\u201dS\u00e5 hade \u00e4rtorna i Bjuv kunnat r\u00e4ddas\u201d skrev Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri ig\u00e5r.<\/p>\n
Hon pekar d\u00e4r bland annat p\u00e5 hur mycket st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet som fordonsindustrins kriser f\u00e5r \u00e4n livsmedelsindustrin.<\/p>\n
\u201dM\u00e5nga har varit engagerade i att f\u00f6rs\u00f6ka beh\u00e5lla svensk kontroll \u00f6ver fordonsindustrin, med runt 70\u00a0000 anst\u00e4llda. Men ingen har f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e4dda Findus, en vital del av svensk livsmedelsindustri, som \u00e4r landets fj\u00e4rde st\u00f6rsta med drygt 50\u00a0000 anst\u00e4llda\u201d, skriver hon.<\/p>\n
Det \u00e4r en intressant och klok kommentar.<\/p>\n
Under de senaste sex \u00e5ren har Findus l\u00f6pt ett veritabelt stafettlopp mellan olika riskkapitalbolag som \u00e4gare, sedan EQT s\u00e5lde det 2006.<\/p>\n
EQT k\u00f6pte i sin tur Findus fr\u00e5n Nestl\u00e9 2000. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren satsade man stort p\u00e5 produktutveckling och lanserade nya produkter i flera olika kategorier. Frysta och konserverade gr\u00f6nsaker, f\u00e4rdiglagade r\u00e4tter och kolonialvaror.<\/p>\n
Nu \u00e4r det allts\u00e5 Nomad Foods, baserat p\u00e5 Brittiska Jungfru\u00f6arna, som \u00e4r den senaste \u00e4garen. Och nu blir det radikala tag. Hela verksamheten i sk\u00e5nska Bjuv l\u00e4ggs ner och produktionen flyttar till Tyskland.<\/p>\n
Lotta Engzell-Larsson ber\u00e4ttar i sin ledare att Findus nya \u00e4gare har f\u00f6r avsikt att \u201df\u00f6rs\u00f6ka kapitalisera p\u00e5 starka varum\u00e4rken som Findus, samtidigt som vd:n har sagt att de ska byta l\u00e5gpriskampanjer mot permanenta priss\u00e4nkningar. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att signalera tv\u00e5 budskap samtidigt. Om du s\u00e4ljer billiga skor, s\u00e5 utg\u00e5r kunden fr\u00e5n att kvaliteten \u00e4r d\u00e4refter\u201d, skriver hon.<\/p>\n
Och det har hon ju alldeles r\u00e4tt i.<\/p>\n
Detta st\u00e4ndiga l\u00e5gprisfokus!<\/p>\n
Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att l\u00e5ngsiktigt bygga starka kvalitetsvarum\u00e4rken med l\u00e5gpris!<\/p>\n
Lotta Engzell-Larsson menar att Findus och svensk livsmedelsindustri generellt borde g\u00f6ra \u201den Absolut vodka. Det vill s\u00e4ga ta basprodukter av h\u00f6g kvalitet och positionera om dem till prestigesegmentet. Produktutveckling och teknisk utveckling kommer att forts\u00e4tta vara viktigt, men framf\u00f6r allt kr\u00e4vs r\u00e4tt marknadsf\u00f6ring\u201d, skriver hon.<\/p>\n
Det \u00e4r kanske inte n\u00e5gon dum tanke, vid f\u00f6rsta anblicken. Svenska livsmedel skulle nog kunna dra mer nytta av Sveriges profil som rent, milj\u00f6v\u00e4nligt och fr\u00e4scht. I varje fall p\u00e5 exportmarknaderna. Men f\u00f6r att f\u00e5 upp rej\u00e4la volymer d\u00e4r, kr\u00e4vs verkligen kraftsamling av marknadsf\u00f6ringsresurserna. Det \u00e4r tveksamt om internationella riskkapitalister \u00f6ver huvud taget f\u00f6rst\u00e5r ett s\u00e5dant resonemang.<\/p>\n
