Sitter vid mitt skrivbord och slölyssnar på P4 Extra med Lotta Bromé.
Men öronen vissnar av irritation när jag hör hennes gäst, Björn Jakobson. Mer känd som Baby-Björn.
Baby-Björn är ett intressant och framgångsrikt varumärke, men Björn Jakobson själv är en arrogant man som är ute och cyklar.
Sorgligt att höra den inledande, korkade kommentaren. Lotta Bromé: “Vem var det som kom på namnet Baby-Björn?”
Björn Jakobson: “Det var en reklambyrå. Det var vansinnigt dyrt. Och jag var helt emot det. Jag ville inte skylta med mitt namn. Sen lärde vi oss att inte använda reklambyråer.”
Och inte har han lärt sig att förstå sitt varumärke och hur det har byggts heller.
Dessutom ljuger han.
Baby-Björn har i alla år arbetat med marknadskommunikation. Självklart. Både i form av traditionell och annan reklam. Så sent som 2013 gjorde de reklamfilmer med hjälp av Thelma/Louise.
Men det började, som för så många små entreprenörer, med handfast pr-arbete. I hans fall även kryddat med lite lögn.
Björn Jakobson sa till DN att ”hans” bärsele fanns på NK och sedan övertalade han butiken att ta in ett provex, innan han bad han sin mamma gå till butiken och köpa den.
Björn Jakobson hade hittat sin blivande succé-produkt på den amerikanska marknaden, där bärselen för spädbarn redan fanns i handeln.
Själv konstaterar han, självbelåtet, i radion-intervjun att ”om det inte finns patent på en marknad, så är det fritt fram att kopiera”.
Han är förstås inte den första som kopierat något bra på en annan marknad, så jag har ingen som helst uppfattning om det. Däremot har jag väldigt mycket emot hans bristande ödmjukhet och insikt hur hans varumärke och förmögenhet har skapats.
För Lotta Bromé berättar Björn Jakobson lite om den möda han själv sedan haft med att skydda sitt varumärke, när andra försökt plagiera det.
Marknadsföring och reklam berör han endast flyktigt och mycket hånfullt. Men stroppig har han nog alltid varit. Jag kommer speciellt ihåg en händelse för några decennier sedan, när jag gjort en intervju med Lasse Collin, som då drev Collin & Forsman.
Byrån hade nyligen fått Baby-Björn som ny kund och var i full färd med att plåta produkter och ta fram annonsmaterial för den kommande kampanjen.
Men, när Björn Jakobson fick se artikeln blev han rasande och kastade ut byrån på sekunden. Jag kan garantera att det var en rätt kort, traditionell bransch-nyhetsartikel utan några som helst avslöjanden om framtida planer eller detaljer. Bara Lasse Collins konstaterande att byrån var glad och stolt över att ha börjat jobba med en så intressant kund med så bra produkter.
Men Baby-Björn fortsatte jobba med andra av våra mest framstående byråer också – exempelvis Falk & Pihl och Brindfors.
Huvuddelen av Lotta Bromés samtal med Björn Jakobson handlar dock om hur han byggt upp sin konsthall, Artipelag, utanför Stockholm.
Han konstaterar – helt riktigt – att varumärket Baby-Björn varit så framgångsrikt att det kunnat finansiera sin konsthall.
Kul för honom och jag vet att många tycker den är fantastisk. För mig får han gärna bygga ett lyxgalleri. Men först och främst borde han fundera lite över det varumärke som är grunden för Artipelag.
Sen borde det vara en självklarhet för honom att donera en rejäl summa till dem som bidragit med varenda krona till denna förmögenhet – barnen och föräldrarna. Exempelvis i en fond för forskning om dyslexi – eftersom han är dyslektiker själv.
Det skulle stämma bättre överens med den bild av trygghet och omsorg, som varumärket Baby-Björn ännu förmedlar.
Om inte Björn Jakobson lyckas ta död på det helt och hållet.
Bra rutet Carin! Jag tycker att projektet Artipelag är en positiv satsning av Börn J och hans familj om man vill satsa på sin förmögenhet man satsat i ladorna. Men det får vara måtta på självhävdelse! En viss ödmjukhet är alltid klädsam i dessa sammanhang!