{"id":2948,"date":"2023-06-01T15:16:58","date_gmt":"2023-06-01T14:16:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2948"},"modified":"2023-06-01T15:35:42","modified_gmt":"2023-06-01T14:35:42","slug":"gastinlagg-minnen-fran-den-kreativa-revolutionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.notabene.se\/?p=2948","title":{"rendered":"G\u00e4stinl\u00e4gg: Minnen fr\u00e5n den kreativa revolutionen"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6r en tid sedan fick jag ett mail fr\u00e5n Roland Hultgren<\/strong>, som hade l\u00e4st min blogg. En gentleman som fyllde 80 \u00e5r f\u00f6rra \u00e5ret och tog sina f\u00f6rsta steg i reklambranschen p\u00e5 60-talet. <\/p>\n\n\n\n

Han arbetade som kontaktman och projektledare under den kreativa revolutionens mest intensiva decennier. Tillsammans med m\u00e5nga av dem som ledde denna revolution. <\/p>\n\n\n\n

Jag sa till honom att jag g\u00e4rna skulle vilja h\u00f6ra mer om hans minnen fr\u00e5n den tiden och g\u00e4rna vidaref\u00f6rmedla en del av dem till mina l\u00e4sare. N\u00e5got som han inte alls hade n\u00e5got emot och bara ett par dagar senare kom en be\u00e4ttelse p\u00e5 15 sidor om det som lade grunden till svensk reklams storhetstid. <\/p>\n\n\n\n

Jag har f\u00e5tt hans godk\u00e4nnande att korta ner texten lite av praktiska sk\u00e4l. Men h\u00e4r kommer Roland Hultgrens minnen fr\u00e5n den svenska, kreativa revolutionen:<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\u201d<\/mark><\/strong>Efter ett studiebes\u00f6k p\u00e5 Allm\u00e4nna Annonsbyr\u00e5n n\u00e5gon g\u00e5ng i slutet p\u00e5 50-talet var jag fast. Reklam skulle bli mitt omr\u00e5de, det jag skulle \u00e4gna mig \u00e5t. <\/p>\n\n\n\n

Men det var l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort.<\/p>\n\n\n\n

Efter lumpen gick jag till Arbetsf\u00f6rmedlingen och f\u00f6rklarade att jag ville b\u00f6rja p\u00e5 en annonsbyr\u00e5. En snusf\u00f6rnuftig dam tog fram ett kortregister och drog med sitt finger igenom hundratals kortans\u00f6kningar. <\/p>\n\n\n\n

\u201dDet vill de h\u00e4r ocks\u00e5!\u201d <\/p>\n\n\n\n

Sedan dess har jag ifr\u00e5gasatt Arbetsf\u00f6rmedlingens verksamhet och aldrig kommit att nyttja deras tj\u00e4nster, n\u00e4r jag sj\u00e4lv velat anst\u00e4lla nya kollegor.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e4llde allts\u00e5 att ta saken i egna h\u00e4nder. Jag blockerade mina f\u00f6r\u00e4ldrars telefon i veckor. B\u00f6rjade ringa annonsbyr\u00e5er i bokstavsordning, fr\u00e5n A.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag kommit till S – Annons Svea – fick jag napp. Den blyge Roland hade under \u00f6vningen blivit modigare. Jag ins\u00e5g vid det h\u00e4r tillf\u00e4llet, att det g\u00e4llde att snacka med h\u00f6gsta chefen direkt. <\/p>\n\n\n\n

Carl Sundbom<\/strong> svarade i telefon. <\/p>\n\n\n\n

\u201dHar du ett skrivbord ledigt?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dJa en stol ocks\u00e5. Kan du b\u00f6rja p\u00e5 m\u00e5ndag. Du f\u00e5r 500 kronor i m\u00e5naden.\u201d<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 b\u00f6rjade det. <\/p>\n\n\n\n

Pappa blev galen. Jag tj\u00e4nade ju 4 000 kronor i m\u00e5naden som vikarierande l\u00e4rare. Hur kunde jag bara g\u00f6ra n\u00e5got s\u00e5 galet?<\/p>\n\n\n\n

