{"id":2874,"date":"2023-04-13T12:46:26","date_gmt":"2023-04-13T11:46:26","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2874"},"modified":"2023-04-13T22:29:09","modified_gmt":"2023-04-13T21:29:09","slug":"efter-storhetstiden-kommer-forhoppningsvis-en-ny-och-till-och-med-battre-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2874","title":{"rendered":"Efter \u201dstorhetstiden\u201d kommer f\u00f6rhoppningsvis en ny (och till och med b\u00e4ttre) tid"},"content":{"rendered":"\n

Reklamens storhetstid \u00e4r f\u00f6rbi, skrev Resum\u00e9 nyligen i en artikel d\u00e4r de intervjuade Bj\u00f6rn Schumacher<\/strong> och hans dotter Kitty Schumacher<\/strong> (Artikeln var tidigare publicerad i Resum\u00e9 magasin).<\/p>\n\n\n\n

Bara tv\u00e5 procent av svenskarna tycker att reklamare \u00e4r ett h\u00f6gstatusyrke, enligt en m\u00e4tning fr\u00e5n Kantar Sifo, ber\u00e4ttar artikeln. Enligt samma m\u00e4tning har bara kabinpersonal, fotomodeller och influencers \u00e4nnu s\u00e4mre status. Det kan nog p\u00e5verka rekryteringen till branschen, kan man anta. Men, med tanke p\u00e5 hur m\u00e5nga som \u00e4nd\u00e5 aspirerar p\u00e5 (l\u00e5gstatus)titeln influencer, ska man kanske inte vara alldeles s\u00e4ker.<\/p>\n\n\n\n

Kitty Schumacher, som studerat visuell kommunikation p\u00e5 Beckmans f\u00f6rklarar att \u201didag \u00e4r det v\u00e4ldigt f\u00e5 som g\u00e5r Beckmans som har som m\u00e5l att jobba p\u00e5 reklambyr\u00e5\u201d.  Sj\u00e4lv jobbar hon b\u00e5de som konstn\u00e4r och som frilansdesigner inom flera omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Jag vill egentligen inte g\u00e5 i clinch med Kitty Schumacher, men jag har egentligen aldrig upplevt Beckmans som f\u00f6rstahandsval f\u00f6r dem som helst av allt vill jobba med reklam. Visserligen titulerades Anders Beckman<\/strong> \u00e4ven \u201dreklamtecknare\u201d och var den f\u00f6rsta ordf\u00f6randen i SAFFT (Sveriges Affischtecknares F\u00f6rening, som kl\u00e4ckte id\u00e9n om Guld\u00e4gget). Men hans skola har nog alltid lockat personer med siktet inst\u00e4llt p\u00e5 design av m\u00e5nga fler slag \u00e4n bara reklam. Grafiska designers, som ju bland annat kan v\u00e4lja reklambanan, javisst. Men lika v\u00e4l medier, bokf\u00f6rlag och s\u00e5 vidare. Eller personer som siktar p\u00e5 att jobba som designers inom mode eller produktdesign exempelvis. De som varit klart inriktade p\u00e5 reklam har nog snarare s\u00f6kt sig till Berghs.<\/p>\n\n\n\n

Kitty Schumacher ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att m\u00e5nga i hennes \u201dn\u00e4tverk fr\u00e5n konstscenen k\u00e4nner en oro f\u00f6r att br\u00e4nna sin kredibilitet genom att jobba kommersiellt\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror egentligen att m\u00e5nga konstn\u00e4rer har haft den inst\u00e4llningen i alla \u00e5r. Det g\u00e5r inte att arbeta lika fritt om man har en uppdragsgivare och en uttalad, kommersiell m\u00e5ls\u00e4ttning med arbetet. Men f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig \u00e4r det nog \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga p\u00e5 konstscenen som g\u00f6r som Kitty Schumacher och v\u00e4xlar mellan fritt, konstn\u00e4rligt skapande och kommersiella uppdrag.<\/p>\n\n\n\n

VARF\u00d6R \u00c4R DET S\u00c5 H\u00c4R?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag tycker Resum\u00e9-artikeln \u00e4r intressant p\u00e5 flera s\u00e4tt. B\u00e5de f\u00f6r vad den \u2013 eller r\u00e4ttare sagt vad Bj\u00f6rn och Kitty Schumacher \u2013 s\u00e4ger. Och f\u00f6r hur man skulle kunna tolka budskapen i den.<\/p>\n\n\n\n

