Nina Åkestam belönades med 2014 års Bengt Hanser-stipendium på 100-wattsgalan igår. Det har hon gjort sig väl förtjänt av. Juryn motiverade sitt val så här:
”I det stora perspektivet har marknadskommunikation, tack vare sin genomslagskraft i samhället, verklig makt att förändra. Den gör att säljare och köpare hittar varandra och skapar skatteintäkter och arbetstillfällen. På ett mer personligt plan kan den kreativa kommunikationsvärlden också innebära ett givande karriärval.
Men vad händer när marknadskommunikationens makt inte används med ansvar? Och när de arbetstillfällen som skapas i kommunikationsbranschen, liksom i samhället i stort, fortfarande 2014 har olika villkor beroende på om vi är kvinnor eller män? Och när branschens driftiga talanger förlorar kontakten med livet utanför jobbet i strävan att ständigt nå nya nivåer i karriären?
Självupplevt och med ett akademiskt perspektiv har årets Bengt Hanser-stipendiat nått brett genomslag. Årets pristagare belyser, dissekerar, ifrågasätter och söker meningen med hela skiten – kommunikationsbranschens betydelse och ansvar i stort och smått. Genom kraften i det välskrivna ordet har årets pristagare också bidragit både till en fördjupad diskussion och ett uppfräschat förhållningssätt till livet som kommunikatör och till livet som helhet”
Bengt Hanser-stipendiet delas ut av styrelsen i Sveriges Kommunikationsförbund med syftet att ”uppmuntra opinionsbildande insatser som belyser och hävdar reklamens roll i näringsliv och samhälle. Stipendiet är däremot inte avsett för att belöna reklam i sig. Stipendiet utdelas till den eller de personer som gjort den mest anmärkningsvärda insatsen därvidlag, i stort som smått”.
Nina Åkestam har förvisso även, trots sin relativa ungdom, en imponerande meritlista som reklamskapare. Hon har hunnit jobba, både som planner och som copywriter och varit inblandad i flera reklampriser av olika valör och sort och vunnit Young Creatives i Eurobest, innan hon för ett par år sedan började forska på Handelshögskolan inom området ”unintended effects of advertising”. Det handlar om vad reklamen gör med världen utanför varumärket den försöker bygga.
Jag ser verkligen fram emot att läsa den avhandlingen!
Men det är förstås inte därför hon förtjänar ett Bengt Hanser-stipendium. Det är hon värd för att hon är en mycket modig och klok kvinna, som använder sina egna lärdomar från reklamlivet, för att förändra det. Hennes erfarenheter är inte bara jublande framgång, utan också smärtsam överprestation, ångest och sammanbrott. Men hon har, utan att skönmåla eller blygas, delat med sig av sin egen historia och väckt debatt om hur orimligt livet kan bli. I ett hektiskt yrkesliv och framför allt i en bransch där den starka, snygga, leende fasaden är viktig. Där ramarna är flytande mellan arbete och fritid och prestationskraven höga och där utövarna behöver vara både strategiska praktiker och känsliga kreatörer. De måste sätta sig in i och förstå sina målgruppers tankar och drömmar, samtidigt som de ska skapa kommunikation ur sitt eget hjärtas blod. Alltsammans på ett sätt som skapar ökade intäkter och marknadsandelar. Både för kunderna och på deras egna arbetsplatser. En svårbalanserad verklighet, onekligen. Än omöjligare, när man som kvinna måste vara ännu mer ambitiös, begåvad och arbetsvillig för att över huvud taget få ett jobb. Till lägre lön.
I sin bok ”Meningen med hela skiten” och i en hel rad läsvärda blogg-inlägg på resume.se har hon beskrivit den här verkligen och vad den kan göra med en människa. Men också ifrågasatt och pekat på andra vägar.
Jag vet förstås inte hur man resonerade på Resumés redaktionsmöten. Men jag skulle bli förvånad om inte Nina Åkestam och hennes blogg varit en viktig inspiration till tidningens utomordentliga artikelserie ”Bara människa”, som tar upp de många gånger övermänskliga kraven i reklambranschen, som föder depressioner, missbruk och utmattningssyndrom.
Nina Åkestam har gjort en stor insats, när hon fått upp alla dessa frågor på borden. När de diskuteras kan man börja arbeta med att förändra det som är fel. Det kan leda till en öppnare, mer mänsklig och jämlik atmosfär. Då har hon haft en stor och viktig, positiv inverkan på en hel bransch och på hela samhällets syn på branschen. Och tryggare, mer harmoniska reklammedarbetare kommer i sin tur att skapa bättre reklam.