Men fantastiska m\u00e4nniskor tog fint hand om en yngling, gav ansvar efter hand. Snart steg l\u00f6nen. En f\u00f6rsta bil ink\u00f6ptes.<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6rjade kv\u00e4llsstudierna p\u00e5 Berghs.<\/p>\n\n\n\n

Min n\u00e4rmaste chef blev sjuk, varf\u00f6r jag snart fick h\u00e4nderna fulla. Annonsbyr\u00e5n Svea var p\u00e5 topp. <\/p>\n\n\n\n

O\u00e4ndlighetssymbolen f\u00f6r kooperationen skapades. G\u00f6ran Zackrisson<\/strong> blev fotomodell f\u00f6r PUB-annonserna. <\/p>\n\n\n\n

Jag var ansvarig f\u00f6r KF:s stickbeskrivningar och anlitade Mirja Sachs<\/strong>, Grete Qviberg<\/strong> och Britt Ekland<\/strong> som modeller. <\/p>\n\n\n\n

Fotografen tog dem till en \u00f6 i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd f\u00f6r fotograferingen. Men jag \u00e5kte inte med. Konstigt. Fick i alla fall n\u00f6jet att k\u00f6ra hem Grete Qviberg till Gubb\u00e4ngen i min nyink\u00f6pta Fiat 600. Hon blev nog hemk\u00f6rd i finare bilar efter detta. Jag l\u00e4ste precis att hennes f\u00f6rsta man just nu s\u00e4ljer sin Ferrarisamling. Han och jag var klasskamrater p\u00e5 matematikundervisning under gymnasietiden. Han fick ett flygplan n\u00e4r han tog studenten, min g\u00e5va fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarna kommer jag inte l\u00e4ngre ih\u00e5g.<\/p>\n\n\n\n

Men, som Leon Nordin<\/strong> uttryckte det hela en g\u00e5ng; f\u00f6r att bli en bra reklamman m\u00e5ste man i sj\u00e4len vara prolet\u00e4r annars g\u00e5r det inte. Sj\u00e4lv hade han visst v\u00e4xt upp i en etta p\u00e5 s\u00f6der.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller stickbeskrivningarna tog jag inte fullt ansvar f\u00f6r korrekturl\u00e4sningen. Kommer ih\u00e5g att m\u00e5nga var irriterade \u00f6ver hur maskorna blev fel. I ett annat fall var det inf\u00e4stningen av en \u00e4rm som v\u00e5llade problem. I en annons f\u00f6r Vinetta S\u00f6ml\u00f6s, blev det Vinetta S\u00f6mnl\u00f6s. Men det var det ingen som observerade. Jag blev dock b\u00e5de s\u00f6mnl\u00f6s och lite nerv\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

TILL TELEGRAMBYR\u00c5N<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett k\u00e4rt minne \u00e4r chefen f\u00f6r PUB:s avdelning 136, textilier, som jag ofta kom lite p\u00e5 kant med. Han ringde n\u00e4r jag hade sagt upp mig f\u00f6r att flytta till Svenska Telegrambyr\u00e5n i Malm\u00f6. <\/p>\n\n\n\n

\u201dDu m\u00e5ste komma till mig klockan 7 i morgon bitti.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag har sagt upp mig och du kommer att f\u00e5 en ers\u00e4ttare.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag vill att du kommer\u201d, sa han och la p\u00e5 luren.<\/p>\n\n\n\n

Sagt och gjort, jag var d\u00e4r klockan 7. T\u00e4nda ljus och m\u00e5nga av hans medarbetare var d\u00e4r. Nybryggt kaffe med kakor och ett berg av lakan, \u00f6rngott och handdukar. Han hade tagit reda p\u00e5 att jag skulle flytta hemifr\u00e5n och skaffat en egen l\u00e4genhet. Underbar kundrelation eller hur? <\/p>\n\n\n\n

Han hade ocks\u00e5 en dotter han g\u00e4rna ville presentera f\u00f6r mig. Kanske ville han bara uppfostra mig.<\/p>\n\n\n\n

