Äntligen ett steg i rätt riktning!

Tidigare i veckan fick vi veta att Komm tar över driften av Swedish Content Agencies och målsättningen är att integrera verksamheten helt i Komm. Något som man troligtvis beslutar om på SwCA:s årsstämma i april.

Det var ett väldigt klokt beslut av Swedish Content Agencies och inte en dag för tidigt.

Jag har tjatat om det länge – det finns alldeles för många branschorganisationer – men det är första gången som någon verkligen vågar inse det självklara och göra något åt saken. Jag hoppas att de kan inspirera till eftertanke hos fler.

Det finns många skäl att rensa upp i kommunikationssektorns organisationsträsk.

Jag tycker att alla ska börja med ska ta sig en funderare på varför den egna organisationen finns till över huvud taget och vad som skiljer den från andra i branschen.

De som tycker att de har godtagbara svar på de frågorna bör gå vidare till: Varför behövs en egen organisation för just oss? Vilka är för- eller nackdelarna med att i stället gå ihop med andra?

En intresseorganisation ska självklart ha två fokus:

Det interna – att bidra till att stärka medlemmarna inom sina områden. Utbilda och utveckla. Stimulera till intern debatt och skapa insikter, inspiration och impulser.

Den externa – skapa opinion, sprida kunskap och öka förståelsen för branschens betydelse i samhället. Driva extern debatt i branschrelaterade frågor.

De flesta av de befintliga organisationerna är rätt hyfsade på det där första, interna, uppdraget.

Men de allra flesta är urusla på det andra, externa, uppdraget. Fast det kanske vi ska vara lite glada för ändå – just nu. Skulle alla börja driva debatt om sina fokusområden skulle det bli en kakafoni av olika budskap på nivån ”egen pr”, om att just de vet vad som behöver göras. Hur många gånger genom åren har vi inte fått veta att ”just den här disciplinen” är framtiden och allt annat är gammalt och förlegat?

Det behövs dock inte fler än två organisationer. Högst. En för företagen och en för deras konsulter – från reklam-, design-, digtial- och pr-byråer till mediabyråer. Och allt däremellan. Det finns ingen anledning att varenda kommunikationsdisciplin ska ha sin egen organisation, sitt eget kansli, sin egen tävling.

Det är alltså fullt tillräckligt med Komm och Sveriges Annonsörer.

Men egentligen tycker jag att även de skulle kunna närma sig varandra mer. Inte minst med tanke på utvecklingen av inhouseverksamheten i många företag till exempel. Det är dock glädjande att de på senare tid har samarbetat i flera sammanhang.

Komm och Sveriges Annonsörer har nyligen presenterat nya rekommendationer för upphandling av kommunikationsbyråer och samarbetsvillkor mellan byråer och företag. I ett sådant sammanhang är de självklart två parter som var och en ska se till sina medlemmars intresse.

Men i många andra sammanhang är deras fokus detsamma. Det kan man ju också konstatera utifrån deras samarbete med exempelvis EFF Day, Effektinitiativet och Effektkommittén.

Så helt omöjligt skulle det inte vara att de som en övergripande organisation har underavdelningar för specialfrågor. Kanske två jurister med olika fokus – en på företagssidan och den andra på byråsidan, exempelvis.

Det finns självklart disciplin-egna frågeställningar och problem. Men det räcker att samla dem i egna utskott, kommittéer och erfa-grupper, som Komm redan gör idag.

Sen bör man samarbeta mer för det externa uppdraget – att skapa opinion och sprida kunskap om varumärken samt om marknadskommunikationens roll och betydelse i samhället. Ett viktigt uppdrag, som ingen egentligen hanterar idag.

Det behöver inte (ska inte) handla om stora utspel och uppseendeväckande debatter, utan om löpande relevant information.

Gärna inspirerat av hur organisationen Företagarna jobbade för några decennier sedan.

Då drev organisationen själv tidningen Företagaren. Jag samarbetade med dem som frilansskribent i slutet av 80-talet och imponerades över hur chefredaktören, Irene Forsmark, arbetade för att sprida organisationens frågor. För varje ny utgåva plockade hon ut några intressanta ämnen som behandlades i tidningen och skickade pressreleaser om dessa till andra medier. Inte på det där opersonligt slentrianmässiga sättet som är så vanligt, utan utvalt, anpassat och skrivet efter den mottagande redaktionens inriktning och möjliga intresse.

Samlar man ihop fler av marknads- och kommunikationssektorns organisationer blir det resurser över till att låta någon på kansliet få uppgiften att förse medierna med matnyttig information. Tydliga exempel av allmänt intresse. Om betydelsen av varumärkesfokus för lönsamhet och aktievärde exempelvis (till Dagens Industri – gudarna ska veta att de behöver hjälpen). Eller om konkreta effekter av marknadskommunikation i form av ökade marknadsandelar, tillväxt (och nya jobb på orten till lokalpressen exempelvis). Om hur man skapar starka arbetsgivarvarumärken och på det sättet också stärker företagsvarumärket (skulle Dagens Industri också ha nytta av, precis som tidningen Chef exempelvis).

Det finns en mängd konkreta exempel på hur marknadsförings- och kommunikationsbranschen bidrar till samhällets utveckling för att skapa jobb och skatteintäkter.

Nog är det för eländigt att branschen själv inte förstår att kommunicera det.

(För transparensens skull kan jag tillägga att Sveriges Annonsörer är en av mina uppdragsgivare. För deras räkning bevakar jag svensk och internationell forskning, studier, praktikfall och best practice med mera. Jag skriver artiklar och analyser om detta som publiceras en gång i månaden i “Marknadsinsikter”, tillgängligt för deras medlemmar. )

Print Friendly, PDF & Email

Årets byrå ger också insikter till uppdragsgivarna

Igår var det åter dags för Regi och Resumé att arrangera Årets Byrå-dagen. Ett genomarbetat och intressant arrangemang, som började med ett halvdagsseminarium om dagens och morgondagens byrå-kund-relationer (som precis som vanligt gav flera intressanta uppslag till kommandet artiklar). Sen blev det galakväll med prisutdelningar till byråer i 15 olika disciplin- och storleksklasser.

