Nyligen presenterade Resum\u00e9 en topplista \u00f6ver Sveriges 100\nb\u00e4sta reklamfilmer genom tiderna. Ett h\u00e4stjobb i sig. M\u00e4ngder av klassiker av\nb\u00e5de \u00e4ldre och nyare snitt finns med p\u00e5 listan. <\/p>\n\n\n\n
Bland annat f\u00f6rst\u00e5s en av Alf Mork<\/strong>s Flora-filmer med Ernst-Hugo J\u00e4reg\u00e5rd<\/strong> och Margaretha Krook<\/strong>. Alf, Ernst-Hugo och Margaretha hade en mycket stor del i det faktum att Flora var \u00f6verl\u00e4gsen marknadsledare i m\u00e5nga \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n Diskussioner om de b\u00e4sta reklamfilmerna har fortsatt i Facebook-grupperna Mad Mats och Reklamsnack. D\u00e4r har bland annat ocks\u00e5 Alf Morks film f\u00f6r Skandinaviska Enskilda Banken med Ernst-Hugo J\u00e4reg\u00e5rd och Susan Hampshire<\/strong> (som spelade Fleur i den tidens mest popul\u00e4ra tv-serie Forsythesagan) tagits upp som ett bra exempel.<\/p>\n\n\n\n Alf Mork jobbade med flera stora sk\u00e5despelare, legender och personligheter genom \u00e5ren. M\u00e5nga av de m\u00f6ten och samarbeten han haft, har han beskrivit p\u00e5 sitt h\u00f6gst personliga s\u00e4tt i boken \u201dDet \u00e4r bara reklam\u201d, som publicerades 2012. Elisabeth Taylor<\/strong>, Isabella Scorupco<\/strong>, Olof Palme<\/strong>, Michael Douglas<\/strong>, Frederico Fellini<\/strong>, Astrid Lindgren<\/strong>, John Cleese<\/strong>, Jan Guillou<\/strong>, Ingemar Johansson<\/strong>, Vilhelm Moberg<\/strong>, Marcello Maestroiani<\/strong> och Marlene Dietrich <\/strong>\u00e4r n\u00e5gra av dem som passerar revy genom boken. Alltsammans illustrerat av honom sj\u00e4lv i ett 70-tal m\u00e5lningar och tuschteckningar.<\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lv hade jag det stora n\u00f6jet att samarbeta med Alf Mork under n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 1980- och 90-talen. Bland annat medverkade han som kr\u00f6nik\u00f6r i Quo Vadis .<\/p>\n\n\n\n Sista g\u00e5ngen jag tr\u00e4ffade Alf var 2003. Han h\u00f6ll d\u00e5 p\u00e5 att\nsammanst\u00e4lla \u201dDet \u00e4r bara reklam\u201d och vi fick tillf\u00e4lle att publicera en osannolik,\nmen helt sanningsenlig, ber\u00e4ttelse ur boken i Quo Vadis. Den handlade om hur\nAlf lyckades samla nio av v\u00e5ra st\u00f6rsta sk\u00e5despelare till en av de f\u00f6rsta\nreklamfilmerna f\u00f6r Flora. I en tid, n\u00e4r ingen sk\u00e5dis ville nedl\u00e5ta sig till\nn\u00e5got s\u00e5 simpelt. Tv\u00e5 av de n\u00e4rvarande sk\u00e5despelarna blev som bekant senare\nklassiska i Floras reklam.<\/p>\n\n\n\n Jag vill g\u00e4rna p\u00e5minna om Alf, hans geni och ber\u00e4ttarkonst. D\u00e4rf\u00f6r \u00e5terpublicerar jag det kapitlet ur boken, med hans familjs godk\u00e4nnande. Och med hj\u00e4lp av Alfs son, Alexander<\/strong>, har jag ocks\u00e5 f\u00e5tt m\u00f6jlighet att visa ett resultat av det galna m\u00f6tet mellan nio sk\u00e5despelare och Alf Mork i en sliten studio.<\/p>\n\n\n\n (Boken \u201dDet \u00e4r bara reklam\u201d finns att k\u00f6pa tillsammans med Uppfinnaren och Vision\u00e4ren p\u00e5 Bokus<\/a> och Adlibris<\/a>). <\/p>\n\n\n\n H\u00e5ll till godo:<\/p>\n\n\n\n \u201dVi f\u00f6ds galna och blir sk\u00e5despelare sen\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n av Alf Mork<\/em><\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskors hj\u00e4rnor \u00e4r i vuxen \u00e5lder i b\u00e4sta fall fullpackade\nav de g\u00e5ngna \u00e5rens information av olika slag.<\/p>\n\n\n\n Hj\u00e4rnan installerar d\u00e5 ett slags \u201dd\u00f6rrvakt\u201d som avvisar\non\u00f6diga inslag.<\/p>\n\n\n\n Ett knep som reklamen d\u00e5 anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att komma in \u00e4r\natt stoppa in ett ber\u00f6mt ansikte i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n Det fungerar som ett slags nyhetsv\u00e4ckare och en kod f\u00f6r\ninsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n Ungef\u00e4r som k\u00e4ndisars f\u00f6rm\u00e5n p\u00e5 guldkrogar.