Att jag skulle b\u00f6rja p\u00e5 Svenska Telegrambyr\u00e5n i Malm\u00f6 skapade respekt f\u00f6r mig som person b\u00e5de hos mina kollegor \u2013 framf\u00f6r allt hos dem p\u00e5 atelj\u00e9n – men ocks\u00e5 hos mina chefer. Det var stark hierarki p\u00e5 den tiden. Det blev m\u00e5nga lyck\u00f6nskningar och en fin avskedslunch. Jag s\u00e5g verkligen fram mot chansen!<\/p>\n\n\n\n

Svenska Telegrambyr\u00e5n i Malm\u00f6, en s\u00f6derkis hade f\u00e5tt anst\u00e4llning. <\/p>\n\n\n\n

Per Henry Richter<\/strong> f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e4ckla mig f\u00f6r dialekten. P\u00e5 atelj\u00e9n, n\u00e4r man skulle anm\u00e4la uppdragen, tog de \u201dpiller mot kontaktm\u00e4n\u201d s\u00e5 det g\u00e4llde att vara h\u00e5rdhudad. Men det blev en helt fantastisk arbetsplats. Den viktigaste, kanske ocks\u00e5 den roligaste, i hela min karri\u00e4r. H\u00e4r blev text och bild marknadskommunikation och bildade skola f\u00f6r hela branschen inte bara f\u00f6r mig. Fantastiska m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Per Henry och jag blev n\u00e4stan grannar i Falsterbo och kom bra \u00f6verens. Jag fick en sk\u00e5nsk pil av honom till min nyink\u00f6pta villa. Pilens r\u00f6tter kom att f\u00f6rst\u00f6ra avloppssystemet till villan, s\u00e5 han fick p\u00e5 n\u00e5got vis \u00e4nd\u00e5 sista ordet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Jag gl\u00f6mmer aldrig det klerikala, vita v\u00e4ggarna p\u00e5 byr\u00e5n. Konst och affischer var bannlysta av Jonny Melin<\/strong>. Det grafiskt vackra i arbetena f\u00f6rst\u00e4rktes av milj\u00f6n. Det blev som en religi\u00f6s upplevelse. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r b\u00f6rjade jag mer systematiskt arbeta i grupp; kontaktman, projektledare, art director och copywriter.<\/p>\n\n\n\n

Jag fick snabbt ansvaret f\u00f6r Motorlund som s\u00e5lde sina Puch mopeder, genom disponent Lars Flod\u00e9n<\/strong>. Sympatisk levnadsglad person, kvinnokarl och biltokig. Vi \u00e5kte land och rike runt och pratade med mopedhandlare, men provk\u00f6rde ibland ocks\u00e5 det senaste fr\u00e5n Ferrari och Lamborghini. <\/p>\n\n\n\n

Puch blev under den h\u00e4r tiden marknadsledare. Fina mopeder men ocks\u00e5 bra reklam. Mopederna tillverkades av Styer-Daimler-Puch koncernen i \u00d6sterrike. H\u00f6gtidsstunderna var n\u00e4r vi f\u00e4rgsatte \u00e5rets nya modell och gav den namn efter Amerikas Stater.<\/p>\n\n\n\n

Idag har de blivit v\u00e4ldigt \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda och betingar ganska h\u00f6ga v\u00e4rden bland samlarna.<\/p>\n\n\n\n

Ett roligt uppdrag var ocks\u00e5 introduktionen av Bass beer. Tv\u00e5 monteringsbara pubar hade k\u00f6pts in till Sverige. Den ena etablerades i B\u00e5stad. Olle Bornefors<\/strong> p\u00e5 Savoy hade ansvaret f\u00f6r puben och jag f\u00f6r marknadsf\u00f6ringen. Den gick bland annat ut p\u00e5 att jaga vackra flickor och f\u00f6rm\u00e5 dem att s\u00e4tta p\u00e5 sig en t-shirt vi hade producerat. P\u00e5 ryggen kunde man l\u00e4sa texten \u201dSnacka med mig p\u00e5 Shakespeare Pub\u201d. P\u00e5 framsidan \u201dTwo beers or not two beers, that\u00b4s the question\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Savoy var ocks\u00e5 en uppdragsgivare till byr\u00e5n. S\u00f6ren Blankings<\/strong> annonser f\u00f6r Savoy gl\u00f6mmer jag heller aldrig, de var som poem. Han beskrev matr\u00e4tter som ingen annan.<\/p>\n\n\n\n

Svenska Telegrambyr\u00e5n firade 100 \u00e5r 1967. Eller som S\u00f6ren uttryck det i en annonsrubrik \u201d1867 det \u00e4r tusen \u00e5r sedan!\u201d Alla kl\u00e4dde upp sig i frack och fluga till stor baluns p\u00e5 Savoy. Efterfest hos en kollega. Fritjof Nilsson Piraten<\/strong> d\u00f6k upp i pyjamas och ville vara med. Underh\u00f6ll hela s\u00e4llskapet med sina fantastiska historier. Han bodde granne. Kv\u00e4llen blev morgon.<\/p>\n\n\n\n

Kundrelationerna och gemenskapen mellan kollegorna var b\u00e5de varma och n\u00e4ra, men de professionella kraven fanns ocks\u00e5 d\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

En rolig h\u00e4ndelse i det sammanhanget var att en eftermiddag ombads jag spela poker med n\u00e5gra kunder, senare under kv\u00e4llen. En n\u00e4ra chef hade l\u00e4rt upp mig. Utkvitterade n\u00e5gra tusenlappar hos ekonomichefen. Dagen efter l\u00e4mnade jag tillbaka dem och fick beh\u00e5lla resten av vinsten, men med bannor om att det var meningen att jag skulle f\u00f6rlora pengarna. <\/p>\n\n\n\n

Vid ungef\u00e4r den h\u00e4r tiden fick Svenska Telegrambyr\u00e5n i Malm\u00f6 en ny chef, Lars G. Johnsson<\/strong>, mer akademisk till sin l\u00e4ggning. Byr\u00e5n var tidig med att ha b\u00e5de en PR-avdelning och media\/marknadsanalys. <\/p>\n\n\n\n

Professor Karl Gustav W\u00e4rneryd<\/strong> hade skrivit sin f\u00f6rsta bok om marknadsf\u00f6ring. Den var det viktigt att vi kontaktm\u00e4n l\u00e4ste igenom och tog del av. Varf\u00f6r har jag egentligen aldrig f\u00f6rst\u00e5tt. Tore Sj\u00f6gren<\/strong>, ansvarig f\u00f6r marknadsavdelningen, fick i uppdrag att kartl\u00e4gga och finna verktyg och en modell f\u00f6r hur byr\u00e5n skulle kunna beh\u00e5lla sina marknadsf\u00f6rdelar\/kreativitet. Boken \u201d1%\u201d (den hade jag g\u00e4rna haft kvar) visade byr\u00e5ns alster under ett \u00e5r. Bredden och djupet av byr\u00e5ns produktion var imponerande. Titeln \u201d1%\u201d var STB:s marknadsandel av annonsbyr\u00e5marknaden det \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Utan att ha n\u00e5gra egentliga bevis f\u00f6r det, kunde man k\u00e4nna att krafterna drog \u00e5t olika h\u00e5ll. Och att k\u00e4rnan i byr\u00e5n f\u00f6redrog att utveckla sina kreativa krafter, vilket de ocks\u00e5 gjorde framg\u00e5ngsrikt i Arbmans Malm\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

F\u00d6RSTA M\u00d6TET MED LEON NORDIN BLEV INGET M\u00d6TE<\/strong><\/p>\n\n\n\n