Årets Byrå skulle kunna betraktas som en tävling, eftersom man också rangordnar de byråer som fått högst betyg av sina uppdragsgivare. Men det är bara en sida av saken. Det är också en intressant kartläggning av utvecklingen och dagsformen i kommunikationsbranschen. För de byråer som väljer att ta del av den egna mätningen är det förstås också användbara verktyg för utvecklingen.

Årets Byrå-mätningen är uppdelade i kategorier efter discipliner och, i vissa fall, byråomsättning. Men branschglidningen påverkar också här och det är inte alltid lätt att finna rätt kategori.

Gullers, som är den byrå som vunnit flest gånger av alla (7 gånger i kategorin stora PR-byråer samt förra årets specialkategori Stora Kommunikationsbyråer med en omsättning över 100 miljoner), valde att inte delta i årets mätning.

”Skälet är enkelt: Årets Byrå har plockat bort kategorin Stora kommunikationsbyråer 100+ miljoner och då upplever vi att det inte finns en kategori som passar oss. Vi ser oss inte som en PR-byrå eller reklambyrå (med låga krav på omsättning) vi vill tävla i en kategori där vi känner oss hemma”, förklarade byråns vd Ulf Dahlqvist tidigare.

I mätningen Årets Byrå betygsätter uppdragsgivarna sina byråer efter rad olika NKI-kriterier, baserat på över 40 frågor. Bland annat kreativitet, strategisk kompetens, proaktivitet, affärsnytta, digital kompetens och engagemang.

Vissa kriterier handlar om byråns kompetenser. Vad de kan och vad de borde bli bättre på.

Andra kriterier handlar om hur byrån är och uppför sig. Hur sympatiska och lätta att samarbeta de är. Mycket av de personkemiska faktorerna kommer in här.

Den tredje kategorin som mäts är det som Regis vd, Pia Grahn, kallar för ”Hel- och ren-kriterier”. Viktiga detaljer som att administrativa rutiner fungerar. Att kontaktrapporten kommer när den ska och fakturorna ser ut som man kommit över ens om.

Men kan vara bra på tio kriterier, men genom att studera rapporten på sig själv ser man ju också vad man kan förbättra.

Precis som Åkestam Holst gjorde i början av seklet.

För några år sedan fick jag uppdrag av Arvinius Orfeus Förlag att skriva om en bok om den byrån. Där berättade grundargruppen hur de för första gången deltog i Årets Byrå-mätningen 2001. Då rankades de som nummer 18 i sin kategori. De fick höga poäng för kreativitet, men när det kom till strategiskt kunnande var det sämre. Så de beslutade sig för att förbättra sin strategiska kompetens. Detta bland annat genom att byråns dåvarande planner, Dan Landin, tillsammans med ekonomie doktor Niklas Bondessonutvecklade plannerverktyget Trax.

Med en starkare strategisk kompetens klättrade byrån sen rätt snart upp på listorna i Årets Byrå och har placerat sig topp-tre i sin kategori 13 av de 15 senaste åren. Sju av dessa år har byrån toppat listan. De håller sig kvar på topp tre även i år, på tredje plats efter Forsman & Bodenfors och Stendahls.

Bland årets vinnarbyråer finns både tidigare vinnare som Tre Kronor Media, Forsman & Bodenfors, New Republic, Ellermore, Antrop och Doberman men också helt nya vinnarbyråer som Byn, Bond och Awave.

Men, it takes two to tango.

”Man kan ju inte lägga hela ansvaret på byrån för att samarbetet med uppdragsgivarna ska fungera”, sa Pia Grahn, när jag talade med henne härom veckan.

Därför har Regi också intervjuat ledarna (vd eller kundansvarig) på alla de byråer som ingår i årets upplaga av Årets Byrå, om hur de ser på samarbetet med sina kunder och hur en bra uppdragsgivare ska vara. Totalt 151 byråer i Sveriges, Norge och Finland.

Det är alldeles utmärkt. Jag har länge efterlyst den typen av mätningar också. Gudarna ska veta att det finns mycket övrigt att önska från många marknadsavdelningar! Men det diskuteras sällan speciellt öppet eller högljutt.

Regis mätning är i alla fall ett försök och en början.

För det är förstås inte fråga om något NLI (Nöjd Leverantör Index) man tagit fram. Det hade självklart varit en omöjlighet, eftersom direkt betygsättning av enskilda marknadsavdelningar enkelt avslöjat vem som satt betyget. Alltför få skulle våga lämna ärliga svar. Varje marknadschef har ju rätt få byråer, medan varje byrå i mätningen har sådär en 15-20 kunder, som betygsatt dem.

Men byråerna har i alla fall listat de egenskaper man värdesätter högst hos kunderna. De fem viktigaste var att kunden ska:

  1. Sträva efter partnerskap
  2. Vara transparent
  3. Vara tydlig med sina mål och förväntningar
  4. Ha förtroende för byråns kompetens
  5. Vara modig och vilja bli utmanad.

Och här har man också några av de riktigt stora stötestenarna som gör att samarbeten inte fungerar så bra som de borde eller kunde göra.

En tredjedel av byråernas uppdragsgivare sätter nämligen inte upp några mål över huvud taget. Inte när det gäller vad de vill få ut av sitt samarbete i stort, hur det ska fungera och utvecklas. Och inte ens när det gäller målsättningarna för enskilda projekt eller kampanjer.

I sådana lägen är det ju inte heller lätt att fungera som partners.

Inte heller är det speciellt lätt för byråerna att skapa den kommunikation som behövs för bästa resultat. Fortfarande är svenska företag för dåliga på att ta reda på vart de är, vart de ska och hur de ska ta sig dit.

Många undviker djupare kunskap som pesten. Hellre famla i mörker än belysa obehagliga svar.

För ett antal år sedan utvecklade DDB i Norge en metod, kallad Econometrics, för att mäta effekterna av olika åtgärder. Alla tänkbara faktorer, som skulle kunna påverka försäljning och utfall samlades i systemet. Både sådant som företagen själva kunde råda över, som produktutveckling, pris, reklam och säljinsatser. Men även helt opåverkbara faktorer som exempelvis väder.

DDB-byrån i Oslo bjöd in till ett seminarium, för att presentera modellen. Intresset blev så stort att presentationen fick upprepas flera gången. Men när kunderna erbjöds att själva införa tekniken, så de skulle veta om och hur deras reklam fungerade, vågade ingen vara med.

På samma sätt har andra mätverktyg för varumärkesbyggare applåderats i teorin, men varit för skrämmande i praktiken.

Årets Byrå innehåller, som sagt, mängder information som kan användas som verktyg för tillväxt och affärsutveckling, vilket också var temat för årets arrangemang.

Men Pia Grahn sammanfattade årets rapport i fem insikter:

  1. Kunderna är i huvudsak rätt nöjda, utvecklingen är stabil. Det visar sig också i att samarbetena blir aningen längre än tidigare. I genomsnitt 4,1 år. Fortfarande en kort tid. Men inte lika kort som det varit tidigare.
  2. Det finns mer business att hämta för byråerna, 58 procent av företagen vill köpa mer av sina byråer. Många vill också att byråerna oftare ska presentera vad de har att erbjuda.
  3. Digitalt är både en utmaning och en möjlighet. Både företagen och byråerna ser behov av digital utveckling. Samtidigt varierar fortfarande uppfattningen en del om vad det egentligen innebär, det är ett brett område.
  4. Var tydlig med byrån och dess styrkor. Branschglidningen försvårar och åtta av tio byråledare upplever konkurrens från byråer inom andra discipliner. Men konkurrens kommer numer också från exempelvis managementkonsulter.
  5. Alla vinner på samarbete och partnerskap. Då behöver också ökad transparens från företagen. Inte minst när det gäller både målsättningar och resultat av samarbetet.

 

För den som mot förmodan missat alla andra redovisningar av vilka byråer som vann i sina olika kategorier, så var det dessa:

 

CONTENT

  1. Populate
  2. Chiffer
  3. Nyheter365

 

DIGITAL 7-25 MKR

  1. IVEO
  2. Actionist
  3. Limetta

 

DIGITAL 25-50 MKR

  1. Awave
  2. Antrop
  3. Esatto

 

DIGITAL 50+ MKR

  1. Doberman
  2. KAN
  3. Maverick by Sigma

 

EVENT & BRAND EXPERIENCE 7-25 MKR

  1. Ciceron Group
  2. Aventi
  3. MKTG Sweden

 

EVENT & BRAND EXPERIENCE 25+ MKR

  1. Le Pacte
  2. Eventyr och Nine Yards

 

MEDIA

  1. Tre Kronor Media
  2. HowCom
  3. MASH Analys & Mediebyrå

 

PR 7-15 MKR

  1. Agency
  2. Assefa Communication
  3. Story

 

PR 15+ MKR

  1. New Republic
  2. Westander
  3. Wenderfalck

 

REKLAM 7-15 MKR

  1. Byn
  2. IK Stockholm
  3. Bravissimo Agency

 

REKLAM 15-25 MKR

  1. The Bond
  2. Zellout
  3. Dear Friends och Ord & Bild

 

REKLAM 25-50 MKR

  1. Ellermore
  2. BerntzonBylund
  3. Strateg

 

REKLAM 50+ MKR

  1. Forsman & Bodenfors
  2. Stendahls
  3. Åkestam Holst

 

VARUMÄRKE & DESIGN 7-25 MKR

  1. Söderhavet
  2. Paradigm Brand Consultancy
  3. Invinn

 

VARUMÄRKE & DESIGN 25+ MKR

  1. Silver
  2. Identity Works
  3. Seventy
Print Friendly, PDF & Email

Effektprincipernas styrka och svagheter

Idag har Kom! presenterat ”Effektprinciperna”, åtta principer för effektiv kommunikation. Det vill säga en samling goda råd till medlemmarna om hur de ska tänka och agera i samarbetet med sina uppdragsgivare, för att det ska bli så framgångsrikt och effektfullt som möjligt.

En grupp erfarna och kunniga medlemmar ur Koms Effektkommitté har satt samman rapporten, som innehåller många kloka råd och konkreta exemplifieringar.

Av naturliga skäl är råden kortfattade. Man skulle möjligen kunna önska att rapporten också fanns tillgänglig i digital form, med länkar till lite mer fördjupning på vissa punkter. Exempelvis faran med alltför mycket fokus på kortsiktighet. Eller en lite mer pedagogisk beskrivning av varför det är så viktigt med ESOV (Extra Share of Voice); alltså att investera tillräckligt mycket för att företagets Share of Voice ska bli högre än marknadsandelen. Exempelvis.

Det är egentligen inget fel över huvud taget med själva rapporten. Den är klok och relevant.

Men den gör mig ändå lite bekymrad.

Jag blir till att börja med lite sorgsen över att den behövde skrivas över huvud taget. Man skulle ju önska (och kunnat tro!) att det här var självklarheter för Koms medlemmar.

De åtta principerna är:

  1. Definiera kommunikationens nytta – det vill säga; vad ska vi åstadkomma med den här insatsen. Prioritera målsättningar för att skapa effekt.
  2. Rita upp en effektkedja – det vill säga formulera affärseffekt, beteendeeffekt, attitydeffekt och hur dessa skall påverkas av kommunikationsinsatsen.
  3. Definiera nuläget och sätt prioriterade mål.
  4. Utgå alltid från både kortsiktiga och långsiktiga effekter.
  5. Förankra kommunikationens roll i organisationen.
  6. Anpassa effektmåtten till insatsen.
  7. Bedöm effekten utifrån förutsättningarna.
  8. Mät rätt och ofta.

Det mesta är grundläggande fakta (och kanske lite självklart ibland).

Förmodligen är avsikten med rapporten också att ge medlemmarna mer råg i ryggen, när de diskuterar strategi och taktik med sina uppdragsgivare och ge dem argument för ett mer professionellt samarbete. Och det ska gudarna veta, att det många gånger kan behövas! Det är också en styrka att ett antal av de skickligaste kommunikationsköparna, bakom några av landets starkaste varumärken, intervjuats inför arbetet med att ta fram Effektprinciperna.

Men – här ligger också det allra största problemet, enligt min uppfattning.

Effektprinciperna borde ha utformats i samarbete mellan både köpare och säljare av kommunikation. Det räcker inte att kommunikationsköpare fått dela med sig av vad de tycker, som en del av researchen inför skriften. Nu är det ändå en intern vägledning för byråerna och på det sättet en partsinlaga istället för en gemensam målsättning och vägledning.

Det är synd, för alla borde kunna vara fullkomligt överens om principerna och deras värde. Då skulle den bli ovärderlig.

