{"id":1422,"date":"2013-05-08T13:26:49","date_gmt":"2013-05-08T12:26:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1422"},"modified":"2021-05-08T17:27:19","modified_gmt":"2021-05-08T16:27:19","slug":"foretagskulturer-och-bristen-pa-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=1422","title":{"rendered":"F\u00f6retagskulturer och bristen p\u00e5 dem"},"content":{"rendered":"

Det var enklare f\u00f6rr. F\u00f6retagen hade st\u00f6rre makt \u00f6ver sina varum\u00e4rken och kunde n\u00f6ja sig med att ta fram ett reklamkoncept och besluta om inf\u00f6ringsplanen i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Idag p\u00e5verkas varum\u00e4rket st\u00e4ndigt av h\u00e4ndelser i omv\u00e4rlden.\u00a0 Konsumenterna har makten och de sociala medierna \u00e4r blixtsnabba. En tydlig f\u00f6retagskultur \u00e4r mer angel\u00e4get \u00e4n n\u00e5gonsin. Lika viktigt \u00e4r n\u00e4ra relationer till och stor kunskap om de egna kunderna.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>Men kunden \u00e4r inte huvudfokus i svenska f\u00f6retag. Det visar exempelvis \u201dSverigestudien\u201d, som \u00e5rligen kartl\u00e4gger de v\u00e4rderingar som r\u00e5der bland annat p\u00e5 arbetsplatserna.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

M\u00e4tningen g\u00f6rs i ett tiotal l\u00e4nder. I exempelvis England, USA, Kanada och Australien \u00e4r kundtillfredsst\u00e4llelse det ord som toppar listan f\u00f6r f\u00f6retagets v\u00e4rderingar. Men i Sverige verkar kunderna bara till besv\u00e4r. H\u00e4r f\u00e5r man leta \u00e4nda ner till plats 47 i v\u00e4rderingslistan innan de alls dyker upp.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4rlighet, som tidigare varit sj\u00e4lvklar i svensk identitet, har helt f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n listan. Kreativitet och nyt\u00e4nkande finns inte heller i topp.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I Sverige toppar ist\u00e4llet v\u00e4rden som lagarbete, ansvar och kostnadsjakt. Men p\u00e5 fr\u00e5gan om vilka v\u00e4rden man skulle vilja att f\u00f6retaget stod f\u00f6r blir de vanligaste svaren anst\u00e4lldas h\u00e4lsa, erk\u00e4nnande av anst\u00e4llda, lagarbete och humor\/gl\u00e4dje. Vi \u00e4r sj\u00e4lva alltings medelpunkt. Det l\u00e5ter mer som trivsam l\u00e4gerverksamhet \u00e4n professionell aff\u00e4rsverksamhet i h\u00e5rd konkurrens. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Rapporterna \u00e4r intressant och viktig som underlag f\u00f6r diskussioner i f\u00f6retagen. V\u00e4rderingarna \u00e4r grunden f\u00f6r att skapa starka varum\u00e4rken och konkurrenskraft.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6retagets \u00e4gare och styrelse, som ska formulera f\u00f6retagets vision och normer och vd:s uppgift att verkst\u00e4lla dem; samla styrkorna och f\u00f6rmedla varum\u00e4rkesid\u00e9n till alla medarbetare.\u00a0 Dessa m\u00e5ste f\u00e5 r\u00e4tt verktyg i form av gemensamma m\u00e5l, instrument f\u00f6r uppf\u00f6ljning och m\u00e5tt f\u00f6r framg\u00e5ng. Inte bara f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 tanken, utan f\u00f6r att inse hur de sj\u00e4lva \u00e4r delaktiga i att strategin f\u00f6rverkligas och \u00e4r ambassad\u00f6rer f\u00f6r varum\u00e4rket.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 blir det l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 besluten och genomf\u00f6ra dem. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Sj\u00e4lvklart skall all marknadskommunikation ha sitt ursprung i dessa v\u00e4rderingar.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00d6RETAGSKULTUR FR\u00c5N M\u00c5NGA VINKLAR <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6retagskultur var ocks\u00e5 temat f\u00f6r \u00e5rets upplaga av Stora Annons\u00f6rdagen, d\u00e4r g\u00e4ster fr\u00e5n m\u00e5nga olika f\u00f6retag och branscher intervjuades p\u00e5 scenen. F\u00f6r det mesta, i alla fall, r\u00f6rde sig intervjuerna kring f\u00f6retagskulturen, \u00e4ven om dagens inledande samtal mellan Coops vd, Frank Fiskers, och Icas ordf\u00f6rande, Claes-G\u00f6ran Sylv\u00e9n, var lite av en besvikelse enligt min uppfattning.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