En viktig h\u00e4ndelse i det sammanhanget var ocks\u00e5 att retur-provisionerna fr\u00e5n media succesivt kom att upph\u00f6ra. Ocks\u00e5 h\u00e4r var Leon viktig f\u00f6r h\u00e4ndelsernas utveckling. Ett sundare system f\u00f6r annonsbyr\u00e5erna inf\u00f6rdes, pris efter prestation blev ett begrepp. Detta banade v\u00e4g f\u00f6r en enklare och mer sund utveckling. Intermedia och Mediabroker bildades, f\u00f6rmedlingsbyr\u00e5er blev ett begrepp. <\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ren Blanking blev kreativ chef men l\u00e4mnade ganska snart tillsammans med Bo Friberg<\/strong> och bildade Blankings Malm\u00f6. D\u00e5 dog byr\u00e5n, som senare k\u00f6ptes av Ogilvy. Byr\u00e5n fortsatte n\u00e5gra \u00e5r men sj\u00e4len var borta och \u00e5terv\u00e4nde aldrig. En epok var d\u00f6d och begraven. Jag kan fortfarande k\u00e4nna saknaden. D\u00e4r f\u00f6rsvann ocks\u00e5 min ungdom.<\/p>\n\n\n\n

Jag var 25 \u00e5r och i b\u00f6rjan av min karri\u00e4r och kom inte med i n\u00e5gra av utbrytningarna. Men efter n\u00e5gra m\u00e5nader fick jag ett erbjudande fr\u00e5n Leon att b\u00f6rja i Stockholm. Men f\u00f6rst skulle jag intervjuas av honom och Alf Mork<\/strong>. Jag fl\u00f6g upp till Stockholm f\u00f6r att tr\u00e4ffa dem. Satt och v\u00e4ntade i drygt en timme men Leon och Alf var upptagna av att diskutera en artikel i Expressen. <\/p>\n\n\n\n

Ledsen, men ocks\u00e5 besviken, framf\u00f6r allt heligt ilsken gick jag d\u00e4rifr\u00e5n och \u00e5kte hem till min mor i Stockholm i st\u00e4llet. Tog arbete p\u00e5 Stendahls i G\u00f6teborg n\u00e5got senare.<\/p>\n\n\n\n

Efter n\u00e5gra \u00e5r ringde Leon ingen och fr\u00e5gade mig om jag fortfarande var f\u00f6rbannad. Efter det blev det Arbmans i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

Det gick en programserie p\u00e5 TV kallad \u201d\u00d6ppen kamera\u201d. Vid ett tillf\u00e4lle var Leon huvudpersonen. Han svor v\u00e4rre \u00e4n vanligt och hade \u00e5sikter om det mesta. Min far som var tj\u00e4nsteman inom Tullverket (och byr\u00e5krat som person) ringde uppbragd till mig och sa \u201dJag har lagt undan lite pengar s\u00e5 jag kan hj\u00e4lpa dig, men p\u00e5 det f\u00f6retaget kan du inte l\u00e4ngre vara kvar.\u201d<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rde k\u00e4nna Larz Lundgren<\/strong>, Lasse Collin<\/strong> och Christer Holmqvist<\/strong>. Senare ocks\u00e5 Staffan Forsman<\/strong>. Vi jobbade alla bra tillsammans och avvek nog lite fr\u00e5n de andra. N\u00e5gra Guld\u00e4ggsdiplom trillade in och vi fick blodad tand.  <\/p>\n\n\n\n

Byr\u00e5n livn\u00e4rde sig p\u00e5 Turitz, B&W Wessels, Spies och Volvo. Jag och mina n\u00e4rmaste kollegor jobbade med Meraklon, L\u00e4nssparbanken och Tor Line. <\/p>\n\n\n\n

Larz Lundgren l\u00e4mnade byr\u00e5n f\u00f6r Blankings i Malm\u00f6. Jag gl\u00f6mmer aldrig den platsannonsen som han fastnade f\u00f6r och som S\u00f6ren skrivit. Briljant text och bilden var en bil med fyrkantiga hjul som kunde k\u00f6ra i trappor. Ritad av S\u00f6rens son som nu tydligen \u00e4r en duktig designer.<\/p>\n\n\n\n

En v\u00e4ndpunkt blev det n\u00e4r vi startade Arbmans i G\u00f6teborg. Lasse, Christer och jag \u00e5kte upp till Stockholm och tr\u00e4ffade Leon. Den g\u00e5ngen var vi alla v\u00e4lkomna, \u00e4ven jag. Vi \u00f6vertog Sverige Radios lokaler p\u00e5 Drottninggatan och ganska snart hade vi fullt upp. <\/p>\n\n\n\n

