Jag k\u00e4nde egentligen inte Pontus Schulz. V\u00e5ra v\u00e4gar har korsats ibland, men vi har aldrig kommit i n\u00e4rmare kontakt egentligen. Han steg in i mediebranschen som konkurrent. Jag drev Quo Vadis och han var en ung spoling i Peppe Engbergs g\u00e4ng. F\u00f6rst p\u00e5 Resum\u00e9 och sedan som en av\u00a0grundarna till Vision.<\/p>\n
Men Pontus Schulz hade styrkor, visioner och f\u00f6rm\u00e5gor som de flesta saknar. Hans CV fylldes tidigt med b\u00e5de upp och nerg\u00e5ngar. Mest uppg\u00e5ngar. Han hann med m\u00e5nga avstickare p\u00e5 stigen innan han blev en central person f\u00f6r utvecklingen inom Bonnier-sf\u00e4ren.<\/p>\n
Det som jag framf\u00f6r allt h\u00e5ller honom h\u00f6gt f\u00f6r, \u00e4r att hans insatser f\u00f6r synen p\u00e5 kvinnor i n\u00e4ringslivet och aff\u00e4rspressen.<\/p>\n
Under hans ledarskap blev Veckans Aff\u00e4rer inte l\u00e4ngre en gubbtidning, utan ett medium som speglade aff\u00e4rskvinnor och deras insatser, lika sj\u00e4lvklart som m\u00e4nnens.<\/p>\n
Och n\u00e4r debatterna ber\u00f6rde den sneda v\u00e4rldsbilden, var Pontus Schulz med. Som debatt\u00f6r eller moderator. Hans kommentarer var alltid kloka och hans fr\u00e5gor borrade upp m\u00e5nga dammiga gamla \u00e5siktskistor.<\/p>\n
Han hade helt klart v\u00e4ldigt mycket kvar att utr\u00e4tta n\u00e4r han f\u00f6rolyckades i de franska Alperna p\u00e5 den cykelt\u00e4vling som skulle f\u00f6rgylla hans 40-\u00e5rsfirande.<\/p>\n
S\u00e5 bed\u00f6vande sorgligt att han d\u00e5, i en stund full av styrka, gl\u00e4dje och vig\u00f6r, faller s\u00e5 illa att hans liv inte g\u00e5r att r\u00e4dda.<\/p>\n
Den svenska mediebranschen skulle beh\u00f6vt m\u00e5nga fler \u00e5r av Pontus Schulz.<\/p>\n
Men mina tankar g\u00e5r framf\u00f6rallt till hans familj.<\/p>\n