Share on Facebook
Share on LinkedIn

Det är ett bra tag sedan jag första gången hörde att pr-branschen var på väg att gå om reklambranschen. Konkurrera ut den, mer eller mindre. Ryktet dyker upp allt som oftast. Själv menar jag istället att pr- och reklam smälter samman.Och inte bara pr och reklam, utan också alla andra discipliner.

Det finns bara en bransch – reklambranschen.

Eller kommunikationsbranschen, om man ska använda den nysvenska, som branschorganisationen Sveriges Kommunikationsbyråer föredrar.

Uppdelningen i fack är lika olycklig som förlegad. Det är nödvändigt att riva gränserna.

Hösten 2002 skrev jag en artikelserie i Quo Vadis om reklambranschens utveckling under rubriken Höststormar. Serien omfattade en hel del historik, men även prognoser inför framtiden.

I samband med detta formulerade jag uttryckligen min definition på ”reklambranschen”, nämligen:

”den bransch som står som en bro mellan företagen/varumärkesleverantören och konsumenten/slutkunden och med hjälp av olika verktyg och discipliner bygger och stärker varumärket”
Det omfattar med andra ord reklam, PR, event, design management, action marketing, media eller vilka nya och gamla discipliner som än används i syfte att stärka varumärket. Dessutom oavsett mediekanal.

Byråerna behöver förstås en blandning av enskilda personer med olika specialistkompetenser. Men det är en annan sak.

Professionella kommunikationsbyråer, som gör störst nytta för sina kunder, ser till vilka problem som ska lösas. De tänker övergripande, strategiskt och letar efter idéer och uttryckssätt, utan att försöka klämma i dem i en förutbestämd kommunikationskanal.

Tidigare var pr-sektorn en mycket hemlighetsfull del av kommunikationsbranschen och den etablerades inte egentligen på allvar i Sverige förrän i andra halvan av 1960-talet, av Jerry Bergström. Han var också en av de första med att förstå vikten av integrerad kommunikation (jag publicerar en separat artikel om Jerry Bergström här intill).

I pr-byråernas barndom talade ingen om vilka företag man samarbetade med och inga företag erkände att de anlitade pr-byråer. Pr förknippades med lobbying och betraktades som etter värre än reklam.

Detta är till stor del historia, lyckligtvis.

Naturligtvis är det inte alltid självklart att offentliggöra samarbeten eller pr-aktiviteter, av konkurrenshänsyn eller andra affärsmässiga skäl.

Men den ökade öppenheten har gjort pr-byråerna mycket synligare numera. Prime har gått i bräschen för den utvecklingen.

Pr-byråerna har med sin lite annorlunda infallsvinkel också bidragit positivt till kommunikationens utveckling.

Ofta är det idag svårt att finna tydliga skiljelinjen mellan reklam- och pr-byårer över huvud taget.  ”Reklambyråer” som Åkestam Holst har exempelvis gjort webövervakade överlevnadsprov i snö och kyla med personalen på friluftsbutiken Playground och Garbergs satte Björn Ranelid i en glaspelare i Stockholmstrafiken för Telenor-kampanjen ”Jag jobbar härifrån idag. Medan ”pr-byrån” Prime, lanserade Marabou Polka med en nätkampanj och event-turné.

Det är bara några exempel på hur kommunikationen tar sig nya uttryck och former, som inte behöver sorteras upp i fack.

Fast det hjälper förstås föga om kommunikationsbranschen suddar ut sina gränser, när alltför många företag fortfarande envisas med att spika upp staket mellan funktioner och befattningshavare.

Företagen skulle göra klokt i att skapa mycket mer transparens och dialog internt. De borde riva upp sina stabsorganisationer och sätta in alla kommunikationsfunktioner i ledningen. Inse att kundmottagning, reklamationer, internt likväl som extern kommunikation och marknadsföring är olika sidor av samma mynt.

Men det är betydligt vanligare med informationschefer i företagsledningarna än marknadschefer, av någon anledning. Därför finns också en enskild kommunikationsåtgärd, knuten till ”traditionell pr”, som åtnjuter speciell immunitet mot konjunkturnerdragningar, nämligen pressreleaseutskick. Det är informationschefens ansvarsområde och frodas i alla tider. Dock med högst varierad kvalitet.

Ofta låg.

I releaserna är alla företag ”ledande” och fokus ligger någonstans i företagsledningens naveltrakt.

Det gödslas friskt med kommunikéer om interna angelägenheter.  Få tar hänsyn till vilka som är mottagare och anpassar budskapen efter bevakningsområden eller specialiteter.

Detta är en del av pr-industrin som har mycket att lära av ”traditionell reklambransch”.

(Inlägget har delvis varit publicerat i Dagens Industri den 19 januari 2011)

Print Friendly
Tagged with:
 

One Response to Riv alla staket, korsa alla gränser! Det handlar om att kommunicera, oavsett hur.

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Andrea J Swensson, Per Robert Öhlin and Carin Fredlund, Carin Fredlund. Carin Fredlund said: Blockat om min syn på snacket om att pr konkurrerar ut reklam. http://blogg.notabene.se/?p=435 […]

Kommentera

Looking for something?

Use the form below to search the site:


Still not finding what you're looking for? Drop a comment on a post or contact us so we can take care of it!

%d bloggare gillar detta: