00e4r det r\u00e4tta.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vi g\u00f6r inte reklam f\u00f6r att \u00f6ka v\u00e5r business, utan det handlar mer om att bygga l\u00e5ngsiktiga relationer med v\u00e5ra kunder. I v\u00e5r bransch handlar det om mycket l\u00e5ngsiktiga relationer. Vi har kunder som vi samarbetat med i 30 \u00e5r. En del k\u00f6per massa f\u00f6r upp till en miljard kronor och d\u00e5 \u00e4r reklamsatsningen bara en promilleinvestering. Det handlar mer om kommunikation fr\u00e5n en v\u00e4n till en annan.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00f6dra Cells bibliotek:<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

1997 Europas Hj\u00e4ltar<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Harris Tweed<\/span><\/span><\/p>\n

Olivodling fr\u00e5n Umbrien<\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6lbryggeri i Bayern<\/span><\/span><\/p>\n

1998 Europas Hj\u00e4ltar<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Skogsb\u00f6nder i Sm\u00e5land<\/span><\/span><\/p>\n

Vinodlare i Bourgogne<\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6rter i \u00d6sterrike<\/span><\/span><\/p>\n

1999 Europas Hj\u00e4ltar<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Arkitekter i Wales<\/span><\/span><\/p>\n

Chokladtillverkare i Schweiz<\/span><\/span><\/p>\n

Tulpanodlare i Holland<\/span><\/span><\/p>\n

Modeskapare i London<\/span><\/span><\/p>\n

2000<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

NASA<\/span><\/span><\/p>\n

Svalbard<\/span><\/span><\/p>\n

Julpappersboken<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

2001<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Violintillverkning i Cremona<\/span><\/span><\/p>\n

Sp\u00f6khistorier fr\u00e5n Sm\u00e5land<\/span><\/span><\/p>\n

Drakar i Japan<\/span><\/span><\/p>\n

2002<\/strong>: <\/span><\/span><\/p>\n

K\u00e4rleksbrevsboken <\/span><\/span><\/p>\n

Tifo boken <\/span><\/span><\/p>\n

Greaseproof <\/span><\/span><\/p>\n

2003<\/strong>: <\/span><\/span><\/p>\n

Dagboken\u00a0 <\/span><\/span><\/p>\n

Tall + Gran <\/span><\/span><\/p>\n

2004<\/strong>: <\/span><\/span><\/p>\n

Memory spel<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0Sandpappersboken <\/span><\/span><\/p>\n

Nobelservisen
\n<\/span><\/span><\/p>\n

2005<\/strong>: Fingerf\u00e4rdigt <\/span><\/span><\/p>\n

Pappersmissbruk<\/span><\/span><\/p>\n

Den sj\u00e4lvlysande Julkrubban <\/span><\/span><\/p>\n

2006<\/strong>:<\/span><\/span><\/p>\n

Affischboken<\/span><\/span><\/p>\n

Visitkortsboken<\/span><\/span><\/p>\n

2008<\/strong>:<\/span><\/span><\/p>\n

Pappersmysterier<\/span><\/span><\/p>\n

2012<\/strong>:<\/span><\/span><\/p>\n

Lappboken<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rra veckan h\u00f6ll Cap & Design ett formseminarium, d\u00e4r Karin Ahlgren fr\u00e5n Garbergs ber\u00e4ttade om byr\u00e5ns samarbete med pappersmassetillverkaren S\u00f6dra Cell. Ett samarbete som p\u00e5g\u00e5tt i 16 \u00e5r och bel\u00f6nats ett otal g\u00e5nger. Just nu p\u00e5g\u00e5r slutjobbet med \u00e4nnu en av S\u00f6dra Cells b\u00f6cker, som \u00e4r centrala i bolagets marknadsf\u00f6ring. Det \u00e4r med andra ord […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[136,68,3],"tags":[25,18],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-h6","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1060"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1060"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1060\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3054,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1060\/revisions\/3054"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1060"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1060"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}