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 70-talet var Yvonne Lombar<\/strong>d Marabou. Lill-Babs<\/strong> Toy, Myrna Loy<\/strong> och Marilyn Monore<\/strong> Lux toalettv\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n Att vara det ber\u00f6mda ansiktet var s\u00e4kert inte bara till\ngl\u00e4dje f\u00f6r sk\u00e5despelarna och artisterna, men pengar beh\u00f6ver alla och n\u00e4stan\ntill vilket pris som helst.<\/p>\n\n\n\n Jag fick en id\u00e9 som skulle \u00f6vertr\u00e4ffa den h\u00e4r typen av\nreklamfilmer, i varje fall i Sverige.<\/p>\n\n\n\n Jag ringde de 9 mest ber\u00f6mda sk\u00e5despelarna i Stockholm och\nerbj\u00f6d dem 5.000: – var f\u00f6r att medverka i en reklamfilm f\u00f6r Flora margarin.<\/p>\n\n\n\n Jag sa inte ett ord om att de inte skulle vara ensamma i\nfilmen.<\/p>\n\n\n\n De jag ringde var: Georg Rydeberg<\/strong>, Jarl Kulle<\/strong>, B\u00f6rje Ahlstedt<\/strong>, Keve Hjelm<\/strong>, Ingvar Kjellson<\/strong>, Ernst-Hugo J\u00e4reg\u00e5rd<\/strong>, Stig J\u00e4rrel<\/strong>, Toivo Pavlo<\/strong> och Margaretha Krook<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n \u00c5tta sk\u00e5despelare fr\u00e5n Dramaten och Stig J\u00e4rrel fr\u00e5n Folkan.<\/p>\n\n\n\n Reklamgagerna var l\u00e5ga p\u00e5 den tiden s\u00e5 erbjudandet var of\u00f6rsk\u00e4mt lockande och menat att spola bort skamk\u00e4nslor och samvetsn\u00f6d om prostitution och d\u00e5ligt rykte som kapitalistiska lakejer.<\/p>\n\n\n\n Ett av mig aningsl\u00f6st projekt och samvetsl\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n T\u00e4nk er Georg Rydeberg som m\u00f6ter Kulle i en skramlig gammal varuhiss i ett industrihus d\u00e4r filmstudion var bel\u00e4gen och ingen av dem f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r den andra \u00e4r p\u00e5 samma m\u00e4rkliga oteaterlika plats just d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Genom hissens galler ser de tv\u00e5 en v\u00e5ning h\u00f6gre upp Stig\nJ\u00e4rrel och Keve Hjelm p\u00e5 v\u00e4g upp i trapphuset i den fallf\u00e4rdiga byggnaden.<\/p>\n\n\n\n Ingen av dem vet att de \u00e4r utsatta f\u00f6r en komplott av mig\noch jag lovat dem de 5.000: – de alla beh\u00f6vde till kvarskatten, villal\u00e5net\neller semesterresan och allt f\u00f6r bara en timmas jobb.<\/p>\n\n\n\n Stubintr\u00e5den brann f\u00f6r fullt \u00e4nda fram till studion d\u00e4r\nbomben detonerade n\u00e4r alla m\u00f6ttes och tr\u00e4ngdes i den lilla atelj\u00e9n med minimalt\nomkl\u00e4dningsrum och sminkloge.<\/p>\n\n\n\n En perfekt regisserad improvisatorisk chockteaterscen. Jag\nhar sj\u00e4lv aldrig kunnat eller velat f\u00f6rutse n\u00e5gonting. Inte ens det v\u00e4ldigt\np\u00e5tagliga att julafton \u00e5terkommer varje \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n Som en sj\u00e4lvmordsbombare st\u00e4llde jag mig nu p\u00e5 en stol och\nsl\u00e4ppte den pinsamma sanningen ut i den f\u00f6rundran, ilskf\u00f6rt\u00e4tade atelj\u00e9luften\natt alla skulle medverka i samma reklamfilm f\u00f6r Flora.<\/p>\n\n\n\n Jag blev nu g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng indragen i det lilla utrymmet bakom\nett draperi och utsk\u00e4lld av de nio sk\u00e5despelarna som alla hade b\u00e5de gester och\nr\u00f6ster i \u00f6verm\u00e5tt och nu i full frihet.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r fanns ingen manusf\u00f6rfattare eller regiss\u00f6r som kunde\nl\u00e4gga fingrarna emellan.<\/p>\n\n\n\n De sk\u00e5despelar som i stundens upphetsning inte fann egna ord\nf\u00f6r f\u00f6r\u00f6dmjukelse och uselhet i hanteringen av m\u00e4nniskor kunde l\u00e4tt l\u00e5na fr\u00e5n\nroller deras hj\u00e4rnor bevarat i minnesregistret.