Jag ser den som ett tecken p\u00e5 en pendelr\u00f6relse i fullt utslag. Reklamtr\u00f6ttheten \u00e4r stor och intresset f\u00f6r branschen uppenbarligen litet.<\/p>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga sk\u00e4l till det.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e4r hur utvecklingen pendlat fram och tillbaka genom seklen mellan ett fokus p\u00e5 den v\u00e4nstra (smala, rationell, dogmatiska och sakliga) hj\u00e4rnhalvan och den h\u00f6gra (breda, emotionella, empatiska och alerta). N\u00e5got som p\u00e5verkar allt fr\u00e5n konst, musik, arkitektur, samh\u00e4llssyn och reklam under olika epoker. Orlando Wood<\/strong> p\u00e5 System1 har beskrivit det i den mycket intressanta boken \u201dLemon\u201d (jag har skrivit mer om den boken och dess teorier och slutsatser h\u00e4r<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Vi har under ett antal \u00e5r nu haft ett fokus p\u00e5 den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan. Men reklam som f\u00f6rs\u00f6ker tala med v\u00e4nster hj\u00e4rna blir obegriplig f\u00f6r den h\u00f6gra och illa omtyckt av konsumenterna.    <\/p>\n\n\n\n

En annan orsak till att reklamen f\u00e5r d\u00e5ligt rykte \u00e4r \u00f6verbelastningen i m\u00e5nga kanaler. Kommersiella tv- och viedokanaler packar in s\u00e5 mycket reklam att filmer och program blir uppsplittrade och evighetsl\u00e5nga. F\u00f6r att inte tala om de digitala kanalerna d\u00e4r personifierad reklam och retargeting stalkar folk till vansinnets gr\u00e4ns.<\/p>\n\n\n\n

Enligt Sveriges Annons\u00f6rers senaste m\u00e4tning, av svenska folkets inst\u00e4llning till reklam, kan man ocks\u00e5 konstatera att det \u00e4r just reklam i tv och online-video som vi tycker allra mest illa om. (Bara 7% gillar reklam i linj\u00e4r tv medan 72% ogillar det. 3% gillar reklam i Youtube eller online-video medan 71% ogillar det).<\/p>\n\n\n\n

Reklam p\u00e5 bio eller i tryckta tidningar tycker vi d\u00e4remot inte alls lika illa om. Faktum \u00e4r att det \u00e4r fler som gillar \u00e4n ogillar reklam p\u00e5 bio (33% gillar och 27% ogillar) eller i tryckta tidningar och magasin p\u00e5 papper (28% gillar och 22% ogillar), liksom i dags- och kv\u00e4llspress (26% gillar och 24% ogillar). Naturliga, och sj\u00e4lvklara, reklammilj\u00f6er. Men det verkar inte alla annons\u00f6rer f\u00f6rst\u00e5 idag.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r allts\u00e5 inte utan att man kan citera Bj\u00f6rn Schumacher fr\u00e5n 1985 om att \u201dsvensk reklam \u00e4r skit\u201d. Och det g\u00e4ller inte bara svensk reklam.<\/p>\n\n\n\n

Vem dr\u00f6mmer om att jobba med s\u00e5nt?<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en orsak till att man tvekar inf\u00f6r v\u00e4lja reklambranschen som yrkesbana ligger nog dessutom i linje med det som Kitty Schumachers s\u00e4ger om oron f\u00f6r att \u201dbr\u00e4nna sin kredibilitet\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det finns idag en \u00f6kad medvetenhet om h\u00e5llbarhet, milj\u00f6 och nackdelar med \u00f6verkonsumtion.  S\u00e5 \u00e4r det d\u00e5 rimligt att jobba med reklam och uppmana folk att konsumera mera och k\u00f6pa, k\u00f6pa, k\u00f6pa?<\/p>\n\n\n\n

Fast \u00e4r det verkligen det som reklamen handlar om?<\/p>\n\n\n\n

Bra reklam kan inte bara bygga varum\u00e4rken och s\u00e4lja produkter. \u00c4ven om jag vill p\u00e5st\u00e5 att det \u00e4r nog s\u00e5 viktiga uppgifter som bidrar till att st\u00e4rka n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lle. Skapa jobb och skatteint\u00e4kter. Det inneb\u00e4r dock inte att \u00f6verkonsumtion eller slit och sl\u00e4ng \u00e4r m\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n

Bra reklam kan ocks\u00e5 \u00e4ndra beteenden och bidra till att utveckla f\u00f6retagen och samh\u00e4llet mot \u00f6kad m\u00e5ngfald och h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n

