I \u00e5ratal har Yes toppat svenska varum\u00e4rkesbarometrar och omr\u00f6stningar.<\/p>\n
N\u00e4r ISI Wissing presenterat senaste upplaga av \u201dVarum\u00e4rken i Sverige\u201d \u00e4r det likadant. M\u00e4tningen, som g\u00f6rs \u00e5rligen, omfattar i \u00e5r 920 varum\u00e4rken.<\/p>\n
Den \u00e4r en str\u00e5lande illustration \u00f6ver hur viktig den varum\u00e4rkesbyggande reklamen \u00e4r.<\/p>\n
Yes \u00e4r det popul\u00e4raste varum\u00e4rket, f\u00f6ljt av Marabou, Apoteket, Fj\u00e4llr\u00e4ven och Helly Hansen. Yes toppar \u00e4ven listan \u00f6ver \u201dmest n\u00f6jda kunder\u201d.<\/p>\n
Man skulle kunna f\u00f6rledas att tro, att Yes kan luta sig tillbaka och minska reklambudgeten.<\/p>\n
S\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s inte.<\/p>\n
Yes framg\u00e5ngar \u00e4r en f\u00f6ljd av en bra produkt, f\u00f6rvisso, och ett st\u00e4ndig h\u00f6gt reklamtryck. Samt en mycket tydligt designad f\u00f6rpackning.<\/p>\n
Budskapet har alltid varit: \u201dv\u00e4rldens drygaste diskmedel\u201d. Det har kommunicerats p\u00e5 alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt. S\u00e4llan p\u00e5 guld\u00e4ggsniv\u00e5, kanske, men alltid tydligt och l\u00e4ttbegripligt. \u00a0T\u00e4nk om de dessutom h\u00e5llit en h\u00f6g, j\u00e4mn kreativ niv\u00e5!<\/p>\n
D\u00e5 skulle vi nog sluppit magplask som reklamen f\u00f6r Yes Clean & Care. Ja, f\u00f6rmodligen hade vi sluppit produkten \u00f6ver huvud taget. Den h\u00f6r inte hemma i sk\u00e5pet under diskb\u00e4nken \u00f6ver huvud taget. \u00a0Den ilska som den reklamen v\u00e4cker, kan skada hela varum\u00e4rket<\/a>.<\/p>\n ISI Wissings m\u00e4tningar visar att konsumenterna b\u00e5de tycker b\u00e4ttre om och \u00e4r mer sugna att k\u00f6pa de varum\u00e4rken som arbetar med imagereklam, \u00e4n de som bara anv\u00e4nder utbudsannonsering.<\/p>\n Yes introducerades p\u00e5 den svenska marknaden f\u00f6r n\u00e4rmare 50 \u00e5r sedan. I mitten av 50-talet ville Procter & Gamble lansera diskmedlet Fairy i landet. Det fanns sedan tidigare i bland annat England men marknadsunders\u00f6kningar visade att svenskarna hade sv\u00e5rt att ta till sig det sv\u00e5ruttalade namnet. Ist\u00e4llet valde man 1961 att introducera Yes, ett mera l\u00e4ttbegripligt namn. Det \u00e4r bara p\u00e5 den svenska marknaden som diskmedlet heter Yes, och det \u00e4r, utan j\u00e4mf\u00f6relse, Sveriges st\u00f6rsta diskmedel. J\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder \u00e4r ocks\u00e5 Sverige Yes\u2019 b\u00e4sta land, r\u00e4knat i marknadsandelar.<\/p>\n Kommunikationskonceptet bygger en ren sanning, det vill s\u00e4ga att det \u00e4r ett oerh\u00f6rt drygt diskmedel, och reklamtrycket har varit konstant under alla \u00e5r.