{"id":2865,"date":"2023-03-19T16:22:27","date_gmt":"2023-03-19T15:22:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2865"},"modified":"2023-03-19T16:39:17","modified_gmt":"2023-03-19T15:39:17","slug":"till-minne-av-pelle-ehrenstrahle","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2865","title":{"rendered":"Till minne av Pelle Ehrenstr\u00e5hle"},"content":{"rendered":"\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hle<\/strong> l\u00e4mnade oss f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan.  \u00c4nnu en, av dem som lagt en grund f\u00f6r och byggt upp svensk reklambransch, \u00e4r borta.<\/p>\n\n\n\n

Han var kanske inte alltid lika publik som m\u00e5nga andra kreat\u00f6rer. De som jobbade med snabbr\u00f6rliga konsumentvaror och upptr\u00e4dde p\u00e5 sidan tre i Dagens Nyheter eller p\u00e5 andra, mer publika scener.<\/p>\n\n\n\n

Han var verksam inom B2B, producent- eller industri-reklam som man sa p\u00e5 70- och 80-talen. Att jobba med business-to-business inneb\u00e4r ju ofta att det man g\u00f6r inte m\u00e4rks p\u00e5 hemmaplan. Mycket g\u00f6rs internationellt och i specialiserad fackpress.<\/p>\n\n\n\n

Producentreklamen var ett relativt sent begrepp. Inte minst f\u00f6r att den enda reklamtext som en g\u00e5ng i tiden beh\u00f6vdes f\u00f6r svensk industri var \u201dMade in Sweden\u201d. Vi hade, i Sverige, ett f\u00f6rspr\u00e5ng efter andra v\u00e4rldskriget. N\u00e4r andra l\u00e4nder i Europa k\u00e4mpade f\u00f6r att f\u00e5 sina nationer p\u00e5 f\u00f6tter igen kunde svenskarna l\u00e4gga full kraft p\u00e5 utvecklingen inom industrin.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns l\u00e4nge ocks\u00e5 en lite \u00f6verl\u00e4gsen attityd och en motvilja mot att anv\u00e4nda andra konkurrensmedel \u00e4n personlig f\u00f6rs\u00e4ljning inom industrin. Men konkurrensen h\u00e5rdnade ocks\u00e5 i exportindustrin och i skiftet mellan 60- och 70-tal f\u00f6ddes business-to-business-reklamen, med Bengt Anderson<\/strong> och Rolf Lembke<\/strong> som dess viktigaste anf\u00e4der och utvecklare.<\/p>\n\n\n\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hle b\u00f6rjade jobba som copywriter p\u00e5 Anderson & Lembke 1970. Redan tv\u00e5 \u00e5r senare startade han, tillsammans med Rolf Lembke och Jan Larsson<\/strong> systerbyr\u00e5n, Ehrenstr\u00e5hle, Larsson, Lembke, som 1977 blev Ehrenstr\u00e5hle & Co.<\/p>\n\n\n\n

Att arbeta med reklam inom B2B var ofta mer komplicerat \u00e4n inom B2C. Startstr\u00e4ckan l\u00e4ngre. Det g\u00e4llde att s\u00e4tta sig in i mer komplicerade processer f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 produkterna\/tj\u00e4nsterna f\u00f6r att kunna g\u00f6ra ett bra jobb.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga som arbetade med B2B-reklam hade en mer gedigen utbildning \u00e4n sina kollegor inom B2C. Flera var tekniker eller ingenj\u00f6rer. S\u00e5 ocks\u00e5 Pelle Ehrenstr\u00e5hle, som hade en civilingenj\u00f6rsexamen fr\u00e5n Chalmers i maskinteknik och skeppsbyggnad i ryggs\u00e4cken, n\u00e4r han b\u00f6rjade p\u00e5 IHR f\u00f6r att utbilda sig inom reklam.<\/p>\n\n\n\n

Arbetet med B2B kr\u00e4vde m\u00e5nga g\u00e5nger ocks\u00e5 ett st\u00f6rre t\u00e5lamod. Kunderna var ovana att diskutera i termer av kommunikation och marknadsf\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n