NU \u00d6PPNAS M\u00d6JLIGHETER F\u00d6R NYA TIDER<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den tveksamhet till att jobba med reklamen som Kitty Schumacher pekar p\u00e5 har funnits f\u00f6rr.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 60-talet och b\u00f6rjan av 70-talet hade reklam uselt rykte i de starka v\u00e4nstervindar som bl\u00e5ste. Redan 1957 publicerade Sven Lindqvist \u201dReklamen \u00e4r livsfarlig\u201d. En pamflett han kallade \u201dEn stridsskrift\u201d, d\u00e4r han bland annat menade att varje tidning skulle vara ansvarig f\u00f6r reklamen som publiceras och \u201dannonsernas f\u00f6rslag och v\u00e4rderingar \u00e4r tidningens och det b\u00f6r tidningen erk\u00e4nna\u201d. Fast egentligen borde ingen annan annonsering \u00e4n eftertextannonser vara till\u00e5ten, menade han. (Det vill s\u00e4ga enkla radannonser om \u201dk\u00f6pes\u201d, \u201ds\u00e4ljes\u201d, \u201duthyres\u201d med mera, som var sj\u00e4lvklara i dagspressen innan Blocket och liknande plattformar etablerades).<\/p>\n\n\n\n

Men motst\u00e5ndet mot reklamen bidrog samtidigt till att h\u00f6ja kvalit\u00e9n p\u00e5 den. Lars Falk<\/strong> har ber\u00e4ttat, att n\u00e4r det politiska l\u00e4get \u00e4ndrades blev kreat\u00f6rerna mer medvetna om vad de gjorde och st\u00e4llde \u00e4nnu h\u00f6gre krav p\u00e5 sig sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n

Reklamen som producerades blev b\u00e4ttre, roligare och gav st\u00f6rre effekt till l\u00e4gre medieinvestering.<\/p>\n\n\n\n

Men reklammotst\u00e5ndet skapade \u00e4nd\u00e5 ett bekymmer f\u00f6r hela branschen, eftersom det ocks\u00e5 la en h\u00e4msko p\u00e5 rekryteringen. I b\u00f6rjan av 80-talet var problemet akut och d\u00e5varande Sveriges Reklambyr\u00e5f\u00f6rbund arrangerade en speciell rekryteringsutbildning f\u00f6r copywriters, det s\u00e5 kallade copyprojektet. Det samlade ett tiotal speciellt utvalda, beg\u00e5vade talanger, bland andra Bj\u00f6rn Schumacher. Samt en handfull till av v\u00e5ra mest framg\u00e5ngsrika copywriters under de kommande decennierna.<\/p>\n\n\n\n

80-talet fick ju sedan en helt annan karakt\u00e4r \u00e4n 60- och 70-talen. Yuppien f\u00f6ddes och en sprudlande h\u00f6gkonjunktur bidrog till att v\u00e4nstervindarna mojnade p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. Reklambranschen blev en h\u00f6gstatusbransch och f\u00f6rblev s\u00e5 under n\u00e5gra decennier.<\/p>\n\n\n\n

Tills pendeln sv\u00e4ngde igen.<\/p>\n\n\n\n

Men, kanske \u00e4r det inte s\u00e5 dumt med en period av l\u00e5gt status i allm\u00e4nhetens \u00f6gon. Att de som vill jobba med reklam \u00e5ter verkligen g\u00f6r ett aktivt val och vet varf\u00f6r. Samt st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 sig sj\u00e4lva igen.<\/p>\n\n\n\n

Det skulle kunna leda till en ny, kreativ revolution. Som, liksom den f\u00f6rra, b\u00f6rjade betrakta konsumenterna som intelligenta, t\u00e4nkande m\u00e4nniskor som ska behandlas med respekt. B\u00e5de f\u00f6r dem och f\u00f6r deras integritet.<\/p>\n\n\n\n

Som kanske kan l\u00e5ta sig inspireras av Leon Nordins<\/strong> filosofi igen.<\/p>\n\n\n\n

\u201dV\u00e5rt jobb \u00e4r inte bara att kr\u00e4nga saker eller f\u00e5 hjulen att snurra. N\u00e4r vi \u00e4r f\u00e4rdiga, har vi l\u00e4mnat v\u00e4rlden lite b\u00e4ttre efter oss\u201d, sa han till sina kreat\u00f6rer p\u00e5 Arbmans.<\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reklamens storhetstid \u00e4r f\u00f6rbi, skrev Resum\u00e9 nyligen i en artikel d\u00e4r de intervjuade Bj\u00f6rn Schumacher och hans dotter Kitty Schumacher (Artikeln var tidigare publicerad i Resum\u00e9 magasin). Bara tv\u00e5 procent av svenskarna tycker att reklamare \u00e4r ett h\u00f6gstatusyrke, enligt en m\u00e4tning fr\u00e5n Kantar Sifo, ber\u00e4ttar artikeln. Enligt samma m\u00e4tning har bara kabinpersonal, fotomodeller och influencers […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[105,77],"tags":[41,63,80],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-Km","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2874"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2874"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2874\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2880,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2874\/revisions\/2880"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2874"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2874"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2874"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}