F\u00f6rr var corporate branding r\u00e4tt s\u00e4llsynt i konsumentvaruf\u00f6retagen.\u00a0 I deras mer eller mindre rikliga varum\u00e4rkesflora hade, i alla fall de prioriterade m\u00e4rkena, egna rej\u00e4la marknadsbudgetar.<\/p>\n
Corporate branding anv\u00e4ndes mer f\u00f6r rekryterings\u00e4ndam\u00e5l eller i relationer med investerare. Det fanns tidigare en t\u00e4vlingskategori i Cannes f\u00f6r Corporate Branding. Men det var l\u00e4nge sedan, n\u00e4r festivalen enbart handlade om reklamfilm. Det var en riktigt ointressant kategori med filmer fullproppade med floskler. Kategorin krympte ocks\u00e5 stadigt \u00e5r fr\u00e5n \u00e5r tills den f\u00f6rsvann helt och h\u00e5llet. Saknad av ingen.<\/p>\n
Situationen \u00e4r annorlunda idag och f\u00f6retagsvarum\u00e4rkena blir allt intressantare.<\/p>\n
Det finns flera sk\u00e4l till att det har f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n
En allt h\u00e5rdaste konkurrens, har f\u00e5tt varum\u00e4rkes\u00e4garna att rensa h\u00e5rt i sina portf\u00f6ljer under flera \u00e5r.<\/p>\n
Den tuffaste kampen utk\u00e4mpas mot kedjornas egna m\u00e4rkesvaror.\u00a0 Dagligvarukedjorna som b\u00e5de \u00e4r de viktigaste kunderna och de v\u00e4rsta rivalerna.<\/p>\n
Kedjorna sj\u00e4lva bygger sina framg\u00e5ngar p\u00e5 f\u00f6retagsvarum\u00e4rken. Som vanligt \u00e4r det Ica som varit b\u00e5de tydligast, mest konsekvent och skickligast.<\/p>\n
Ica \u00e4r varum\u00e4rket och garanten, som inom sig rymmer allt fr\u00e5n l\u00e5gpriskonserver till bankverksamhet. \u00c4ven om det finns \u201dmodellbeteckningar\u201d som Basic, Eco med mera.<\/p>\n
Dagens kr\u00e4vande konsumenter, vill inte bara ha valuta f\u00f6r sina pengar n\u00e4r de handlar, utan ocks\u00e5 veta varifr\u00e5n varorna kommer och om f\u00f6retagen bakom \u00e4r hederliga och medvetna samh\u00e4llsmedborgare.\u00a0 Den snabba, omutbara dialogen i sociala medier kr\u00e4ver tydlighet.<\/p>\n
Ett starkt f\u00f6retagsvarum\u00e4rke kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare att v\u00e4lja ytterligare en produkt fr\u00e5n ett f\u00f6retag man litar p\u00e5.<\/p>\n
Det var ocks\u00e5 en bidragande orsak n\u00e4r Unilever f\u00f6r ca 10 \u00e5r sedan lade in bolagets uppdaterade logotyp p\u00e5 alla produktf\u00f6rpackningar, sedan man formulerat en ny f\u00f6retagsmission.<\/p>\n
Bakom det l\u00e5g n\u00e5gra \u00e5rs arbete, med bland annat konsumentunders\u00f6kningar. Detta sammanfattades slutligen i f\u00f6retagets \u201dvitality mission\u201d. Den formuleras idag: \u201dM\u00e5 bra, se bra ut och f\u00e5 det b\u00e4sta ut av livet\u201d. Eller internationellt \u201dFeel good, look good and get more out of life\u201d. Egentligen var det bara en modernisering av Levers ursprungliga varum\u00e4rkesgrund, som byggde p\u00e5 tanken p\u00e5 att g\u00f6ra kvinnors liv enklare, med hj\u00e4lp av varum\u00e4rken som Sun, Jif eller Via och varum\u00e4rkesl\u00f6ftet \u201denjoy life\u201d.<\/p>\n
Loggan som tidigare hade en stel och industriell k\u00e4nsla blev ist\u00e4llet en symbol fylld av ikoner som representerar Unilevers mission. Tittar man n\u00e4rmare p\u00e5 f\u00f6retagets versala \u201dU\u201d finner man stiliserade bilder p\u00e5 exempelvis plantor, f\u00e5glar, h\u00e4nder, stj\u00e4rnor, fiskar och andra symboler f\u00f6r ett gott liv, v\u00e4xtkraft, h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande, h\u00e5llbar utveckling och s\u00e5 vidare.<\/p>\n
F\u00f6r Unilever \u00e4r det viktigt att det i relationerna till konsumenter finns en styrka i en samlande avs\u00e4ndare med stor trov\u00e4rdighet, f\u00f6rklarade Unilevers d\u00e5varande nordiska koncernchef, Bruno Witvoet, f\u00f6r mig i en intervju f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan.<\/p>\n
N\u00e4r logotypen finns med p\u00e5 f\u00f6rpackningarna till alla f\u00f6retagets varum\u00e4rken kan den bli en kvalitets- och trygghetssymbol och vara avg\u00f6rande f\u00f6r den som k\u00e4nner och har goda erfarenheter av n\u00e5got varum\u00e4rke i portf\u00f6ljen och st\u00e5r inf\u00f6r valet att prova ett annat, menade han.<\/p>\n
Satsningen p\u00e5 corporate brandning kan skapa styrka och trov\u00e4rdighet. Men det ger ocks\u00e5 st\u00f6rre ansvar, och inneb\u00e4r st\u00f6rre risk om man inte g\u00f6r det man ska. Man m\u00e5ste vara trov\u00e4rdig<\/p>\n
Ett starkt f\u00f6retagsvarum\u00e4rke \u00e4r sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 viktigt ur rekryteringssynpunkt, f\u00f6r att locka nya medarbetare och f\u00f6r att befintlig personal skall k\u00e4nna stolthet och lojalitet. Liksom att myndigheter, medier, finansmarknad och andra intressenter har f\u00f6rtroende f\u00f6r f\u00f6retaget.<\/p>\n
Genom att arbeta utifr\u00e5n f\u00f6retagsvarum\u00e4rket kan \u00e4ven utfallet av marknads- och utvecklingsinvesteringar f\u00f6rb\u00e4ttras. Det ger extra muskler mot EMV i det l\u00f6pande jobbet och nylanseringar har inbyggd kraft redan fr\u00e5n start.\u00a0 Marknadsbudgeten r\u00e4cker l\u00e4ngre, n\u00e4r flera produktvarum\u00e4rken samverkar.<\/p>\n
Svenska f\u00f6retag \u00e4r sm\u00e5 med begr\u00e4nsade resurser, i en internationell j\u00e4mf\u00f6relse. De skulle d\u00e4rf\u00f6r ha stor nytta av att fundera i dessa banor. Lantm\u00e4nnen \u00e4r en bra f\u00f6rebild. Trots att det inte ens \u00e4r ett f\u00f6retag med flera varum\u00e4rken, utan en organisation som representerar m\u00e5nga f\u00f6retag. S\u00e5 sm\u00e5 att de knappast skulle ha kraft att kommunicera i n\u00e5gon st\u00f6rre omfattning p\u00e5 egen hand. Tillsammans blir de starkare och mer konkurrenskraftiga, b\u00e5de i kampen mot EMV och mot stora, internationella varum\u00e4rken.<\/p>\n
Ett annat s\u00e4tt att samarbeta \u00f6ver f\u00f6retagsgr\u00e4nser f\u00f6r att st\u00e4rka musklerna i konkurrensen \u00e4r co-brandning. Men det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en helt annan historia. V\u00e4l v\u00e4rd att ta upp i ett kommande inl\u00e4gg.<\/p>\n
<\/p>\n