”Det är dags att slopa Guldägget i sin nuvarande form”, skriver Fredrik Blomberg, cd på Doe Blomberg Gottberg, på resume.se idag:
”Ur ett rent administrativt perspektiv är det så klart helt rimligt att vi som bransch begränsar oss till olika mediekategorier i våra kreativa bedömningar. Problemet är bara att dessa kategorier tenderar att bli just det – begränsande för bedömningen. Många idéer saknar idag mediekategori att platsa i. Diskussionerna i jurys handlar i allt större utsträckning om huruvida bidraget platsar i den givna kategorin eller inte. (En inte allt för vågad gissning är att kampanjen “Dill” för Lidl råkade ut för just detta i fjol). Paradoxen blir då, att en tävling som ska premiera nytänkande, istället premierar traditionellt tänkande vad gäller media. Ju mer traditionell man är i sina medieval, desto fler kategorier kan man tävla i och desto större chans har du att kamma hem ett ägg. Minst nytänkande vinner?”
Hela hans debattinlägg finns här. Läs det!
Jag håller helt med! Det har jag gjort länge. Jag har bland annat tagit upp det i en krönika i Dagens Industri, våren 2010, när jag skrev:
”Om jag var guldäggsgeneral, skulle jag börja med att ta bort indelningen i mediekategorier. Möjligen byta till branschuppdelning, exempelvis snabbrörliga konsumentprodukter, kapitalvaror, samhällsinformation.
Bra, högkreativ kommunikation håller sig inte inom snäva disciplinramar. Den är integrerad och tar sig alla tänkbara uttrycksformer.
Det märks också i nomineringslistan, där samma kampanjer återkommer i flera, eller ibland alla, mediegrupper.
Det räcker med begränsningen nyskapande, högkreativ kommunikation.”
Jag kan, precis som Fredrik Blomberg, förstå att det skulle vara praktiskt ogörligt att återgå till de ursprungliga rutinerna från Guldäggets barndom, när alla inlämnade bidrag lades i en stor hög och sedan jämfördes, alla med varandra. Ingen jury i världen skulle orka det jobbet. En uppdelning i branschkategorier har förvisso även den sina brister, men den är i alla fall enklare att administrera än allas kamp mot alla.
Visst kan jag också tänka mig att sponsorerna endast vill stödja kategorier som spelat på deras planer. Det är typiskt för de fyrkantiga medierna, som själva många gånger har så svårt att tänka nytt och kika över sina egna staket. Möjligen är det också ett utslag av slentriantänkande hos arrangörerna, som håller sig till de gamla, givna ramarna. Men en sponsor som i första hand stöder kreativt nytänkande, oavsett uttryckssätt och kanal, skulle definitivt bättra på sitt anseende i branschen genom det. Och då skulle sponsorgruppen även kunna vidgas utanför de gamla vanliga kanalerna.
Guldäggsindelningen i mediekategorier är dock bara en av alla de onödiga gränsdragningar som delar in marknadskommunikationen och kommunikationsbranschen i förlegade disciplinfack. Med det följer också alla dessa branschorganisationer – som förstås också ska ha sina tävlingar. Detta revirpinkande är inte till någon nytta för vare sig den kommunikationens utveckling, kreativa nivåer eller annonsörernas behov.
Jag har tjatat om det här förr. Exempelvis skrev jag om problematiken med alla tävlingar här. Och om behovet helhetssyn och skrotning av alla gamla discipliner här. Och här.
Så, det är inte bara dags för nytänkande hos guldäggsarrangörer och sponsorer. Det är hög tid att hela kommunikationsbranschen tänker nytt och spränger gränserna.
Tweet