Share on Facebook
Share on LinkedIn

Nytt år innebär ju också alltid nya prognoser och förhoppningar. Jag ska inte sia om framtiden just nu, men kan konstatera att förhoppningar om ljusare tider märks allt oftare.  Optimismen ökar hos företag och konsumenter och ljuset i tunneln är visst inte ett framrusande tåg. Men de överförsiktiga, som legat lågt för att invänta bättre tider, kan mycket väl få upptäcka att det där ljuset är baklyktorna på tåget som gått och försvinner i fjärran.

Precis som vanligt.

För även om det finns aldrig så många bevis på nyttan av att upprätthålla marknadsinvesteringarna under en lågkonjunktur och faran i att strypa budgeten, så är det ändå alltid samma visa.

Varumärkesägare gör många och stora tabbar i dåliga tider.

”Varför lära av andras misstag, när man kan begå dem själv?”, är en vanlig attityd.

Svenska företag blir totalt paralyserade i bistra tider. Inte minst i en jämförelse med konkurrenterna i andra länder. Vi drar helst täcket över huvudet, blundar och hoppas att allt ska gå över snart.

För ett par år sedan presenterade revisions- och konsultföretaget Grant Thornton en undersökning om hur företag i olika länder hanterat lågkonjunkturen och förberett sig för bättre tider.

7.400 företagsledare i privatägda företag i 36 länder intervjuades. Däribland 450 svenska på företag med 50 – 500 anställda. De har svarat på om de satsat mer än vanligt på ett antal områden, för att hitta sätt att vända utvecklingen.

Det var en sorglig läsning, för en svensk.

Svenska företagsledare borde skämmas.

Vi ligger illa till på de flesta områden, inte minst varumärkesstärkande och –utvecklande åtgärder.

Vi utmärkte oss bara på området ”göra ingenting”. Endast i Botswana och Brasilien mötte företagen konjunkturen med mer utbredd oföretagsamhet.

26 procent av de svenska företagen svarade att de inte gjort något alls för att stärka konkurrenskraften och förbereda en uppgång. I Botswana och Brasilien hade 30 procent av företagen den inställningen.

På områden som ökad marknadsföring och produktutveckling, var svenskarna sorglig efter. Likaså när det gäller att försöka slå sig fram på nya marknader.

Mindre än en femtedel (18 procent) av de svenska företagen svarade att de ökar marknadsföringen, mot ett globalt snitt på 31 procent. Men över hälften av de finska företagen ökade marknadsinsatserna. Och 37 procent av de danska.

Produktutveckling var i fokus för hälften av företagen i genomsnitt och för tre fjärdedelar av de finska. Men bara 32 procent av svenska företag utvecklar sina produkter och tjänster i det här läget.

Huvudåtgärd för di svenske var kompetensutveckling av medarbetaren. 35 procent av företagen hade lagt resurser på detta. Men det var ändå inte mycket att skryta med, när 85 procent av de finländska och 73 procent av de danska företagen hade gjort samma sak.

I genomsnitt hälften av företagen runt om i världen, försökte finna nya marknader att bearbeta när tiderna kärvade. Men inte de svenska. Bara 22 procent försökte flytta gränserna på sina marknader.

De företag som inte blir helt handlingsförlamade, i lågkonjunkturen får ofta istället för sig att byta byrå. Fast egentligen bara för att pressa priserna. Men de som bara jagar rabatter och köper lågpris, får aldrig effektiv kommunikation.

Ännu vanligare är att företagen byter byrå, när de tror det börjar bli dags att kravla ut ur idet igen.

Om möjligt en ännu sämre strategi.

Först ligger de stilla och låter konkurrenterna tasssa förbi dem, istället för att ta vara på lågkonjunkturens möjligheter och stärka sin ställning.

Sen, när det verkligen brinner i knutarna och även de försiktiga börjar ta sats, då sätter de igång kostnads- och tidskrävande byråvalsprocesser, som ytterligare förlänger tiden i radioskugga.

Till vilken nytta?

Det kan inte nog påpekas att det viktigaste inte är att pressa kostnader, utan att öka intäkterna.

Men i en annan undersökning från Grant Thornton kunde man se att svenska företag är världens mest okunniga, när det gäller vad som skapar lönsamhet. Nära en fjärdedel av svenska företagsledare svarade ”vet inte” på frågan vad som var mest effektivt för ökad lönsamhet. 17 procent såg minskade kostnader som huvudalternativ och i en konjunkturnedgång är svenskarna rekordsnabba på att dra ner på kostnaderna.

Så nu sitter de här med minimala kostnader, men inga idéer på hur intäkterna ska öka. Medan omvärlden vässar armbågarna och springer förbi.

Allting kommer inte till den som sitter och väntar!

Det är hög tid att vakna nu!

Annars kan du lika gärna fortsätta sova dig igenom nästa högkonjunktur.

(Inlägget har delvis varit publicerat i Annonsören)

Print Friendly
 

Kommentera

Looking for something?

Use the form below to search the site:


Still not finding what you're looking for? Drop a comment on a post or contact us so we can take care of it!

%d bloggare gillar detta: