Det är stor skillnad på adresserad och oadresserad direktreklam

Häromdagen fick jag en fråga från en av min DI-läsare, som undrade över vad jag tror om direktreklamens framtid.

Jag tror på en intressant framtid för direktmarknadsföring – men då menar jag adresserad och målgruppsanpassad marknadsföring. Den kan ta många olika kommunikationsvägar och riktas till tydliga konsumentgrupper. Ofta mycket specifika. Det har hänt mycket spännande med direktmarknadsföringen under flera år. Det är oftast också en en riktigt intressant tävlingskategori i Cannesfestivalen.

Däremot tror jag inte på några lysande framtidsutsikter för oadresserad direktreklam. Inte i form av massdistribuerade, tryckta annonsblad från detaljhandel och allsköns andra avsändare som proppar igen brevlådorna med illa formgiven utbudsannonsering.

Det finns flera skäl till att jag tror (och hoppas, måste jag erkänna) på en tillbakagång för oadresserad reklam.

Inte minst för är det en medieform som går tvärs emot det ökade intresset för miljö och klimat. Visst kan man hävda att även direktreklam går att återvinna i pappersinsamlingen, och att mycket av reklamen görs av returpapper. Men det känns ändå idag som ett omodernt  slöseri med naturresurser både för tillverkning och distribution.

Det fanns en tid då jag i alla fall bläddrade igenom den DR som kom. Men det var länge sedan. Idag kunde man lika gärna hälla ett lass makulatur i min låda. Min entusiasm skulle bli lika stor.

Numer har vi också satt upp en ”Nej, tack ingen reklam-skylt” på vår brevlåda. Buntarna växte alldeles för mycket och gick i alla fall i stort sett alltid direkt till pappersinsamlingen.

För många blir direktreklamen också en otrygghetsfaktor när brevlådan svämmar över av extraprisblad alla tider på året. Till och med under full semestertid. Även om man har ställt om övrig post, kan man inte lita på att direktreklamen håller sig borta.

Allt fler hushåll stänger sina brevlådor för den här typen av reklam.

Det kan man bland annat se av Postens egna argument. De har ju under ett antal år slagit in reklambuntar i Svepet, som sedan döpts om till Uppslaget och erbjuder annonsplats på alla sidor.

På Postens hemsida argumenterar man idag om de 3,2 miljoner hushåll som nås med Uppslaget. Det innebär att de tappat 300 000 hushåll sedan hösten 2007, då 3,5 miljoner hushåll fick Svepet i brevlådan.  Vilket var ytterligare 300 000 färre än 2004.

Hur många av dessa miljoner som verkligen tar till sig reklamen är ju en helt annan sak.

Jag är övertygad om att den här utvecklingen kommer att fortsätta.

Oadresserad direktreklam är inte framtidens media.

Men det finns nya varianter, som nog har tillväxtpotential. Ett exempel är andra distributionsvägar för direktreklamen. Som när Ica börjar skicka sina veckoblad via mail istället. Men det kan knappast kallas oadresserad reklam, även om den inte ser bättre ut än de vanliga veckobladen. De e-postdistribuerade har ju godkänts av kunden.

Jag tror det är en variant som kommer att växa. Det kommer dessutom att spara pengar i tryck och distribution. Plus att det förstås ger en positivare miljöprofil.

Print Friendly, PDF & Email

4 thoughts on “Det är stor skillnad på adresserad och oadresserad direktreklam

  1. Jag håller med dig Carin. Jag driver ett Digitaltryckeri och vurmar mycket på detta med att hitta en målgrupp i ett specifikt område. Det finns tjänster som erbjuder dig att målgruppsanpassa väldigt spetsigt. Ålder, kön, inkomst osv osv. Istället för att lägga en bombmatta till personer som kanske är helt utanför gruppen träffar du mera rätt och minskar ner antalet tryck och spara därmed både kostnad för tryck och befordran av trycksaken. Sedan gör du även trycksaken anpassad till den person du vill nå. Är det en kvinna kan man skriva på ett sätt. Är det en man på ett annat. Bilder kan växla mellan olika personer osv.

  2. Jag håller inte med! Det finns ganska bra verktyg för att målgruppsanpassa sin ODR med i dag som gör att man inte behöver lägga den traditionella bombmattan.Jag håller med om att utformningen av trycksakerna ofta är ett problem, man borde lägga ned mer tid på att sticka ut på hallmattan när folk kommer hem, för det är fortfarande en sanning att alla behöver en dörr men alla behöver inte en e-mail (än så länge). Sedan ökar såklart antalet “nej tack” skyltar men du når fortfarande runt 80% att jämföra med användandet av e-mail som ligger mellan ca 40-60% (15-79 år). Sedan är det såklart ännu lättare att slänga ett e-mail en ett tryckt annonsblad från ICA vilket kommer innebära att många inte ens kommer öppna mailet, jag tror folk ogillar spam mer än direktreklam.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.