Det \u00e4r inte konstigt att svenska f\u00f6retag ofta har s\u00e5 sv\u00e5rt att klara sig i internationell konkurrens och att alltmer av svensk industri blir utlands\u00e4gd. Passivitet \u00e4r n\u00e4mligen ett utm\u00e4rkande drag f\u00f6r svenska f\u00f6retagsledare. Det vinner man inte m\u00e5nga segrar p\u00e5.<\/p>\n
Speciellt f\u00f6rsiktiga och overksamma blir f\u00f6retagen, i bistra tider. D\u00e5 vill man helst dra t\u00e4cket \u00f6ver huvudet och blunda tills allt g\u00e5r \u00f6ver.<\/p>\n
Revisions- och konsultf\u00f6retaget Grant Thornton presenterade i b\u00f6rjan av 2010 en unders\u00f6kning om hur f\u00f6retag i olika l\u00e4nder hanterat l\u00e5gkonjunkturen och f\u00f6rberett sig f\u00f6r b\u00e4ttre tider. 7.400 f\u00f6retagsledare i privat\u00e4gda f\u00f6retag i 36 l\u00e4nder har intervjuats. D\u00e4ribland 450 svenska p\u00e5 f\u00f6retag med 50 – 500 anst\u00e4llda. De har svarat p\u00e5 om satsat mer \u00e4n vanligt p\u00e5 ett antal omr\u00e5den, f\u00f6r att hitta v\u00e4nda utvecklingen.<\/p>\n
Det \u00e4r en sorglig l\u00e4sning, f\u00f6r en svensk.<\/p>\n
Svenska f\u00f6retagsledare borde sk\u00e4mmas.<\/p>\n
De ligger illa till p\u00e5 de flesta omr\u00e5den, inte minst varum\u00e4rkesst\u00e4rkande och \u2013utvecklande \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
Det enda omr\u00e5de, d\u00e4r vi \u00e4r bland de fr\u00e4msta \u00e4r p\u00e5 att inte g\u00f6ra n\u00e5gonting. Bara i Botswana och Brasilien m\u00f6ter f\u00f6retagen konjunkturen med v\u00e4rre of\u00f6retagsamhet.<\/p>\n
26 procent av de svenska f\u00f6retagen har svarat att de inte gjort n\u00e5got alls f\u00f6r att st\u00e4rka konkurrenskraften och f\u00f6rbereda en uppg\u00e5ng. I Botswana och Brasilien hade 30 procent av f\u00f6retagen den inst\u00e4llningen.<\/p>\n
P\u00e5 omr\u00e5den som \u00f6kad marknadsf\u00f6ring och produktutveckling, \u00e4r svenskarna sorglig efter. Likas\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e5 sig fram p\u00e5 nya marknader.<\/p>\n
Mindre \u00e4n en femtedel (18 procent) av de svenska f\u00f6retagen \u00f6kar marknadsf\u00f6ringen, mot ett globalt snitt p\u00e5 31 procent. Men \u00f6ver h\u00e4lften av de finska f\u00f6retagen \u00f6kar marknadsinsatserna. Och 37 procent av de danska.<\/p>\n
Produktutveckling \u00e4r i fokus f\u00f6r h\u00e4lften av f\u00f6retagen i genomsnitt och f\u00f6r tre fj\u00e4rdedelar av de finska. Men bara 32 procent av svenska f\u00f6retag utvecklar sina produkter och tj\u00e4nster i det h\u00e4r l\u00e4get.<\/p>\n
Huvud\u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r di svenske var kompetensutveckling av medarbetaren. 35 procent av f\u00f6retagen hade lagt resurser p\u00e5 detta. Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte mycket att skryta med, n\u00e4r 85 procent av de finl\u00e4ndska och 73 procent av de danska f\u00f6retagen har gjort samma sak.<\/p>\n
I genomsnitt h\u00e4lften av f\u00f6retagen runt om i v\u00e4rlden, f\u00f6rs\u00f6kte finna nya marknader att bearbeta n\u00e4r tiderna k\u00e4rvade. Men inte de svenska. Bara 22 procent f\u00f6rs\u00f6kte flytta gr\u00e4nserna p\u00e5 sina marknader.<\/p>\n
Redan i somras kunde Grant Thornton konstatera, i en annan unders\u00f6kning, att svenska f\u00f6retag \u00e4r v\u00e4rldens mest okunniga, om vad som skapar l\u00f6nsamhet. N\u00e4ra en fj\u00e4rdedel av svenska f\u00f6retagsledare svarade \u201dvet inte\u201d p\u00e5 fr\u00e5gan vad som var mest effektivt f\u00f6r \u00f6kad l\u00f6nsamhet. 17 procent s\u00e5g minskade kostnader som huvudalternativ och i en konjunkturnedg\u00e5ng \u00e4r svenskarna rekordsnabba p\u00e5 att dra ner p\u00e5 kostnaderna.<\/p>\n
S\u00e5 nu sitter de h\u00e4r med minimala kostnader, men inga id\u00e9er p\u00e5 hur int\u00e4kterna ska \u00f6ka. Medan omv\u00e4rlden v\u00e4ssar armb\u00e5garna och springer f\u00f6rbi.<\/p>\n
Allting kommer inte till den som sitter och v\u00e4ntar!<\/p>\n