Så länge jag kan minnas har byråvalsprocesser varit en källa till irritation i kommunikationsbranschen.
Analysföretaget Regi genomförde i höstas en undersökning där byråledare och kommunikationsköpare gav sin syn på byråval. Resultaten presenterades vid ett seminarium i oktober, där företrädare för forskning, byråer och annonsörer diskuterade problematiken.
Studien avslöjar skrämmande brist på professionalism.
Varken kommunikationsköparna eller byråledarna är nöjda. Bara 5 procent av reklamköparna sätter mer än godkänt betyg på sina upphandlingar. 76 procent ger sig själva underkänt!
Byråledarnas betyg på upphandlingarna är ännu lägre.
Båda parter är rätt överens om skälen: bristande öppenhet, dåliga förberedelser, otydliga underlag och låg kompetens är några av byråernas klagomål på köparna. Dessa håller med om det mesta.
Byråerna kritiseras i sin tur för att vara oförberedda och dåliga lyssnare.
Även en illa skött upphandling kostar mycket tid, pengar och ansträngning. Ändå hanteras denna stora och viktiga investering slarvigare än inköp av kopieringsmaskiner eller tjänstebilar.
Visst finns duktiga marknadschefer med insikt i både sitt jobb och kommunikationsbranschen. De ser också långsiktigt på byråsamarbetet och byter inte vartannat år, som genomsnittsföretagen i undersökningen. Tala om resursslöseri!
Det finns ledstänger att hålla sig i: Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer har tagit fram gemensamma riktlinjer för pitcher. Men få företag använder dem.
Än färre tar hjälp av en byråvalskonsult. Även om det borde vara en självklarhet för alla som inte känner sig helt säkra på uppgiften. Det sparar både tid och pengar. Och minskar risken för felbeslut.
Företagens inköpsavdelningar har på senare tid fått ökat inflytande över byråupphandlingar, vilket oroat reklambranschen.
Det finns gott om skrämmande exempel, på stelbenta inköpare som inte har en aning om komplexa konsulttjänster. Inte minst i offentlig sektor.
Men det finns också fördelar med att blanda in professionella inköpare i processerna. Om de samarbetar nära med marknadsavdelningen.
Det skulle innebära ökat engagemang och att företagen ger byråupphandlingen större strategisk betydelse. Underlagen skulle vara mer genomarbetade och tydliga. Då blir det inte heller lika enkelt att byta ut byrån, så fort företaget får ny marknadschef. Eller om den där trevlige copywritern byter jobb.
Säga vad man vill om Lagen om Offentlig Upphandling. Men där finns en del inspiration att hämta, även för andra än offentliga organisationer. Bland annat kravet på transparens. Anbudsgivare som deltar i offentlig upphandling vet vad som bedöms och hur.
En ytterligare fördel av inköpsavdelningarnas intåg i byråvalsprocesserna är att det höjer kraven på byråerna affärsmässighet. Här finns fortfarande stora brister.
Kommunikationsbranschen bör se positivt på mer professionaliserade byråupphandlingar. I varje fall de som själva har ambitionen att hålla hög affärsmässig nivå.
(Inlägget har varit publicerat i Dagens Industri 2010-10-20)
One thought on “Hur kan byråvalsprocessen förbättras”