Share on Facebook
Share on LinkedIn

Det behöver vädras i den svenska näringslivstoppen. Ett rejält korsdrag, som blåser bort den unkna doften av tondöva brukspatroner och släpper in frisk insikt om de uppdrag och varumärken man tjänar.

Sverker Martin-Löf tycker inte att han gjort något fel. Han säger att han blivit föremål för en förtalskampanj och ett mediedrev. Och drevet har nu knuffat ner honom från den täppa, där han var herre. Själv har han bara agerat efter den policy som gäller. Det kanske han har. Men det är inte bara policyn som är fel. Den har inte kommit till på eget bevåg. Felet ligger hos dem som lagt fast policyn och upprätthåller den. Som Sverker Martin-Löf. Och resten av det gubbgäng som sedan länge tappat markkontakten och cirkulerar runt i toppbolagens styrelser och ledningar, dunkar varandra i ryggen efter lyckad jakt och diskuterar fusionstankar i bastun. Deras policys noteras och sprids som ringar på vattnet till nya generationer gubbar som väntar på sin tur.

Jag är övertygad om att de leberman-fasoner som nu avslöjats om Marin-Löf och (de stora) kretsarna kring honom, inte skulle vara möjliga om det fanns fler kvinnor i dessa företagsledningar. Jag må vara fördomsfull, men påstår ändå att de flesta kvinnor har en större förmåga till empati och förståelse för de sammanhang där de verkar.

Företagsledningar och styrelser ska inte sväva högt i det blå som ballonger, utan mer än en tunn tråd till de varumärken de representerar.

De ska kräla först och röja väg genom den hinderbana som verkligheten utgör för dessa varumärken.

Fast det är förstås ett resonemang som få förstår. De flesta vet inte ens vad ett varumärke är.

Sverker Martin-Löf och hans sällskapsbröder visar en enorm distans till exempelvis Liberos, Libress eller Tenas varumärken.

De fattar inte att deras uppgift är att vara sina varumärkes tjänare. Inte tvärtom.

En styrelsepost är inte ett prestigefyllt insteg till societet och status. Det är ett hårt och viktigt arbete där fokus alltid måste ligga på varumärket. En styrelseledamot skall alltid agera utifrån varumärkets intresse i första hand och sina egna i andra.

Styrelser i både privata och noterade bolag befolkas mest av tekniker, jurister eller administrativa ekonomer.  De kan räkna p/e-tal, bonusar och substansvärden. Men det blir knepigare, när de ska räkna ut hur substansen skapas.

Frågor om varumärket handlar då möjligen om ifall någon internationell designbyrå med hög profil ska ”fräscha upp” logotypen. Kommunikationsstrategi antas gälla samordning av biljettbokningar och attestering av reseräkningar, medan integrationsproblematik kan röra sig om en ny jämställdhetsplan.

Sen må affärsidén, i bästa fall, vara en kryptisk formulering på ett papper, medan grafisk profil, reklam, kundtjänst och service spretar åt hur många håll som helst.

Så kan man inte jobba idag. Det gick möjligen i en annan tid.

Svensk industri levde länge gott på riklig tillgång på råvaror, banbrytande uppfinningar och innovativ utveckling.  Det räckte långt och styrelserna kunde strunta i petitesser som varumärken och göra upp sina affärer över en cognac och en god cigarr på herrklubben.

Men konkurrensen hårdnar, från alla håll. Och kraven på ökad professionalism och total transparens blir allt högre.

Idag ska företagen hävda sig mot en hel värld av konkurrenter. Ofta alltså utan kunskap om eller intresse för företagets främsta tillgångar

Brand Orientation Index, som visat på så tydligt samband mellan varumärkesorientering och lönsamhet, kunde också konstatera att styrelserna sällan är involverade i varumärkesfrågor.

Och när Michaël Berglund Executive Search för ett antal år sedan undersökte relationerna mellan styrelse och vd i svenska storbolag tonade bilden fram av illa sammansatta styrelser, utan rätt kompetens, som inte avsätter tillräckligt med tid för strategiska frågor och inte förstår att de borde.

Bolagens valberedningar verkar inte fundera på det här alls. För visst finns det personer med rätt kompetens. De blir bara inte tillfrågade.

Men företagen har allt att vinna på att leta redan på dem. Just nu jobbar också många valberedningar för fullt med förberedelserna inför kommande bolagsstämmor. Nu har de alla chanser att rätta till och komplettera styrelserna med både fler kvinnor och mer varumärkeskompetens.

För om styrelserna arbetar utifrån ett långsiktigt varumärkesperspektiv, blir det också en av de viktiga styrprinciperna för hela organisationen.

Varje medarbetare har då att verka utifrån en tydlig varumärkesstrategi, vilket gör det lättare för alla att förstå färdriktningen och gå åt samma håll. Sen kan ingen ny marknadschef med karriärambitioner sätta sin egen agenda för marknadsföringen, för att profilera sig själv. Ingen styrelseledamot leva i sin egen lilla guldkantade värld.

Istället är det varumärkesutvecklingen som är det centrala.

Det stärker konkurrenskraften, omvärldens bild av varumärket och företagens styrka och lönsamhet.

Print Friendly
Tagged with:
 

2 Responses to ”Jag har inte gjort något”, sa Sverker

  1. Hans Rosenhoff skriver:

    Bra artikel som alltid Carin med bra insikter. Har själv hävdat detta med styrelsesammansättning i flera år och vad företagen missar vad avser såväl varumärke som konsument-/kundinsikter. Men var uppmärksam på detta med kvinnor det håller på att slå över åt andra hållet nu med för många tjejnätverk som i stort bara håller tjejer i främst rummet och ”ratar” killar. Hälsning Hans

    • Carin Fredlund skriver:

      Inga överdrifter är av goda – åt något håll. Men jag har viss förståelse för att vissa nätverk enbart fokuserar på kvinnor. Hittills har de ”naturliga” nätverken varit så enögt manliga, så det kan bli lite frustrerande.

Kommentera

Looking for something?

Use the form below to search the site:


Still not finding what you're looking for? Drop a comment on a post or contact us so we can take care of it!

%d bloggare gillar detta: