Kommunikation en allt viktigare exportvara

I Clas Collins branschstatistik för 2011 kan vi se att kommunikation växer som exportnäring. Kanske är det dags att komplettera, musikundret, modeundret och alla andra under med reklamundret.

Clas Collin konstaterar i sin mätning av kommunikationsbranschen 2011 att 148 av de mätta byråerna, tillsammans fakturerar 490 kr miljoner kronor på exportförsäljning. Räknat enbart på byråintäkten.

Då är inte mediebyråerna inräknade i exporten, eftersom de har en förhållandevis liten export men gigantisk vidarefakturering i förhållande till byråintäkten.

62 procent av byråerna har någon form av export och exportintäkterna svarar för totalt 10,6 procent av byråernas fakturering. Vilket innebär att det är en större intäktskälla än exempelvis samhällsinformation.

Tio byråer mer än hälften av sin byråintäkt från export.

Clas Collin gör också en uppskattning av de ytterligare exportintäkter som vidarefakturering av inköp som foto, tryck m.m. Om det ligger i paritet med inköpen för byråernas svenska verksamhet, skulle det innebära att kommunikationsbranschens export är värd 800 miljoner kronor.

Så inte är det konstigt att förstå att exempelvis handelsminister Ewa Björling börjat intressera sig för kommunikationsbranschen.

I somras talade hon på ett frukostseminarium i Cannes, i samband med Cannes Lions. Komm stod som arrangör och värd för evenemanget.

Där konstaterade Ewa Björling hur viktig roll också kommunikationsbranschen spelar i regeringens mål att fördubbla svensk export mellan 2010 och 2015.

Enligt the Martin Prosperity Institute är Sverige världens mest kreativa land och svensk reklam är 125 gånger mer framgångsrik i internationella tävlingar än USA.  Clas Collin har räknat ut att 10,5 procent av byråernas totala omsättning, 2011, kom från export och SCB har funnit att den totala reklamexporten uppgår till 14,1 miljarder under samma period.

 

EXPORT ELLER INTERNATIONALISERING

När vi talar om reklamexport, menar man svenska byråer som hjälper svenska företag att marknadsföra sig på en internationell arena, likväl som svenska byråer som arbetar med internationella företag. Men också om exporten av svenska kreatörer, vilket inte ger några större inkomster i landet på kort sikt, egentligen.

Dessutom nämner Clas Collin, i sin mätning, det faktum att internationella kedjor fortsätter att köpa svenska byårer, vilket är ytterligare en del av exporten. Svenska byråerna spelar ofta en viktig roll i många internationella nätverk.

– Men det är egentligen bättre att tala om internationalisering, än export. För det handlar ju om att åstadkomma interaktion, menade Sven-Olof Bodenfors, som deltog i en av de paneler som diskuterade frågan i Cannes i somras.

Regeringen har talat om behovet att fördubbla exporten vilket också gav deltagarna i frukostseminariet impulsen att fundera över vad det skulle innebära att dubblera de kreativa näringarna.

– Då måste man ha mer fokus på att växa och göra affärer, än att sälja sin verksamhet så fort chansen dyker upp. Man måste behålla stoltheten för det man skapar, menade Mattias Hansson, Hyper Islands tidigare vd.

En slutsats var att vi behöver diversifiera våra verksamheter och bli öppnare. För att lyckas med export, måste man också importera – kulturer, tänkesätt och kunskap.

– Tid är viktigt. Man måste ta sig tid att utveckla kvalitet och växa. När en industri har en boom talar man direkt om ett under. Mode-undret, musik-undret. Men det finns inga under. Det finns gammalt och nytt. Det finns de som bygger en kultur och de som skapar framgång, sa Sven-Olof Bodenfors som påpekade att kommunikationsbranschen inte är något särintresse.

– Vi är en del av svensk industri!

– Vi behöver hjälp här, sa Ewa Björling och berättade att hon var i Cannes tidigare i vår, på filmfestivalen.

– Jag var lite av ett svart får här då. “Vad gör hon här – en trader, en säljare”.  Men kultur och affärer är inga motsatser. De hör ihop.

 

SVENSKA STYRKOR

Och den svenska kulturen, vårt sätt att arbeta och utveckla affärer har många styrkor, menade diskussionsdeltagarna i Cannes.

Vilka styrkor kan då svensk kommunikationsbransch visa upp, som kan vara till nytta, både för landet och branschen i ett internationellt perspektiv.

– Nyfikenhet, sammarbetsförmåga och ett globalt perspektiv, sammanfattade Camilla Wallander från Berghs den unga reklamgenerationens styrkor.

– Nyfikenheten och en global syn är viktigt. Vi är så små, så vi måste lära oss. Men vi har också en enorm styrka i den trygghet vi har på jobbet. Den är en välsignelse som tillåter oss att vara modiga, menade Pelle Sjönell från BBH i Los Angeles.

– Sverige är ett av de länder som har gjort rätt, tyckte Chuck Porter, en av grundarna av CP + B.

Han var idel lovord och artighet över svensk kommunikationsbransch. Men på den direkta uppmaningen att nämna något negativt, konstaterade han att vår strävan efter att nå konsensus kan göra oss lite långsamma i beslutsprocesser.

–  Vi måste också bli bättre på att sälja oss själva. Ofta är vi alldeles för ödmjuka, tyckte Pelle Sjönell.

– Men, vi talar hela tiden om export och internationalisering i ett europeiskt/amerikanskt perspektiv. Det finns en hel värld utanför de begränsningarna, påminde Linda Björk på Amore och berättade om ett samtal hon haft, som blivit något av en ögonöppnare för henne.

I samband med ett styrelsemöte hade byrån tillfälle att, via Skype, samtala med en grupp kinesiska reklampersoner.

– En kvinna i trettioårsåldern var mycket imponerad över vår kreativitet. “Ni är så skickliga på att kopiera! Ni kopierar prestigevarumärken och gör om dem för en massmarknad. Som Ikea eller H&M, det är genialt”. Hennes samtal var först lite av en chock, men jag har nog blivit lte mer ödmjuk av det,  berättade Linda Björk, som menade att vi inte kan fortsätta bara titta på den gamla världen och gamla tänkesätt.

Mycket av dagens och morgondagens konkurrens kommer från helt nya riktningar och då gäller det också att försöka förstå vad vi har att tävla rmot.

Men det gäller även att utveckla själva verksamheten.

– Vi talar här om “creative business”, sen fokuserar vi på kreativitet igen och glömmer affärerna, tyckte Mattias Hansson.

– Så om vi ska växa och utvecklas vidare gäller det alltså att inte bara vara duktiga på att jobba i Photoshop, utan också i Excel. Plus tala om handel och internationalisering, snarare än export, sammanfattade Komms ordförande Gustav Marten diskussionen i Cannes. 

(Inlägget har delvis varit publicerat i Dagens Media i samband med Cannes Lions)

Print Friendly, PDF & Email

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.