Kodak blev en kund. Tor Line som var i f\u00e4rd med att best\u00e4lla nya bilf\u00e4rjor blev en annan. Hasselblads och Galon blev ocks\u00e5 kunder. Vi fick mycket att g\u00f6ra, hade h\u00f6ga ambitioner, men Lasses och Christers tunga politiska v\u00e4nstersympatier slet p\u00e5 mig som ocks\u00e5 hade det ekonomiska ansvaret.  Dock var Lasse nog en av de b\u00e4sta copywriters jag n\u00e5gonsin har arbetat med, om man d\u00e5 bortser fr\u00e5n hans politiska inst\u00e4llning, som skapade en hel del sv\u00e5rman\u00f6vrerade problem. Men att skapa kommunikation var han en m\u00e4stare p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Kodak och introduktionen av pocketkameran fick vi b\u00e5de guld\u00e4gg och Clio Awards, men ocks\u00e5 ett brev fr\u00e5n deras internationella marknadschef, om att Kodaks policy var att inte visa nakna m\u00e4nniskor. I en annons hade vi Kejsarens Nya Kl\u00e4der i modern tappning, p\u00e5 Hamngatan utanf\u00f6r NK. Han fick med v\u00e4ndande post HC Andersens verk p\u00e5 engelska. Det retade nog honom att vi fick ett Clio Awards.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

LEONS B\u00c4STA R\u00c5D<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Beklagade mig en g\u00e5ng f\u00f6r Leon \u00f6ver situationen p\u00e5 g\u00f6teborgsbyr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n

\u201dRoland \u00e4r du en s\u00e5n som beh\u00f6ver vara omtyckt?\u201d <\/p>\n\n\n\n

Jag hade aldrig t\u00e4nkt i de banorna tidigare, men de orden medf\u00f6rde att jag aldrig l\u00e4ngre blev r\u00e4dd f\u00f6r konflikter. Tv\u00e4rtom var konflikter positiva om man lyckade l\u00f6sa dem.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5tminstone en g\u00e5ng vet jag absolut att jag lyckades imponera p\u00e5 Leon. Vi hade bjudit 10 – 12 personer p\u00e5 lunch hos Ulla Winblad ute p\u00e5 Djurg\u00e5rden i Stockholm. Lunchen var trevlig och gener\u00f6s. S\u00e5 blev det dags att betala notan. Representationskontot p\u00e5 Arbmans var nog h\u00f6gt, s\u00e5 ekonomichefen bevakade var och ens representation som en h\u00f6k. Leon sp\u00e4nde \u00f6gonen i mig, s\u00e5 mitt betalkort \u00e5kte fram. Efter en stund kom servitrisen tillbaka. <\/p>\n\n\n\n

\u201dTyv\u00e4rr herr Hultgren det h\u00e4r kortet \u00e4r utslitet!\u201d <\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4nt gapskratt, Leon fick ta fram sitt kort. <\/p>\n\n\n\n

\u201dDet var som fan Roland, det var v\u00e4rst var du har varit flitig.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jag ber\u00e4ttade aldrig att jag haft pl\u00e5nboken vid vindrutan i bilen en het sommardag. Det var d\u00e4rf\u00f6r reliefen hade f\u00f6rsvunnit. <\/p>\n\n\n\n

Efter Arbmans i G\u00f6teborg blev det Arbmans i Malm\u00f6. L\u00e4ngtade tillbaka till Sk\u00e5ne efter \u00e5ren i G\u00f6teborg. Hade gjort en bra husaff\u00e4r i G\u00f6teborg s\u00e5 det var inga problem med att flytta till Falsterbo. De flesta p\u00e5 Arbmans k\u00e4nde jag sedan STB. N\u00e5gra nya medarbetare hade tillkommit. Hans Werne<\/strong> och \u00c5ke Nordin<\/strong>. Krister Appelfeldt<\/strong> och Sven-Eric Larsson<\/strong> var med sedan tidigare. Vi kom att jobba ganska tight ihop, fick och skaffade nya kunder som de andra inte var intresserade av. Det k\u00e4ndes som vi var lite B-medlemmar i gemenskapen.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

