Reklambranschen \u00e4r i mycket ett eget litet reservat. En Solsida, l\u00e5ngt fr\u00e5n de flesta m\u00e5lgruppers verklighet.<\/p>\n
Det m\u00e4rks ocks\u00e5 i kommunikationen, som fr\u00e4mst speglar m\u00e4nniskor och milj\u00f6er i reklamskaparnas n\u00e4rhet.<\/p>\n
Det distanserar reklamen och begr\u00e4nsar dess m\u00f6jligheter.<\/p>\n
Bj\u00f6rn Rietz har allts\u00e5 funnit en v\u00e4g som skulle kunna minska gapet.<\/p>\n
Han, som tidigare var vd i Sveriges Kommunikationsbyr\u00e5er och idag \u00e4r kreativt ansvarig p\u00e5 Gyro HSR, har tagit initiativ till ett stipendium som skall underl\u00e4tta f\u00f6r ungdomar med invandrarbakgrund att skaffa reklamutbildning. En eller ett par l\u00e4mpliga beg\u00e5vningar skulle varje \u00e5r, genom stipendiet, f\u00e5 hj\u00e4lp med sista delen av studiel\u00e5net.<\/p>\n
Motivet \u00e4r att reklambranschen beh\u00f6ver en sammans\u00e4ttning som mer speglar samh\u00e4llet utanf\u00f6r.<\/p>\n
Det \u00e4r en mycket klok tanke.<\/p>\n
Flera andra byr\u00e5representanter ger honom ocks\u00e5 sitt st\u00f6d i veckans Resum\u00e9.<\/p>\n
Det vore verkligen p\u00e5 tiden att reklambranschen blev lite mindre str\u00f6mlinjeformad och homogen.<\/p>\n
Det skulle f\u00f6rhoppningsvis ocks\u00e5 p\u00e5 sikt att p\u00e5verka reklamens uttryck.<\/p>\n
20 procent av befolkningen \u00e4r f\u00f6rsta eller andra generationens chilenare, jugoslaver, iraker, kurder, greker och allt vad det kan vara. De \u00e4r en naturlig del av ett modernt Sverige. P\u00e5 gator och torg. Men inte i marknadskommunikationen.<\/p>\n
Ingen av dem jobbar ens tillsammans med ICA-Stig.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 en stor, eller snarare m\u00e5nga stora, konsumentgrupper, som marknadsf\u00f6rarna missar att kommunicera och bygga relationer med.<\/p>\n
Det \u00e4r dock inte bara invandrare som \u00e4r osynliga i reklamen, d\u00e4r fr\u00e4mst unga storstadskreat\u00f6rers j\u00e4mlikar spelar huvudroller.<\/p>\n
N\u00e4stan en tredjedel av landets befolkning \u00e4r ocks\u00e5 \u00e4ldre \u00e4n 55 \u00e5r, men i reklamen f\u00f6rekommer de lika s\u00e4llan.<\/p>\n
N\u00e4r Dressmann inleder ett samarbete med Rolling Stones, \u00e4r det en trevlig avvikelse. Ett intressant f\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n en konfektionskedja som var p\u00e5 v\u00e4g ner i det gr\u00e5 l\u00e5gpristr\u00e4sket att skapa en tydlig, egen profil. Men detta undantag har f\u00e5tt m\u00e5nga ironiska kommentarer i reklambranschen.<\/p>\n
Som: \u201dVad har Dressmann och Rolling Stones gemensamt? Gubbrock\u201d.<\/p>\n
Kanske f\u00e5r vi femtioplussare sj\u00e4lva ta p\u00e5 oss lite av skulden till den ungdomsfixering som g\u00e4ller. Vi lyckades f\u00f6r bra, n\u00e4r vi som ton\u00e5ringar p\u00e5 1960-talet genomf\u00f6rde den kulturrevolution som skapade ton\u00e5rsgenerationen.<\/p>\n
Med det f\u00f6ljde ton\u00e5rsmode och -butiker, ungdomstidningar, ungdomsprogram i radio och tv-program och s\u00e5 vidare.<\/p>\n
Visst har ton\u00e5ringar alltid funnits, men inte som m\u00e5lgrupp. Fr\u00e5n att tidigare inte ha varit att r\u00e4kna med alls, blev ungdomen modellen f\u00f6r det normala och \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda.<\/p>\n
S\u00e5 har det f\u00f6rblivit.<\/p>\n
Men d\u00e5 missar marknadsf\u00f6rarna m\u00f6jligheten att bygga relationer med en stor, k\u00f6pstark och konsumtionsglad m\u00e5lgrupp. Femtioplussare disponerar 80 procent av den samlade f\u00f6rm\u00f6genheten och 70 procent av inkomsterna.<\/p>\n
Och dagens pension\u00e4rer \u00e4r friskare, rikare och lever l\u00e4ngre \u00e4n alla sina f\u00f6reg\u00e5ngar.<\/p>\n
\u00c4n mer bortgl\u00f6mda \u00e4r den halva av landets befolkning som bor p\u00e5 landet eller i mindre orter.<\/p>\n
N\u00e4r jag under n\u00e5gra \u00e5r bodde i en mindre ort i Sm\u00e5land, m\u00e4rkte jag verkligen hur storstadsfixerad reklamen \u00e4r. I spr\u00e5k, bild och medieform.<\/p>\n
Trist, f\u00f6r marknadsf\u00f6rarna.<\/p>\n
Folk p\u00e5 landet \u00e4r lika k\u00f6psugna som andra och de har ofta mycket bra ekonomi. Eftersom bostadskostnaderna \u00e4r br\u00e5kdelar av storstadsbons, blir det ett st\u00f6rre konsumtionsutrymme kvar. Tillg\u00e5ngen p\u00e5 bost\u00e4der st\u00f6rre och unga kan bilda eget hem n\u00e4r de vill, vilket ocks\u00e5 \u00f6ppnar f\u00f6r ytterligare konsumtion.<\/p>\n
Dessa konsumenter borde vara en dr\u00f6m f\u00f6r marknadsf\u00f6rare, \u00e4ven p\u00e5 andra s\u00e4tt. F\u00f6r i deras vardag \u00e4r \u201dbruset\u201d betydligt l\u00e4gre. Stockholmarna kan m\u00f6tas av 8-10 olika, samtida budskap i utomhusreklamen. Dessutom sl\u00e5ss gratistidningar, events och otaliga former av trafikreklam om uppm\u00e4rksamheten.<\/p>\n
Men h\u00e4r \u00e4r morgontidningens hush\u00e5llst\u00e4ckning total. Lokalradion \u00e4r n\u00e4ra och poppis och bredbanden leder internet in i varje stuga. Dessutom finns alla kommersiella tv-kanaler och \u00e4r minst lika popul\u00e4ra h\u00e4r som i stan.<\/p>\n
S\u00e5 om de som nu h\u00e5ller med Bj\u00f6rn Rietz ocks\u00e5 ser utanf\u00f6r de sn\u00e4va reklambranschramarna, finns stora utvecklingsm\u00f6jligheter f\u00f6r marknadsf\u00f6rarna. P\u00e5 flera fronter.<\/p>\n