<\/p>\n Yes kan ses lite som ett skolexempel p\u00e5 hur man med profilerande reklam bygger b\u00e5de varum\u00e4rke och f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n Ica \u00e4r ett av f\u00e5 f\u00f6retag som lyckas kombinera varum\u00e4rkesbyggande med visst m\u00e5tt av utbudsannonsering. Det \u00e4r ocks\u00e5 den enda dagligvarukedja som tar sig upp p\u00e5 Topp 50-listan, d\u00e4r Ica Maxi n\u00e5r 29:e plats.<\/p>\n Coop (Forum) n\u00e5r som b\u00e4st 175:e plats och Hemk\u00f6p kravlar sig inte h\u00f6gre \u00e4n 200.<\/p>\n Faran med prisfokusering och utbud, visar Lidl tydligare \u00e4n andra. Fler s\u00e4ger sig visserligen ha sett Lidls reklam idag \u00e4n Icas (Lidl ligger p\u00e5 plats 20, n\u00e4r det g\u00e4ller reklamerinran, medan Ica ligger 25:a), men Lidl \u00e4r i botten av popularitetslistan, p\u00e5 plats 912.<\/p>\n Det l\u00e4r inneb\u00e4ra att den profilerande reklam som Lidl b\u00f6rjat med under 2010 f\u00e5tt konsumenternas uppm\u00e4rksamhet. Men de har inte hunnit \u00e4ndra uppfattning, utan bygger den p\u00e5 tidigare massutskick och pressbevakning. Lild b\u00f6r definitivt forts\u00e4tta p\u00e5 den nya v\u00e4gen och se fram emot n\u00e4sta \u00e5rs m\u00e4tning med stor sp\u00e4nning.<\/p>\n F\u00f6r medan b\u00e5de Ica Maxi och Coop Forum \u00e4r mindre popul\u00e4ra bland sina kunder \u00e4n bland allm\u00e4nheten, \u00e4r det tv\u00e4rtom f\u00f6r Lidl.<\/p>\n Faran av att ligga l\u00e5gt med reklamen, illustreras ocks\u00e5 av godisf\u00f6retagen. Marabou som hela tiden syns i medierna, \u00e4r det n\u00e4st popul\u00e4raste varum\u00e4rket, med en trygg ledning f\u00f6re sina konkurrenter. Betydligt tystare Cloetta, har p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r rasat fr\u00e5n plats 8 till 31 och Fazer har under samma period ramlat fr\u00e5n 9 till 37.<\/p>\n Ett varum\u00e4rke som tystnar tappar i glans. S\u00e5 enkelt \u00e4r det.<\/p>\n Samma g\u00e4ller Svinto, som l\u00e5g \u00e5tta p\u00e5 listan 2009 med ramlade ner till 19:e plats 2010. Trots att de som anv\u00e4nder Svinto blir allt n\u00f6jdare, enligt m\u00e4tningen.<\/p>\n Men om du \u00e4r tillr\u00e4ckligt stark, kan du till och med ha nytta av konkurrenternas reklam.<\/p>\n Det har tidigare exempelvis framkommit i m\u00e4tningar av varum\u00e4rken som deltar i Icas reklamfilmer, d\u00e4r konsumenterna t\u00e4nkte p\u00e5 Coca-Cola, n\u00e4r Stig visade Pepsi.<\/p>\n Och i Wissings m\u00e4tning har m\u00e5nga sett list-trean Apotekets reklam, \u00e4ven om en del, rimligen har varit fr\u00e5n konkurrerande apotekskedjor.<\/p>\n Wissings m\u00e4tningar ger samma, klara besked som s\u00e5 m\u00e5nga andra studier: varum\u00e4rkesfokusering och reklam \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n Underl\u00e5tenhetssynder straffar sig sj\u00e4lva.<\/p>\n Det finns mycket klara bevis f\u00f6r det. L\u00e4s sj\u00e4lv i mitt inl\u00e4gg, h\u00e4r intill: Reklam \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt. Trade promotion kan vara livsfarligt.<\/a><\/p>\n