Print Friendly, PDF & Email

En hyllning till Gunnar Fältman

En av våra riktigt stora kreatörer, Gunnar Fältman, har lämnat oss. På torsdag skulle han ha fyllt 90 år. Men förra veckan slog han istället följe med sin gamle vapendragare Kaj Malmén i den stora himmelska kreatörsklubben.

De båda startade Fältman & Malmén 1965. Ett i kreativt radarpar som gav sina uppdragsgivare stora framgångar. De samarbetade länge, mycket länge, med sina kunder. Svenska Spel var kund på byrån i över 30 år och Ahlgrens Bilar över 20. Pripps var en annan kund som stannade i decennier. En gång i tiden skickade de alltid sina nya produktchefer till byrån för introduktion, eftersom ingen annan kände Pripps lika väl som Fältman & Malmén.

Idag drivs byrån, sedan flera år av Gunnar Fältmans son, Magnus.

Det är för mig fullkomligt obegripligt att Gunnar Fältman aldrig tilldelades Platinaägget. Ett pinsamt förbiseende av Platinaakademien.

Gunnar Fältman var en av våra mest belönade art directors, och tog under perioden 1963 – 1972 emot 10 guld och ett par silver. Copywritern Kaj Malmén samlade under samma period på sig sex guld.

Allra mest banbrytande var de två i sitt arbete med RFSU. Också det ett mycket långt samarbete. Det löpte under 30 år och under den perioden ökade RFSU:s marknadsandel på kondommarknaden från 7 till 97 procent.

För 15 år sedan publicerade vi, i Quo Vadis, en intervju om samarbetet mellan Fältman & Malmén och RFSU. En historia som jag nu återpublicerar här, som en hyllning till en branschlegend och en av våra främst kreatörer. (Även om Gunnar nu lämnat oss, behåller jag presensformen.)

1966 fick Gunnar Fältman ett telefonsamtal från Lennart Ajax. Han arbetade då på Stockholmstidningen, som var på väg att läggas ner. Men nu skulle han bli VD på RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Ville Gunnar och kollegan Kaj Malmén, som på nyårsafton året innan startat Fältman & Malmen, åta sig riksförbundets reklamuppdrag?

– Vad menar du, var min första fråga. Ingen använder kondom idag. Alla tjejer har p-piller. Men statistiken visade att det inte var så. Kondomen var det mest använda preventivmedlet. På andra plats kom avbrutet samlag. Det väckte vårt intresse och känslan att göra en insats, berättar Gunnar Fältman.

Vid det laget kände de flesta till RFSU och historien om dess grundare, eldsjälen Elise Ottesen Jensen. Prästdottern som trotsade lagen och reste riket runt och föreläste om preventivmedel och propagerade mot stora barnkullarna redan på 20-talet. Något hon också fick sitta i fängelse för under en period.

– Vi hade inte ens något kontor, utan satt vid ett fönsterbord på restaurang Corso på Sveavägen i Stockholm. Varje tisdag klockan halv tre träffade vi RFSU för att diskutera idéer, minns Gunnar Fältman.

REKLAM SAKNADES

I slutet på 60-talet stod RFSU för 7 procent av Sveriges kondomförsäljning. Förbundets försäljningsorganisation hade uppdraget att marknadsföra kondomerna. Förtjänsten från dessa gick tillbaka till RFSU, som bland annat använde pengarna till klinikverksamhet för unga kvinnor.

Då fanns det inga informations- eller marknadsföringsaktiviteter att tala om, när det gällde kondomer eller användningen av dem. Enspaltare i tidningarna, där gummit kunde beställas var det enda. I dem kryssades ordern i, för att senare dimpa ner i brevlådan med diskret avsändare. Dessutom var det förbjudet att sälja kondomer över disk utan tillstånd från polisen. Fritt fram för bredare försäljning blev det först 1970. Det fanns heller ingen direkt undervisning om preventivmedel. Förutom konsultationen på RFSU, dit intresserade kunde söka sig på eget bevåg, vilket många av blyghet drog sig för.

– Det var pinsamt och inget man talade öppet om. Vår uppgift var att göra problemet publikt och få bort blygheten. I början slog vi vilt och riktade oss till ”alla”. Men under 70- och 80-talen upptäckte man att ungdomar var speciellt drabbade av könssjukdomar, säger Gunnar Fältman.

Alltså var det unga som kommunikationen skulle vända sig till i första hand. Man började från grunden. Först och främst gjordes kondomförpackningarna om. Från att ha varit små och diskreta omvandlades askarna till att bli stora och tydliga.

– Vid tillfället samarbetade vi med dåvarande Tobaksbolaget. Deras piptobaksförpackningar var händiga. Formatet passade även kondomer tyckte vi. De skulle säljas i dagligvaruhandeln. Ju större distribution, desto större chans att folk började använda dem.

– Förpackningarna skulle inte vara snygga, utan fräcka och roliga. Målet var att bryta fördomar, då kunde man inte vara diskret. Vi var rebelliska och marscherade på. Kondomen skulle bli lika accepterad som kaffe.

KÖNSSJUKDOMARNAS INTÅG

Efter att förbudet hade upphävts bearbetades KF, ICA, bensinstationer och kiosker. Det visade sig vara svårt. Draghjälp togs av en kampanj på stortavlor med det idag klassiska budskapet ”Ikväll får 107 svenskar gonorré”.

– I Sverige upptäcktes varje år 39 000 fall av gonorré. Vi räknade ut hur många det var i snitt per dag, förklarar Gunnar Fältman.

Parollen spreds sedan via folkmun och dök upp på alltifrån revyer till T-shirts. Både under 70-talet och senare. I Lasse Åbergs ”Sällskapsresan” till exempel, hade en av de överförfriskade charterresenärerna ”Ikväll får 107 svenskar gonorré” på sin tröja.

I storstäderna lokalanpassades budskapet, för att sakta men säkert bryta ner motståndet. Utanför ett dansställe i Malmö kunde det stå en skylt med texten ”Ikväll får fem Malmöbor gonorré”.

– Vi ville visa att även om risken inte är så stor, kan man likt förbannat vara en av dem som drabbas.

Kampanjerna mot smittan fortsatte i närmare tio år. Antalet gonorréfall gick upp och ner. Man kunde se en klar tillbakagång i anknytning till kampanjerna. Därefter gjorde klamydia entré. Gunnar Fältman och Kaj Malmén deltog ofta i de regelbundna möten RFSU:s läkare hade. Vid ett tillfälle nämndes klamydia, som hade upptäckts på 50-talet. Studier vid Uppsala Universitet pekade på att smittan kunde göra unga kvinnor sterila.