Men, Lotta Engzell-Larsson gl\u00f6mmer en mycket viktig faktor i sitt resonemang: EMV.<\/p>\n
Svensk livsmedelsindustri har sm\u00e5 chanser att bygga starka varum\u00e4rken idag f\u00f6r distribution i dagligvaruhandeln. Livsmedelshandeln fokuserar i f\u00f6rsta hand p\u00e5 sina egna varor.<\/p>\n
Svensk dagligvaruhandel \u00e4r i det n\u00e4rmaste ett oligopol. Giganten Ica som \u00e4ger halva marknaden, dirigerar det mesta.<\/p>\n
Coop och Axfood, deras n\u00e4rmaste konkurrenter, utg\u00f6r inte n\u00e5gon speciellt tuff konkurrens. Coop n\u00e5r bara h\u00e4lften s\u00e5 stor andel som Ica och Axfood en tredjedel. \u00d6vriga akt\u00f6rer har \u00e4nnu mindre andelar.<\/p>\n
Och alla har de sina egna m\u00e4rkesvaror, som har f\u00f6rtur i hyllorna.<\/p>\n
Den svenska dominansen \u00e4r t\u00e4mligen unik. I \u00f6vriga Europa, exempelvis, finns fler \u201dstora kedjor\u201d och ett otal specialbutiker. I stort sett varje stad och varje samh\u00e4lle har sin egen slaktare, gr\u00f6nsakshandlare, bagare och s\u00e5 vidare.<\/p>\n
H\u00e4r finns bara slaktare i exklusivare saluhallar i de st\u00f6rsta st\u00e4derna.<\/p>\n
Vissa svenska livsmedelsproducenter \u00f6verlever, rent ekonomiskt, genom att tillverka de varor som ligger i EMV-burkarna och \u2013paketen. Men det kan vara en nog s\u00e5 os\u00e4ker verksamhet. Kan leverant\u00f6rerna inte h\u00e5lla nere sina priser tillr\u00e4ckligt mycket, s\u00e5 \u00e5ker de ut. F\u00f6r kedjorna spelar det inte s\u00e5 stor roll, varifr\u00e5n inneh\u00e5llet i burkarna kommer. Huvudsaken \u00e4r att de kan h\u00e5lla uppe sina marginaler. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 lokala odlare och tillverkare som tappat kontrakt med Ica och deras konkurrenter, n\u00e4r billigare produkter kan k\u00f6pas i Kenya eller i n\u00e5got annat l\u00e5gprisland.<\/p>\n
Kvar finns fortfarande n\u00e5gra fria varum\u00e4rken. Marknadsledaren f\u00e5r ganska ofta beh\u00e5lla sin plats, bredvid EMV. I varje fall i de kategorier d\u00e4r EMV inte blivit totalt dominerande. F\u00f6r marknadsledaren \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s en trevlig sits. Inga andra konkurrenter mer \u00e4n kedjem\u00e4rket.<\/p>\n
(Jag har skrivit en hel del om EMV i veckans utg\u00e5va av Analys & Marknad. Abonnemang eller prov kan du best\u00e4lla h\u00e4r: https:\/\/www.resume.se\/mer\/analys-marknad\/<\/a> om du \u00e4r nyfiken).<\/p>\n Lotta Engzell-Larsson skriver om de m\u00f6jligheter som borde finnas i trenden med h\u00e4lsosam mat och livsstil. Att svensk livsmedelsindustri borde kunna r\u00e4ddas med livsstilsmarknadsf\u00f6ring.<\/p>\n Det \u00e4r en intressant tanke. Den kanske var m\u00f6jlig en g\u00e5ng i tiden. Men idag \u00e4r det h\u00f6gst tveksamt om det finns n\u00e5got som kan r\u00e4dda svenska livsmedelsvarum\u00e4rken, n\u00e4r EMV vaktar grinden.<\/p>\n Det \u00e4r onekligen synd p\u00e5 s\u00e5 rara \u00e4rtor.<\/p>\n