\u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan var det ingenj\u00f6rerna som bedrev marknadsf\u00f6ring utan att veta om det\u201d, f\u00f6rklarade Pelle Ehrenstr\u00e5hle i en intervju i Quo Vadis 2002.<\/p>\n\n\n\n

Men vid det laget hade insikten om varum\u00e4rkets betydelse b\u00f6rjat v\u00e4xa ocks\u00e5 inom B2B, menade han.<\/p>\n\n\n\n

Han hade onekligen sj\u00e4lv varit starkt bidragande till den utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n

I en intervju i Quo Vadis 1989 ber\u00e4ttade han att han tyckte det var en f\u00f6rdel att vara tekniker i grunden och kunna tala samma spr\u00e5k och skapa f\u00f6rtroende hos dem han intervjuade p\u00e5 verkstadsgolvet f\u00f6r att samla bakgrundsmaterial till sitt arbete.<\/p>\n\n\n\n

\u201dSvenska f\u00f6retag \u00e4r b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 att exportera och bygga upp dotterbolag. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g det och l\u00e4ra av sina kunder\u201d, menade han.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det var viktigt att g\u00f6ra ett gediget bakgrundsarbete, s\u00e5 startade den kreativa processen tidigt, p\u00e5pekade han.<\/p>\n\n\n\n

\u201dMan tr\u00e4ffar tekniker som ingen annars pratar med. Och processen \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng hela tiden. Men det \u00e4r alltid lika viktigt att f\u00f6rankra det man g\u00f6r. Annars blir det ett utanp\u00e5verk bara. Att jobba med industrin kr\u00e4ver f\u00f6rm\u00e5gan att kunna lyssna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Eftersom Ehrenstr\u00e5hle & Co arbetade med svensk exportindustri, s\u00e5g man ett behov av internationell n\u00e4rvaro. D\u00e4rf\u00f6r startades en dotterbyr\u00e5 i London. Ett mer slitsamt \u00e4n givande projekt dock.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVi hade en tanke om att g\u00e5 vidare internationellt. Dessutom skulle vi hj\u00e4lpa svenska dotterbolag i England\u201d, ber\u00e4ttade han i en QV-intervju.<\/p>\n\n\n\n

Men dotterbolagen s\u00e5g byr\u00e5n som moderbolagets f\u00f6rl\u00e4ngda arm, vilket inte var den b\u00e4sta utg\u00e5ngspunkten.<\/p>\n\n\n\n

Det visade sig ocks\u00e5 att kulturskillnaderna inom industrin var st\u00f6rre mellan England och Sverige \u00e4n man kunde tro.  Holland och Schweiz l\u00e5g betydligt n\u00e4rmare Sverige n\u00e4r det g\u00e4llde industrins s\u00e4tt att resonera. Kunskaperna om marknadsf\u00f6ring business-to-business var inte n\u00e5got som brittisk industri gick och v\u00e4ntade p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u201dMan ska vara medveten om att det inte \u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rdel att vara svensk. Det vore som att starta en polsk annonsbyr\u00e5 i Sverige\u201d, sa Pelle Ehrenstr\u00e5hle som efter fem \u00e5r i London \u00e5terv\u00e4nde till Sverige.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVarf\u00f6r sitta i England och missionera i 25 \u00e5r n\u00e4r det finns en vid\u00f6ppen marknad i Sverige\u201d, undrade han och tillade att familjelivet ocks\u00e5 p\u00e5verkades av storstadslivet i London.<\/p>\n\n\n\n

\u201dDet tog 1,5 timme till jobbet p\u00e5 morgonen och 1,5 timme hem p\u00e5 kv\u00e4llen. Engelsm\u00e4nnen sitter g\u00e4rna kvar och h\u00e4nger sent. Och som chef m\u00e5ste man vara f\u00f6rst p\u00e5 jobbet och sist ut. Det blev inte mycket tid \u00f6ver f\u00f6r familjen.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Men sj\u00e4lvklart var tiden i London p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt b\u00e5de rolig och l\u00e4rorik.<\/p>\n\n\n\n

\u201dAtt ha jobbat utomlands \u00e4r alltid positivt, sammanfattade han.<\/p>\n\n\n\n