– Jag och många med mig hade aldrig hört talas om klamydia. Vi såg direkt uppslag till en ny kampanj, berättar Gunnar Fältman.

”Klamydia. Lömskare än gonorré” toppade kampanjannonserna, som rullade ut i början på 80-talet.

– Av fyra ord kände alla till tre. Annonserna är bevis på att det ibland räcker med ett fåtal ord för att få genomslag.

OMBYTTA ROLLER

På 60-talet dominerades kondommarknaden av bröderna Adamson. Deras produkter sålde via postorder och även automater, vilket hade blivit tillåtet från 1959.

När RFSU började annonsera i början på 70-talet ansågs det provokativt och chockerande. I samband med att försäljningsförbudet upphävdes 1970 tappade bröderna marknadsandelar, medan RFSU:s distribution tilltog.

Innan kondomerna började säljas på KF och ICA måste man bevisa att det gick att sälja gummit över disk. Därför öppnade RFSU, fortfarande under ledning av Lennart Ajax, egna butiker med start 1969. De fick namnet ”Blommor & Bin”. Där såldes kläder och litteratur, men också kondomer. Som mest fanns det 40 butiker. Den sista stängdes i mitten på 80-talet. Butiksmaterial, som skickades ut till alla butiker som sålde kondomer, bestod till stor del av korsstyngskreationer gjorda av Fältman & Malméns städerska.

– Oavsett vem som ringde från RFSU vid införsäljningen på bensinstationer och i kiosker presenterade de sig som Ulla. Det gjorde bemötandet personligt.

UTHÅLLIG TAKTIK

I början på 80-talet började aids uppmärksammas. För RFSU:s räkning gjorde Fältman & Malmén ett DR-utskick till alla ungdomar mellan 18 och 24 år. ”Hur man kan leva livet utan att drabbas av aids, herpes, kondylom, klamydia och gonorré” var titeln. Även regeringen beslutade att göra en stor kampanj för att upplysa om sjukdomen. Tre byråer bjöds in till en upphandling. Men Fältman & Malmén fanns inte med.

– Man tyckte att vi var för starkt förknippade med RFSU. Kampanjen som gjordes var ren skräckpropaganda och skrämde skiten ur ungdomarna. Taktiken var helt fel, tycker Gunnar Fältman.

Målsättningen i RFSU:s reklamstrategi har varit konsekvent under alla år, att väcka uppmärksamhet och få folk att regera och agera. Även principen för kampanjerna har man ståndaktigt hållit fast vid.

– Från början kom vi fram till att vi måste avslöja problemet, det vill säga könsjukdomarna, för att kunna tala om vad som hindrar spridningen, alltså kondomen, förklarar Gunnar Fältman.

– Vi satte upp ett problem, kommunicerade produkten som löser det och profilerade slutligen ett märke och dess produktfördelar. RFSU var ständig avsändare, fortsätter han.

BESJÄLAD ARBETSGRUPP

Gunnar Fältman minns några annonser speciellt, som väckt blandade känslor. I en av de första löd texten: ”Sveriges känsligaste penis finns i Jakobsberg”. Den syftade på en kondomtestare, formad som en spak, som RFSU hade på ett laboratorium i Jakobsberg utanför Stockholm. I takt med att försäljningen ökade blev kvalitativa stickprover viktigare.

– Vi ville skriva ”…står i Jakobsberg”, men RFSU tyckte att det var att gå över gränsen, berättar Gunnar Fältman.

I en annan annons, som marknadsförde kondommärket Profil, stod ”En kondom ska klämma åt bakom ollonet. Det blir skönast så”. Texten kompletteras med en tecknad bild där två pilar pekar på det angivna stället på en profilerad kondom. Något som till och med fick Expressens dåvarande chefredaktör, Per Wrigstad, att backa av moraliska skäl.

– Expressen tog in annonsen. Men först tog de bort kondomen. Kvar blev bara texten och pilarna. Aftonbladet däremot var förtjusta och tog chansen att ta in annonsen i sin helhet. I samband med sin pension bekände Wrigstad att han ångrade två saker under tiden på Expressen. En av dem var att inte låta RFSU:s annons gå igenom, berättar Gunnar Fältman.

– Förbundet har alltid haft en liten reklambudget. Det gjorde att aktiviteterna måste ta direkt. Vårt motto var tidigt att det man inte kan säga, ska man säga. Uppdraget för RFSU är det mest seriösa vi har haft. Vi trodde på det. Vi blev besjälade av det, avslutar Gunnar Fältman.

 

Print Friendly, PDF & Email

Gemensamma krafter från marknadsorganisationerna

#metoo-rörelsen öppnade i dammluckor som aldrig kan stängas igen. Flodvågen sköljer över större delen av världen, även om förutsättningarna för förändring naturligtvis varierar.

Den australiska medieplattformen SBS skrev i en artikel i november, att rörelsen är speciellt stark i Sverige. Något som man bland annat förklarade med att Sverige kommit förhållandevis långt, när det gäller jämställdhet, och att tröskeln därför var relativt låg för att kvinnor skulle våga höja sina röster.

Idag har i stort sett alla branscher sina egna upprop inom #metoo. Från artister till jurister.

Kommunikationsbranschens upprop, #sistabriefen, initierades av Elin Ahlden (på Lennox PR), Ellinor Ekström (Garbergs), Maja Stridsberg (Westander) och Mimmi Sköldberg (Edelman Deportivo).

I slutet av november i fjol kom uppropet #sistabriefen

Jag tror att det gensvar de fick är rätt unikt. I Sverige och definitivt internationellt. De riktade sitt upprop till sex branschorganisationer. Men de hörsammades av 11. Mycket snabbt samlades Almega, DIK, Precis, Swedma, Sveriges Annonsörer, Swedish Content Agencies, Sveriges Kommunikatörer, Sveriges Kommunikationsbyråer, Sveriges Marknadsförbund, Svenska PR-företagen, Sponsrings och EventSverige för att diskutera vad de gemensamt kan göra för att gemensamt bidra till mer jämställda arbetsplatser och få slut på sexualiserande, marginaliserande och nedvärderande av kvinnor.

Några av dessa organisationer är varandras motparter, andra kanske konkurrenter, om medlemmar. Men i detta sammanhang var de helt överens om att de skulle åstadkomma mest genom samarbete.

En mycket viktig faktor i sammanhanget är att dessa elva nationella organisationer, bland sina medlemmar samlar, i princip, alla företag inom marknadsförings- och kommunikationssektorn i Sverige (plus i vissa fall individuella medlemmar på höga nivåer i sina företag). För det är naturligtvis inte organisationerna i sig som är viktigast, utan deras medlemmar. Det är hos dem, på ledningsnivå, som dessa frågor måste tas på allvar.

7 december samlades branschorganisationerna första gången och beslutade samtidigt att också forma ett antal kommittéer för vissa specialfrågor.

Ledarna för de 11 branschorganisationerna berättade i fredags om sitt arbete. Foto: Nicole Lage-Vianna

I fredags kallade organisationerna till ett frukostmöte för att berätta om sitt arbete och diskutera fortsättningen, tillsammans med inbjudna medlemmar ur #sistabriefen.

Jag kan väl tycka att det var synd att det bara var #sistabriefens medlemmar som bjudits in. Jag inser att det skulle varit svårt att, till en rimlig kostnad, finna en lokal, med plats för alla organisationernas medlemmar. Men, åtminstone deras styrelser borde ha bjudits in, för att bidra till att föra diskussionerna vidare.

Journalisten Ulrika Fjällborg, som modererade mötet, har bevakat jämställdhetsfrågor i sju år. Hon konstaterade att det inte hänt så mycket på dessa sju år tillsammans, som under det senaste halvåret.

Detsamma verkar gälla för marknadsföringssektorns organisationer. En omfattande lista av konkreta åtgärder, påbörjade aktiviteter och planerade insatser visades på storskärmen. Tyvärr blev listan tämligen abstrakt och obegriplig, eftersom den utgjorde ett antal ”rubriker” utan konkret beskrivning, mer än i undantagsfall.

Men dessa undantagsfall var intressanta.

Exempelvis Tele2-klausulen, som innebär att Tele2 utvecklade ett tilläggsavtal, som stipulerar att de och deras byråpartners skall arbeta mot diskriminering och för jämställdhet. Det gäller både arbetsmiljön och den externa kommunikationen där annonsören aldrig ska bidra med stereotyp reklam. Båda parter är skyldiga att rapportera oegentligheter och om inte klausulen efterlevs, så har de rätt att säga upp samarbetet med 30 dagars uppsägningstid.

Klausulen lär ha tagits emot så väl att Tele2:s byråer, att även företagets övriga leverantörer och samarbetspartners, har fått del av det.

En annan konkret åtgärd är den telefonlinje för visselblåsare som öppnats, i samarbete med DIK. Även icke medlemmar i DIK, kunde ringa för att få råd och hjälp. Tanken var att linjen skulle vara öppen under två veckor, men DIK har nyligen beslutat att fortsatt hålla den öppen. Dessutom har man öppnat en mailbox, med adressen sistabriefen@dik.se, dit även icke medlemmar kan vända sig.

De elva organisationerna samlas under #kommunikationskoden och håller på att utveckla en hemsida med all information, etiska riktlinjer med mera.

För att komma tillrätta med diskriminering, trakasserier och övergrepp är det förstås viktigt att arbeta över hela linjen. Eller, som Sveriges Annonsörers vd Anders Ericson påpekade, en jämlik och inkluderande organisation måste motarbeta alla kränkningar, oavsett om det rör sig om kön, ursprung, ålder eller något annat.

Själv är jag ju också en del av #kommunikationskoden, eftersom jag producerar tidningen Trender & Tendenser, som ges ut av Sveriges Marknadsförbund. Där arbetar jag självklart på ett sätt som ska främja jämställdhet, genom att bland annat skriva om forskningen på området, ta upp intressanta frågeställningar och diskussioner kring olika former av diskriminering, liksom att självklart intervjua minst lika många yrkeskvinnor som yrkesmän i branschen.

Det var också för arbetet med Trender & Tendenser, som jag i november i fjol belönades i WIM Journalist of the Year Award. Priset delades ut i London av nätverket WIM, Women in Marketing, med motiveringen: ”The judges were impressed by her coverage and thought-provoking points of view on highly provocative and current topical areas”.

Sveriges Marknadsförbund är ju den enda organisation inom marknadsföringssektorn, som ger ut en tidning med det uttalade syftet att bidra till ökad kunskap och utveckling för marknadsförare. Prenumerationsavgiften ingår i medlemsavgiften för förbundets medlemmar och de lokala marknadsföreningarna runt omkring i landet. Men vem som helst kan förstås köpa en prenumeration. Personligen kan jag väl tycka att medlemmarna i de övriga 10 organisationerna borde göra det.

 

Print Friendly, PDF & Email

Kvotera in galningar och rör om i grytorna!

Svenska företag borde kvoteras, sa Lottie Knutson när hon inledningstalade på Stora Annonsördagen härom veckan.

Men hon pratade inte om behovet av fler kvinnor i bolagsstyrelserna eller en större andel utlandsfödda i ledningsgrupperna.  Lottie Knutson ville framför allt få in fler ”halvknäppa galningar” i företagen. Människor som vågar gå utanför ramarna och tänka friare. Då skulle större variation komma automatiskt, även när det gäller kön och etnicitet, menade hon.

Det har hon nog alldeles rätt i.

Samma tankegångar hördes också på Guldnyckeln veckan efter.

Det är ju ingen nyhet att kommunikationsbyråer har ytterst få kvinnor i ledande positioner. För att inte tala om människor med ickesvensk bakgrund. Men det är mycket värre än så.

Man skulle ju kunna inbilla sig att reklambranschen är full av nytänkare, upptäckare och innovatörer.

Men då bedrar man sig.

Reklambranschen är en konservativ, extremt homogen industri. Full av likasinnade, välavlönade, i samma ålder, utbildade på samma reklamskola. De delar bostadsort, fritidsintressen, klädsmak, vattenhål och semestermål. Och deras liv rör sig för det mesta långt, långt från de målgrupper de ska kommunicera med.

Byråerna behöver fler original. Men också lantisar liksom medelålders gubbar och gummor.  För att inte tala om etnologer, psykologer och antropologer. Då skulle kommunikatörerna på allvar kunna förstå sina målgrupper.