De tv\u00e5 koncernerna bygger s\u00e5 uppenbart p\u00e5 olika grundv\u00e4rderingar, men den diskussionen f\u00f6rdes aldrig. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ica, som eng\u00e5ng startade lite som en motkraft mot giganten Kooperativa F\u00f6rbundet som beh\u00f6vde konkurren, drivs av enskilda handlare. Vissa \u00e4r stora handlare med flera butiker och miljardoms\u00e4ttning. Andra \u00e4r mycket sm\u00e5 med en liten Ica N\u00e4ra-butik p\u00e5 landet. Gemensamt f\u00f6r dem alla \u00e4r att de \u00e4r entrepren\u00f6rer som driver egen verksamhet p\u00e5 marknadens villkor (\u00e4ven om idag Icas marknad \u00e4r s\u00e5 stor att de lite f\u00f6r ofta ocks\u00e5 s\u00e4tter villkoren sj\u00e4lva).<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Claes-G\u00f6ran Sylv\u00e9n fick i alla fall tillf\u00e4lle att ber\u00e4tta att han sj\u00e4lv fortfarande driver en butik, f\u00f6r att inte tappa kontakten med handlarnas verklighet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Coops bakgrund \u00e4r ocks\u00e5 mycket mer intressant \u00e4n man idag riktigt minns. Den kooperativa grundtanken, med konsumenter som g\u00e5r samman f\u00f6r att gemensamt skapa de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att f\u00e5 makt \u00f6ver sina matink\u00f6p. Det \u00e4r ju f\u00f6rst p\u00e5 senare tid, som den kooperativa tanken \u00f6ver huvud taget dykt upp lite i Coops marknadsf\u00f6ring.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Coops grundv\u00e4rderingar blir d\u00e4rf\u00f6r vara mycket annorlunda, p\u00e5 gott och ont. Det st\u00e5r ingen engagerad entrepren\u00f6r bakom den lokala Konsum-butiken, utan \u00e4gandet \u00e4r mycket mer anonymt. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men, om det fick vi allts\u00e5 inte h\u00f6ra, den dagen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00d6RETAGSKULTUR ELLER F\u00d6RETAG SOM SEKT<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dF\u00f6retagskultur bygger man f\u00f6r att f\u00e5 folk att vilja prestera\u201d, sa Vingresors vd Magnus Wikner p\u00e5 Stora Annons\u00f6rdagen veckan.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det har han f\u00f6rst\u00e5s r\u00e4tt i. Men en tydlig f\u00f6retagskultur \u00e4r viktig b\u00e5de f\u00f6r det interna och det externa varum\u00e4rkesbygget. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ofta har den sitt ursprung i en karismatisk grundare och ledare, som exempelvis i Clas Ohlson, MTG eller Ikea. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I boken \u201dSanningen om Ikea\u201d, som kom ut f\u00f6r ett par \u00e5r sedan, beskrev Johan Stenebo f\u00f6retagskulturen ungef\u00e4r som en sekt. Det var nog inte alldeles positivt menat. Men just detta \u00e4r en av orsakerna till Ikeas stora framg\u00e5ngar. Fler borde f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 dit.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Varje sekt har en entusiasmerande och kompromissl\u00f6s ledare som driver sina anh\u00e4ngare genom eld och vatten mot ett gemensamt, hett \u00e5tr\u00e5tt och tydligt m\u00e5l. Oftast ett religi\u00f6st eller politiskt himmelrike. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men samma attityder finner man ocks\u00e5 bland idrottssupporters och rockfans. Och egentligen borde alla f\u00f6retag samla sina medarbetare i gemenskap runt varum\u00e4rket. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En positiv sektgemenskap kan beskrivas p\u00e5 samma s\u00e4tt, som Rikspolisstyrelsens Ann-Marie Orler beskrev de ljusa och m\u00f6rka sidorna av polisens k\u00e5randa:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dN\u00e4r man samlas och hj\u00e4lps \u00e5t f\u00f6r att n\u00e5 ett gemensamt m\u00e5l, \u00e4r k\u00e5randan en stor f\u00f6rdel. Men om den inneb\u00e4r att man sluter sig samman mot omv\u00e4rlden, blir den destruktiv\u201d. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

KULTURENS \u00d6VERLEVNAD EFTER KRIS OCH I NYA GENERATIONER<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e4llan \u00e4r kanske en tydlig och stark f\u00f6retagskultur s\u00e5 viktig, speciellt internt, som i samband med en kris. Men krisen \u00e4r ocks\u00e5 ett tillf\u00e4lle att st\u00e4rka f\u00f6retagskulturen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Stora Annons\u00f6rdagens mest citerade uttalande kom fr\u00e5n Ulrika \u00c5rehed K\u00e5gstr\u00f6m, generalsekreterare p\u00e5 R\u00f6da Korset, som sa att:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dSl\u00f6sa aldrig bort en bra kris!\u201d<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Och med det menade hon att en v\u00e4l hanterad kris kan skapa mycken goodwill och \u00e4ven sammanh\u00e5llning. R\u00f6da Korsets egen stora kris, i samband med Johan af Donners bedr\u00e4gerier, blev ocks\u00e5 en stark h\u00e4vst\u00e5ng f\u00f6r interna f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den som inte l\u00e4st Bernt Hermeles utm\u00e4rkta bok \u201dGuldsot\u201d om Johan af Donner och hans bedr\u00e4gerier mot Cancerfonen och R\u00f6da Korset, rekommenderas att g\u00f6ra det. Jag skrev lite om boken tidigare h\u00e4r<\/a>.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I R\u00f6da Korsets v\u00e4g ur krisen var f\u00f6rst\u00e5s det interna arbetet f\u00f6r att st\u00e4rka medarbetarna oerh\u00f6rt viktig. I R\u00f6da Korset, som andra organisationer, samlas man ju kring en tydlig id\u00e9. I privata f\u00f6retag \u00e4r det grundaren som l\u00e4gger grunden f\u00f6r id\u00e9n.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r en karismatisk grundare inte l\u00e4ngre kan vara den inspirerande sektledaren f\u00f6r varum\u00e4rket, m\u00e5ste nya generationers eldsj\u00e4lar ta vid. Det g\u00e5r, om kompassriktningen varit tydlig redan fr\u00e5n start.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Clas Ohlson, som grundade sitt postorderf\u00f6retag i Insj\u00f6n 1918, slog fast att han skulle s\u00e4lja \u201drej\u00e4la produkter till l\u00e5ga priser med r\u00e4tt kvalitet efter behov\u201d. Tio \u00e5r efter hans d\u00f6d 1979, togs det f\u00f6rsta steget mot egna butiker. Den f\u00f6rsta i Gallerian i Stockholm. Idag finns ett stort antal butiker i Sverige, Norge, Finland och Norge. Men alla drivs helt i Clas Ohlsons anda och alla anst\u00e4llda f\u00e5r tv\u00e5 veckors introduktionsutbildning i Insj\u00f6n d\u00e4r de l\u00e4r sig kundv\u00e5rd och f\u00f6retagets kultur. Och grundarens ledstj\u00e4rna lyser fortfarande \u00f6ver dem alla: \u201dMycket slit, men inte sl\u00e4ng\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ett annat f\u00f6retag som b\u00e4r sin sj\u00e4l med sig genom generationerna, \u00e4r Vingresor. Christer Sandahl spelade en avg\u00f6rande roll f\u00f6r den kulturen. Han som b\u00f6rjat som s\u00e4ljansvarig p\u00e5 Club 33 p\u00e5 60-talet, blev sedermera vd och koncernchef. En legend i resebranschen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r Magnus Wikner var ny p\u00e5 f\u00f6retaget fick han, av Christer Sandahl, veta att \u201dVi s\u00e4ljer inte resor. Vi s\u00e4ljer f\u00f6rv\u00e4ntningar, upplevelser och minnen\u201d. Den insikten lever alla Ving-anst\u00e4llda fortfarande med och de \u00e4r v\u00e4l medvetna om att det \u00e4r deras ansvar. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