<\/p>\n\n\n\n \u201dMutter Courage\u201d, \u201dSwedenhielms\u201d, \u201dHems\u00f6borna\u201d, \u201dFadren\u201d, \u201dDen\ngirige\u201d, \u201dI v\u00e4ntan p\u00e5 Godot\u201d, \u201dApassionata\u201d, \u201dHamlet\u201d, \u201dFibban\u201d, \u201dJohannes p\u00e5\nsk\u00e4ret\u201d och alla pj\u00e4ser d\u00e4r det fanns gott om el\u00e4nde.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 grund av lyh\u00f6rdhet fick b\u00f6dlarna vid exekutionen av mig\nv\u00e4sa fram sina repliker som en suffl\u00f6r vilket gjorde f\u00f6rest\u00e4llningen dubbelt s\u00e5\not\u00e4ck fast inneh\u00e5llet i samma pj\u00e4s var samma tema: mer betalt, dubbelt betalt\noch tredubbelt betalt annars omedelbar hemg\u00e5ng och efterr\u00e4kningar av olika\nslag, \u00e4rekr\u00e4nkning inte uteslutet.<\/p>\n\n\n\n St\u00e4mningen i studion p\u00e5minde om sekunderna innan ett\n\u00e5skv\u00e4der i tropikerna.<\/p>\n\n\n\n Alla dessa m\u00e4nniskor, vana att fr\u00e5n scenen framskapa\ndramatiska, tragiska och komiska situationer var nu beredda till en kompromiss\natt f\u00f6r 10.000: – st\u00e4lla upp i en reklamfilm f\u00f6r margarin, men ingen t\u00e4nkte\ns\u00e4ga n\u00e5got och ingen reklam fick f\u00f6rekomma.<\/p>\n\n\n\n Hundratusentals kronor f\u00f6r en stillbild s\u00e5g min reklamfilm\nut att bli. <\/p>\n\n\n\n River of no return var jag bekant med och \u00e4ven hasard. Nu\nvar det bara att betala och hoppas p\u00e5 ett under!<\/p>\n\n\n\n Jag sa ja till f\u00f6rslaget och fotografen st\u00e4llde fram kameran\noch stolar och b\u00e4nkar f\u00f6r de nio sk\u00e5despelarna i en grupp, som p\u00e5 ett skolkort.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n v\u00e4nster st\u00e5ende J\u00e4rrel, Kulle, Rydberg, Ahlstedt och\nsittande p\u00e5 stolar framf\u00f6r dem Hjelm, Pavlo, Kjellson, J\u00e4reg\u00e5rd och Krook.<\/p>\n\n\n\n Alla tysta och generade t\u00e4tt tillsammans.<\/p>\n\n\n\n Margarinbolaget skulle aldrig betala kostnaden f\u00f6r en\nstillbild av det h\u00e4r slaget utan text och ord.<\/p>\n\n\n\n Jarl Kulle vred bort ansiktet f\u00f6r att inte bli igenk\u00e4nd. Han\nvar den mest ber\u00f6mda av de nio.<\/p>\n\n\n\n Just d\u00e5 gick en \u00e4ngel genom studion eller r\u00e4ttare sagt r\u00f6rde\np\u00e5 sig och \u00f6ppnade mun.<\/p>\n\n\n\n Stig J\u00e4rrel hade hela sitt liv sv\u00e5rt f\u00f6r att sitta still och\nvara tyst. Han m\u00e5ste alltid s\u00e4ga n\u00e5got underfundigt, roligt och klokt. \u201d\u00c4ngeln\u201d\nv\u00e4nde sig nu utan f\u00f6rvarning till sin granne Jarl Kulle och sa:<\/p>\n\n\n\n \u2013 Du kommer nog att f\u00e5 heta Floras Kulle efter det h\u00e4r Jarl!<\/p>\n\n\n\n Kulles \u00f6verraskade min var obetalbar och de andra sjus\nf\u00f6runderliga och roade minspel var en str\u00e5lande upplevelse filmiskt.<\/p>\n\n\n\n Det var omedvetet, men f\u00f6rsta rangens sk\u00e5despelare, ber\u00f6mda\nf\u00f6r sina ansikten gjorde scenen unik.<\/p>\n\n\n\n J\u00e4rrels replik var spontant fyndig och mycket b\u00e4ttre \u00e4n vad\njag hade kunnat hitta p\u00e5 sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n Keve Hjelm som just d\u00e5 filmande \u201dGod natt jord\u201d replikerade\nhelt aningsl\u00f6st: <\/p>\n\n\n\n \u2013 Floras Kulle, ingen risk Jarl. Kameran gick inte ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n Den pl\u00f6tsliga v\u00e4ndningen fr\u00e5n stillbildskatastrofen till n\u00e4r\nsk\u00e5despelarna visar k\u00e4nslor gjorde filmsnutten rolig och absurd och ber\u00f6md f\u00f6r\ndet lugna tempot n\u00e4r man hade s\u00e5 stora chanser till utspel.<\/p>\n\n\n\n Visst hade det hela formen av en smakl\u00f6s kupp fr\u00e5n b\u00f6rjan\nmen med hela sanningen sagd i telefon hade ingen kommit till studion.<\/p>\n\n\n\n Alla fick de pengar de beh\u00f6vde.<\/p>\n\n\n\n