P\u00c5 V\u00c5RA EGNA BEN<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Krister Appelfeldt och jag fick var f\u00f6r sig erbjudande fr\u00e5n Ehrenstr\u00e5hle att vara med och starta upp i Malm\u00f6. Den tanken ledde fram till att vi fem startade v\u00e5r egen byr\u00e5 – Appelfeldt & Werne, som senare blev Werne & Co.<\/p>\n\n\n\n

Med v\u00e5ra hem som garanti l\u00e5nade vi en miljon fr\u00e5n SE-banken.<\/p>\n\n\n\n

Hans Cavalli<\/strong> p\u00e5 banken ifr\u00e5gasatte investeringen. <\/p>\n\n\n\n

\u201dHur m\u00e5nga annonsbyr\u00e5er finns det i Malm\u00f6?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dDet finns nog ett hundratal\u201d, sa jag. <\/p>\n\n\n\n

\u201dVarf\u00f6r skulle ni lyckas?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dDu vet, det \u00e4r lika m\u00e5nga krogar, men du g\u00e5r alltid p\u00e5 Savoy. Det \u00e4r samma sk\u00e4l till att vi kommer att lyckas.\u201d <\/p>\n\n\n\n

Jag hade l\u00e4rt mig av Leon att lita p\u00e5 mig sj\u00e4lv. Vi var livr\u00e4dda n\u00e4r vi sade upp oss, men Leon blev stolt \u00f6ver att vi tog initiativet och \u00f6nskade oss lycka till. Andra muttrade och tyckte att vi betedde oss skurkaktigt n\u00e4r ocks\u00e5 vissa kunder f\u00f6ljde med.<\/p>\n\n\n\n

Nu var vi alla drygt 30 och hade, f\u00f6r v\u00e5r \u00e5lder, varit med om mycket. <\/p>\n\n\n\n

Branschen hade b\u00f6rjat \u00e4ndra karakt\u00e4r, det kommersiella kunnandet v\u00e4gde tyngre. Att reklam var en finansiell investering b\u00f6rjade bli en sj\u00e4lvklarhet. V\u00e5ra PM och presentationer blev alltmer professionella. Det v\u00e4xte fram andra krav p\u00e5 annonsbyr\u00e5n och dess medarbetare. Den kreativa f\u00f6rm\u00e5gan var fortsatt viktig men bredden vidgades. Datorerna var fortsatt l\u00e5ngt borta. Det skrevs l\u00e5nga artiklar om oss n\u00e4r vi k\u00f6pte faxar till v\u00e5ra kunder f\u00f6r att underl\u00e4tta kommunikationen.<\/p>\n\n\n\n

Krister Appelfeldt \u00e4r den mest genuina reklamsj\u00e4l jag har m\u00f6tt i branschen. Inf\u00f6r Ikeas etablering i Danmark ink\u00f6ptes ett t\u00e5g, som hans d\u00e5varande fru Duvan l\u00e4t m\u00e5la upp. Det inreddes med Ikeas sortiment och k\u00f6rdes runt i Danmark f\u00f6r att f\u00f6rbereda marknaden f\u00f6r sj\u00e4lva etableringen. <\/p>\n\n\n\n

Krister och fotografen Johan R\u00f6nn<\/strong> lade grunden till Gants koncept. <\/p>\n\n\n\n

Vi fick Johnson & Johnson som kund. Carefree, det f\u00f6rsta trosskyddet skulle introduceras. Ingen l\u00e4tt uppgift f\u00f6r unga m\u00e4n. \u00c5ke gav uppdraget till Ib Thanning<\/strong>, k\u00e4nslig illustrat\u00f6r som ritade mycket till Allers. Han tog fram annonsillustrationen, en fin, k\u00e4nslig kvinnohand med trosskyddet. Hasse skrev texten, rakt och rationellt. <\/p>\n\n\n\n