För det är precis vad den konforma kadern av svenska marknadschefer behöver. Ty där är likriktningen ännu värre och behoven av in-kvotering av våghalsar skriande.

Fast i Sverige vill vi helst ha konsensus. Konflikter och meningsskiljaktigheter skall undvikas i alla lägen.  Det blir så tråkigt stämning annars.

Det är jobbigt med vildhjärnor och motvallskärringar, som inte håller sig innanför ramarna och nickar instämmande, utan istället ifrågasätter och kommer med nya idéer. Oprövade, osäkra idéer.

Ett huvudproblem är att så många prioriterar sig själva före sin uppgift. Marknadschefer betraktar de varumärken de jobbar med som pinnar på karriärstegen, istället för att se sig själva som redskap för dessa varumärken.

Då blir rädslan för att misslyckas större än viljan att lyckas. Då gäller det att inte sticka ut och märkas alltför mycket, utan istället samla pluspoäng till sin cv.

Därför är det också viktigare att säga rätt saker, internt, än att skapa förändring (och möjligen storverk).

Självklart köper man också tryggt slätstruken reklam, som ingen kan bli upprörd över eller tycka alltför illa om. Men som inte heller någon bryr sig om. Men, reklambudgeten spenderas utan större risk för uppseendeväckande misstag. Och sällan riskerar någon marknadschef att bli ifrågasatt för att reklamen var för intetsägande och verkningslös. Få företagsledningar ser och förstår sambandet (det skrev jag mer om i mitt förra inlägg).

Den här försiktigheten gäller både i toppen och längre ner i hierarkierna. Men framför allt är det en ledningsfråga och svenska företag har ont om tydliga, starka ledare.

Snällismen har tagit över, och oron för nästa medarbetarundersökning gör att cheferna tassar fram försiktigt istället för att staka ut tydliga mål och kräva resultat. Medarbetarna funderar mer på sin egen glädje och balansen mellan arbete och fritid än engagemang och kvalitet. Detta kan man ständigt konstatera i Sverigestudien, som årligen mäter vilka värderingar som drygt 1000 intervjupersoner anser råder i samhället, på arbetsplatserna och ur ett personligt perspektiv. Samt vilka värderingar de önskar sig i framtiden.

Siffrorna i rapporten som kom 2014 visade att de flesta ansåg att värderingar som lagarbete, kostnadsjakt och ansvar dominerade på deras arbetsplatser. Men helst skulle de se att de anställdas hälsa, humor och glädje samt erkännande av de anställda skulle ligga i topp.

Ungefär så har det sett ut i flera år. Trivsamt, mysigt och inte för ansträngande. Så vill vi ha det. Och inga galenpannor.

Sverigestudien har kunnat se hur unga, mer externt fokuserade kommer till företagen i början av sina karriärer, fulla av ambition och vilja att åstadkomma och förändra. Men efter ett tag blir de alltmer förvirrade, för att sen bli som alla andra.

Riktigt deprimerande blir Sverigestudien när den jämför oss med andra länder.

För medan vi ägnar oss åt att trivas tillsammans och planera nästa fredagsöl, fokuserar våra konkurrenter på kunderna. I exempelvis England, USA, Kanada och Australien, sätter man kunden främst.  I våra nordiska grannländer är kundfokuset något sämre, runt tionde plats ungefär. Men i svenska företag är kunden mest till besvär, utan koppling till arbetsglädje, resultat och lönsamhet. Här fick man leta sig nästa ända ner till 50:e plats innan kunden alls dyker upp.

”Är kunderna möjliggörare för vår verksamhet, eller är de mest i vägen? Är de skälet till att vi går till jobbet, eller är de skälet till att vi önskar att vi fick gå hem?”, skrev Sverigestudien för ett par år sedan.

Men, för att stärka svenska varumärken både på hemmaplan och internationellt, är det dags att både kvotera in nytänkare med kundfokus och ge dem utrymme för både kreativitet och misslyckanden.

Och motgångar ska verkligen inte underskattas. Det ger ovärderliga insikter, kunskaper och mod.

(Inlägget har tidigare delvis varit publicerat i Dagens Media)

 

Print Friendly, PDF & Email

Att det ska ta sådan tid att lära sig!

Vid årets upplaga Regi-undersökningen Årets Byrå (den femtonde i ordningen) kan man se att de svenska företagen har blivit marginellt bättre, när det gäller byråbyten. Det vill säga de behåller sina byråer en liten, liten aning längre än tidigare. Men förändringarna är så små att det verkligen inte är mycket att hurra för.

I större delen av västvärlden samarbetar företagen med sina kommunikationsbyråer i genomsnitt i sju år.

Men inte i Sverige! 2014 var den genomsnittliga tiden för byråsamarbetet 3,94 år – jämfört med 3,83 år året innan. Och ungefär hälften (47 %) inte ens håller ut i tre år.

Just nu går 21 procent av företagen och funderar på att byta byrå. Vilket faktiskt är en förbättring från 23 procent i fjol och 24 procent året dessförinnan.

I stort sett har det sett likadant ut i alla år, några år har varit ännu dystrare, andra något bättre. Men i stort sett är det bara kineserna som är mer rastlösa, de byter byrå efter 2,5 år.

Den enskilt vanligaste orsaken för svenska företag att byta byrå är att de ”vill ha ombyte”, vilket väl mest handlar om marknadschefers personliga rastlöshet än ambitioner för varumärket.

Näst vanligaste orsak till byråbyten är att man vill sänka kostnaderna. Om det enbart handlar om att pressa byråernas arvoden, är det inte heller någon speciellt bra anledning till ett byte. Men det blir också vanligare att företagen rensar i floran av samarbetspartners för att bättre samordna varumärkesarbetet. Och då handlar det om mer affärsmässiga bedömningar. En bred flora av byråer, som överlappar varandra är inte effektivt, varken när det gäller kostnader eller utfall.

Byråval är dyra processer. De tar tid, kostar pengar och är dessutom komplicerat.  När byråvalet väl är gjort tar det många månader innan en ny kommunikationsbyrå känner företaget och dess varumärken så väl att den kan göra en optimal insats. Men därefter ökar effektiviteten och återbäringen på investerade pengar.