Men behovet av en internationell plattform bestod och 1980 k\u00f6pte BBDO-n\u00e4tverket aktiemajoriteten i byr\u00e5n.  Det blev betydligt enklare \u00e4n att av egen kraft bygga upp ett internationellt n\u00e4tverk.<\/p>\n\n\n\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hle och hans byr\u00e5 s\u00e5g ocks\u00e5 behovet av att inte arbeta alltf\u00f6r sn\u00e4vt med tung industri, utan bredda sig till kvalificerade tj\u00e4nster inom finans, data och service. Ett nyt\u00e4nkande f\u00f6r en industribyr\u00e5, som gav en mer stabil bas f\u00f6r verksamheten.<\/p>\n\n\n\n

Nyt\u00e4nkande var han onekligen ocks\u00e5 i den mening att Ehrenstr\u00e5hle & Co var en av de f\u00f6rsta byr\u00e5erna att, p\u00e5 1980-talet, tills\u00e4tta en kvinna som vd. Ann-Christine Hagberg<\/strong>, som ocks\u00e5 var del\u00e4gare i byr\u00e5n, var l\u00e4nge r\u00e4tt ensam i den positionen. (Hon l\u00e4mnade byr\u00e5n 1995 f\u00f6r att arbeta med koncernkommunikation i ett mjukvaruf\u00f6retag).<\/p>\n\n\n\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hle var en bred kreat\u00f6r och id\u00e9skapare, \u00e4ven om han titulerades copywriter. F\u00f6r honom var det sj\u00e4lvklart att industrif\u00f6retagens reklam skulle ligga p\u00e5 h\u00f6g kreativ niv\u00e5. De kr\u00e4vde ocks\u00e5 att skickliga kreat\u00f6rer s\u00f6kte sig till B2B-byr\u00e5erna och att den reklamen uppm\u00e4rksammades mer i branschen. Att den fick det erk\u00e4nnande den var v\u00e4rd. B2B-reklamen var dock relativt styvmoderligt behandlad i exempelvis guld\u00e4ggssammanhang. Han var d\u00e4rf\u00f6r en av tillskyndarna bakom starten av 100-wattaren, som inledningsvis enbart bel\u00f6nade industrireklam. Och till skillnad mot guld\u00e4gget, skulle effekt premieras lika mycket som kreativitet.<\/p>\n\n\n\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hles eget arbete uppm\u00e4rksammades ocks\u00e5 av juryerna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Komm satte samman ett \u201dGuld\u00e4ggsfacit\u201d i samband med Guld\u00e4ggets 50-\u00e5rsjubileum, 2011, kunde man konstatera att han bel\u00f6nats med fem guld\u00e4gg. (Lika m\u00e5nga som exempelvis Filip Nilsson<\/strong>.) Byr\u00e5n hade under Guld\u00e4ggets 50 f\u00f6rsta \u00e5r totalt samlat ihop 63 bel\u00f6ningar. F\u00f6rutom de fem guld\u00e4ggen ocks\u00e5 tv\u00e5 silver\u00e4gg och 56 diplom.<\/p>\n\n\n\n

2019 gjorde Resum\u00e9 en genomg\u00e5ng av 100-wattaren och rankade de mest prisade byr\u00e5erna fram till dess. D\u00e5 kom Ehrenstr\u00e5hle p\u00e5 andra plats, efter Forsman & Bodenfors.<\/p>\n\n\n\n

Pelle Ehrenstr\u00e5hle jobbade kvar p\u00e5 Ehrenstr\u00e5hle & Co till 2008 och arbetade sedan som konsult p\u00e5 Hallvarsson & Halvarsson under n\u00e5gra \u00e5r innan han pensionerades.<\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pelle Ehrenstr\u00e5hle l\u00e4mnade oss f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan.  \u00c4nnu en, av dem som lagt en grund f\u00f6r och byggt upp svensk reklambransch, \u00e4r borta. Han var kanske inte alltid lika publik som m\u00e5nga andra kreat\u00f6rer. De som jobbade med snabbr\u00f6rliga konsumentvaror och upptr\u00e4dde p\u00e5 sidan tre i Dagens Nyheter eller p\u00e5 andra, mer publika scener. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[38,97],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-Kd","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2865"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2865"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2868,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2865\/revisions\/2868"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2865"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2865"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}