De flesta ser sociala medier som en naturliga del av kommunikationsevolutionen, men det finns fortfarande de som spj\u00e4rnar emot.<\/p>\n
F\u00f6r mig p\u00e5minner det om 1980-talets debatt om \u201ddesktop publishing\u201d. N\u00e4r Macintosh-datorer och ombrytningsprogram som PageMaker lanserades, var motst\u00e5ndet stort bland reklamkreat\u00f6rer. Det fanns massor av \u201df\u00f6rklaringar\u201d till varf\u00f6r det inte gick att g\u00f6ra annonsskisser och \u2013original p\u00e5 en dator.<\/p>\n
N\u00e5gra f\u00f6reg\u00e5ngsbyr\u00e5er v\u00e5gade sig p\u00e5 tekniken. Men bara genom separata desktop-filialer, som jobbade med \u201denklare\u201d produktioner.<\/p>\n
Men, tiden hann snabbt ikapp dem och idag minns knappast n\u00e5gon vad ett \u201dgnuggisark\u201d var och s\u00e4tteri- och reprobranscherna \u00e4r ett minne blott.<\/p>\n
Visst fanns nackdelar. Inte minst just enkelheten som i b\u00f6rjan, fick \u00e4ven den mest obeg\u00e5vade att bli sj\u00e4lvutn\u00e4mnd designer. Men det slipades snart av. Kvar finns idag den kostnadseffektivitet som f\u00f6ljer av att f\u00f6retagen enkelt sj\u00e4lva kan producera och integrera rutinmaterialet efter professionellt skapade design-mallar.<\/p>\n
Ocks\u00e5 sociala n\u00e4tverk p\u00e5 internet kommer att bli sj\u00e4lvklara. Visst verkar en och annan fortfarande vilja ber\u00e4tta alltf\u00f6r detaljerat om sitt vardagsliv. N\u00e5got som knappast intresserar n\u00e5gon utomst\u00e5ende.<\/p>\n
Men den stora nyttan med n\u00e4tverken \u00e4r utbytet av information och kunskap, som g\u00f6r exempelvis Twitter till rena vidareutbildningen inom flera yrkesomr\u00e5den, inte minst kommunikationsbranschen.<\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6retagen f\u00f6renklas och ut\u00f6kas m\u00f6jligheterna att bygga relationer med sina kunder. Kundtidningar har l\u00e4nge varit en relationsbrygga. Enligt en ny typ av effektivitetsm\u00e4tning, som Sveriges Uppdragspublicister och TNS Sifo har arbetat fram, \u00f6kar k\u00f6pben\u00e4genheten med 37 procent hos dem som l\u00e4st en kundtidning j\u00e4mf\u00f6rt med dem som inte f\u00e5r n\u00e5gon tidning.\u00a0 Och intresset \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt stort, i genomsnitt l\u00e4ser 83 procent av mottagarna alla utg\u00e5vor.<\/p>\n
Kundtidningen \u00e4r dock traditionell env\u00e4gskommunikation, medan de sociala medierna skapar dialogm\u00f6jligheter.<\/p>\n
Det blir alltmer n\u00f6dv\u00e4ndigt, n\u00e4r varum\u00e4rken diskuteras, kritiseras och ibland hyllas i realtid p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n
N\u00e5gon som f\u00f6rst\u00e5tt detta \u00e4r SJ. Detta ofta utsk\u00e4llda f\u00f6retag, dryftas flitigt i de olika n\u00e4tverken. F\u00f6retaget rasar i Svenskt Kvalitetsindex och hade i den senaste m\u00e4tningen, 2009, tappat i kundn\u00f6jdhetsbetyg och n\u00e5dde endast 55,6 (av 100 m\u00f6jliga) mot 63,1 2008. De har sedan ett drygt \u00e5r etablerat en profil p\u00e5 Twitter. D\u00e4r finns de tillg\u00e4ngliga f\u00f6r fr\u00e5gor, kritik, f\u00f6rslag och kommentarer under kontorstid varje dag och kan snabbt reagera och agera p\u00e5 problem.<\/p>\n
En av SJ:s verkliga styrkor \u00e4r att deras etablering p\u00e5 Twitter \u00e4r en strategisk \u00e5tg\u00e4rd, grundat p\u00e5 beslut i ledningsgruppen. M\u00e5nga f\u00f6retagsledningar \u00e4r annars alldeles f\u00f6r ointresserade och okunniga, n\u00e4r det g\u00e4ller kundn\u00e4ra relationer och dialog.<\/p>\n