AFF\u00c4REN \u00c4R ALLTID GRUNDEN<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Annika Thunstr\u00f6m, var reseledare p\u00e5 Ving i m\u00e5nga \u00e5r, innan hon blev ledarskapsutvecklare. Hon har skrivit en bok utifr\u00e5n erfarenheterna av Vings varum\u00e4rkes- och kulturbygge. Hon konstaterade p\u00e5 Stora Annons\u00f6rdagen att fler f\u00f6retag m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att f\u00f6retagskultur inte \u00e4r flum, utan avg\u00f6rande f\u00f6r framg\u00e5ng. I sin bok listar hon de sju framg\u00e5ngsfaktorer som byggde Ving \u2013 men \u00e4r lika anv\u00e4ndbara f\u00f6r alla kulturbyggare: <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Bekr\u00e4ftelse, lojalitet, tillit, \u00f6ppenhet, gl\u00e4dje, aff\u00e4rsm\u00e4ssighet och kontinuitet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dOch aff\u00e4ren \u00e4r minst 50 procent!\u201d, understr\u00f6k hon. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dMan \u00e4r aldrig st\u00f6rre \u00e4n sitt senaste kundm\u00f6te\u201d, sammanfattade Magnus Wikner.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Utan framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rer finns det s\u00e4llan fullt utrymme f\u00f6r de andra v\u00e4rdena.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dOm f\u00f6retagskulturen inte st\u00f6der aff\u00e4ren, s\u00e5 \u00e4r man fel ute\u201d, konstaterade \u00e4ven Jonas Sj\u00f6gren, koncernchef p\u00e5 SBS som understr\u00f6k att en vd aldrig kan skapa en f\u00f6retagskultur ensam.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dMan m\u00e5ste ha eldsj\u00e4lar med sig. Och dem m\u00e5ste man st\u00f6dja. Det \u00e4r mycket b\u00e4ttre att satsa p\u00e5 de 90 procent som vill och anstr\u00e4nger sig, \u00e4n p\u00e5 de 10 som i alla fall bara forts\u00e4tter gn\u00e4lla\u201d, tyckte Jonas Sj\u00f6gren.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den starka f\u00f6retagskulturen kan, precis som det starka varum\u00e4rket, inte vara n\u00e5got slags \u201dallt f\u00f6r alla\u201d. Men med tydlighet och autencitet hittar b\u00e5de varum\u00e4rke, konsumenter, arbetsgivare och anst\u00e4llda r\u00e4tt.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

(Delar av inl\u00e4gget har tidigare varit publicerat i Dagens Media och Annons\u00f6ren)<\/em><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det var enklare f\u00f6rr. F\u00f6retagen hade st\u00f6rre makt \u00f6ver sina varum\u00e4rken och kunde n\u00f6ja sig med att ta fram ett reklamkoncept och besluta om inf\u00f6ringsplanen i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Idag p\u00e5verkas varum\u00e4rket st\u00e4ndigt av h\u00e4ndelser i omv\u00e4rlden.\u00a0 Konsumenterna har makten och de sociala medierna \u00e4r blixtsnabba. En tydlig f\u00f6retagskultur \u00e4r mer angel\u00e4get \u00e4n n\u00e5gonsin. Lika […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[3],"tags":[18,29],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-mW","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1422"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1422"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2717,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1422\/revisions\/2717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}