En ny marknad hade skapats till alla kvinnors fromma.<\/p>\n\n\n\n

En annan rolig h\u00e4ndelse var n\u00e4r vi hade f\u00e5tt Tampax. I b\u00f6rjan av samarbetet skulle vi ta fram nya f\u00f6rpackningar. <\/p>\n\n\n\n

Sagt och gjort. Jag packade ned f\u00f6rslagen i min fina attach\u00e9v\u00e4ska och fl\u00f6g ned till Bryssel. En vacker ung kvinna i tullen bad mig \u00f6ppna v\u00e4skan. Den blick hon gav mig n\u00e4r hon s\u00e5g inneh\u00e5llet gl\u00f6mmer jag inte. <\/p>\n\n\n\n

Vi var sju del\u00e4gare som tr\u00e4ffades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan och firade 40 \u00e5rs jubileum. Det var en trevlig kv\u00e4ll, alla of\u00f6rr\u00e4tter var gl\u00f6mda och jag kunde k\u00e4nna hur fint vi faktiskt hade haft n\u00e4r vi jobbade tillsammans och n\u00e4r det hela fungerade.<\/p>\n\n\n\n

Christer Grimshorn<\/strong> som framg\u00e5ngsrikt drev byr\u00e5n vidare under namnet McCann, tog en \u00f6l med mig efter v\u00e5r jubileumsmiddag. B\u00e5da sa vi i mun p\u00e5 varandra, \u201dt\u00e4nk vad synd att vi inte klarade av att v\u00e5rda och h\u00e5lla samman v\u00e5r grupp\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r som med musikanter, en annan form av kreativ verksamhet, det t\u00e4r och ibland skils man av olika orsaker.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r byr\u00e5n s\u00e5ldes till McCann hade jag tr\u00f6ttnat p\u00e5 annonsbyr\u00e5branschen och besl\u00f6t mig f\u00f6r att \u00e4gna mig \u00e5t fastigheter. B\u00f6rshuset i Malm\u00f6 ville ha min hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00e5 konceptet klart. Senare bildade jag och en gammal kamrat ett f\u00f6retag som revitaliserade k\u00f6pcentras. V\u00e4las f\u00f6rsta utbyggnad \u00e4r ett resultat av detta. NK och Farsta var andra uppdrag. Det f\u00f6retaget, RSD, \u00e4r fortfarande vitalt och har idag ett 25 tal medarbetare. Sj\u00e4lv \u00e4r jag numera pension\u00e4r och lever mina dagar i Torekov. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e4llan imponeras jag l\u00e4ngre av reklamen. Reklamen jag m\u00f6ter idag \u00e4r sl\u00e4tstruken, full av tekniska klurigheter, g\u00e5tor och missriktad humor.<\/p>\n\n\n\n

Men som tur \u00e4r m\u00f6ter jag ibland undantag. D\u00e5 gl\u00e4ds jag och k\u00e4nner beundran. Bregott och ICA \u00e4r undantagen, men de f\u00e5r sk\u00e4rpa sig. Det \u00e4r en styrka att beh\u00e5lla konceptet s\u00e5 l\u00e4nge, men det st\u00e4ller extra krav p\u00e5 kreat\u00f6rernas f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

Kreativ intelligens \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet.\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Tack Roland f\u00f6r att du delar dina minnen med oss! <\/p>\nTweet<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r en tid sedan fick jag ett mail fr\u00e5n Roland Hultgren, som hade l\u00e4st min blogg. En gentleman som fyllde 80 \u00e5r f\u00f6rra \u00e5ret och tog sina f\u00f6rsta steg i reklambranschen p\u00e5 60-talet.  Han arbetade som kontaktman och projektledare under den kreativa revolutionens mest intensiva decennier. Tillsammans med m\u00e5nga av dem som ledde denna revolution.  […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[38,97],"tags":[41,87,69],"class_list":["post-2948","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-i-backspegeln","category-personer","tag-branschutveckling","tag-historia","tag-kreativa-revolutionen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p1k0bi-Ly","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2948","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2948"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2948\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2952,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2948\/revisions\/2952"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2948"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2948"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.notabene.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2948"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}