 

 

DE SKICKLIGASTE FÖRETAGEN HAR LÅNGA SAMARBETEN

Genom åren har Regi kompletterat sina undersökningar med olika frågeställningar och sammanfattningsvis kan man konstatera att företagen är mest nöjda med sina kommunikationsbyråer, i början av samarbetet, vilket kanske inte är så förvånande.

Det är ungefär som en färsk förälskelse.

Byrån har gjort allt i sin makt för att vinna kunden och marknadschefen vill självklart bekräfta sitt eget kloka val genom att känna sig nöjd. Men snart blir vardagen mer påtaglig. Och inom ett par år har passionen slocknat och tankar på nya partners vaknar.

Det är dock så att företag med långa byrårelationer, minst sex år, är lika nöjda med sina samarbeten, som de som just valt byrå.

Bland dem med samarbeten som varat längre än sex år återfinns också de skickligaste företagen med de mest professionella marknadscheferna. De som har sitt varumärke som ledstjärna och koncentrerar sig på att utveckla det.

Det är också dessa företag som har de mest kvalificerade byråvalsprocessen. Antingen för att de själva är tillräckligt kompetenta för att göra bra val. Eller för att de är kloka nog att ta hjälp av byråvalskonsulter.

Vid en närmare analys av undersökningsresultaten genom åren, kan man skönja två tydliga grupperingar bland företagen.  Den största gruppen byter ofta, på mer eller mindre tveksamma grunder. De ser främst sina byråer som rena leverantörer eller producenter av reklam. Och de inte är speciellt nöjda.

 

GODA FÖREBILDER

Den andra gruppen betraktar sina byråer som strategiska rådgivare och partners, har långa samarbeten och är betydligt nöjdare. Det är också de som får största nytta och ekonomiskt utfall av sina byråsamarbeten. Och vet varför.

Dessvärre är den gruppen betydligt mindre än den första. Men de företag som har långa samarbeten är inte bara mest nöjda.  De är också i de flesta fall marknadsledare och mest lönsamma. De utgör den elit som fokuserar på sina varumärken och skapar de starkaste.

Som Ikea.

De började jobba med nystartade Brindfors Annonsbyrå 1979 och fortsatte i 15 år, med välkänd framgång. Byrån startade även filial i Düsseldorf för att bistå Ikeas etablering på den tyska marknaden.

Under en tvåårig mellanperiod, då företaget inte verkade hitta riktigt rätt, bytte Ikea tre gånger för att landa på Forsman & Bodenfors hösten 1996. Där blev de kvar i 17 år innan de för ett par år sen valde Åkestam Holst.

Ica har, under 14 år tillsammans med King gått från ett splittrat varumärke till det överlägset starkaste inom dagligvaruhandeln.

Det finns bra exempel från de flesta branscher.

Fältman & Malmén har kanske rekordet i långa samarbeten. Ända sedan byråns start, för närmare 50 år sedan, arbetar de med varugruppen snus. Idag genom JTI.  Svenska Spel samarbetade med Fältman & Malmén i över 30 år.  Ahlgrens bilar över 20.

Santa Maria har samarbetat med Valenin Byhr i över 25 år. Under tiden har varumärket vuxit från ett litet kryddföretag med ca 25 miljoner Euro i omsättning 1994 till ett smaksättningsföretag med europeiskt perspektiv. Santa Maria utgör idag huvuddelen av divisionen Mat & Kryddor inom Paulig som 2013 hade en total omsättning på ca 301 miljoner Euro. Marknadsandelen i svensk dagligvaruhandel på kryddor var 2013 68% och på Tex Mex 73%

BMW samarbetade i 19 år med Johan Jäger, cd på Jung von Matt. Samarbetet inleddes redan när Johan Jäger han var ad på Drömfabriken och under den här perioden gick varumärket från en marknadsandel på 1,8 procent till 6,3.

Men det är inte bara stora företag som förstår det här. AD:n Mikk Noodapera fungerade som design- och reklamkonsult för Zeta i drygt 25 år och varumärket Zeta gick från noll till marknadsledare, på bland annat olivolja, under tiden.

Det är bara några exempel på goda föredömen.

 

BLINDA HÖNOR ÄR ALDRIG NÖJDA

Det kan finnas flera skäl till att marknadskommunikationen inte når målen. Självklart kan det bero på byrån. Den har inte de specialkunskaper som behövs för just det uppdraget. Den är inte kompetent nog, inte engagerad nog, inte insatt nog i fråga eller tillräckligt professionell och håller inte tillräckligt hög nivå.

Men minst lika ofta är det företaget som brister. Det finns inte några greppbara, formulerade mål för marknadsföringen, perspektivet för kort, byrån får inte utrymme eller möjlighet att göra sitt jobb, budgeten är för liten, professionalismen på företaget likaså.

Ett starkt bidragande skäl till mycket missnöje är just bristen på uppföljning och utvärdering. Men för att det ska kunna göras på ett effektivt sätt, gäller det förstås också att det finns klart uppsatta mål.

Men en klar majoritet (60 procent) har över huvud taget inte gett sina kommunikationskonsulter några kvantitativa mål för samarbetet.  Och drygt hälften (54 procent) vet inte vilken effekt byråns arbete har haft.

Enligt Sveriges Annonsörers medlemsundersökningar har dock en allt större del av medlemmarna börjat mäta effekterna av sina marknadsinvesteringar. I december i fjol (2014) svarade 89 procent av medlemmarna att de mäter effekterna, vilket låter väldigt mycket jämfört med svaren i Regi-undersökningen Årets Byrå.

Men någon form av uppföljning förekommer dock i de flesta samarbeten, även enligt Regis mätningar. Men hur dessa uppföljningar görs, och på vad, varierar kraftigt. Bara 12 procent gör ekonomiska uppföljningar. Mindre än hälften av byråerna följer upp utfallet av genomförda projekt.

Det är också tydligt att de företag som inte gjort någon uppföljning av samarbetet också är de som är mest benägna att byta byrå.

Det finns några rätt självklara tips till de företag som vill bli nöjda med sina kommunikationskonsulter och samarbetet med dem:

Var noga vid byråvalet. Ta helst hjälp av en byråvalskonsult för att finna rätt partner.

Ställ höga krav och formulera konkreta, tydliga mål. Följ upp regelbundet och var öppen och rak i all kommunikation med byrån.

Byt inte byrå så fort något kärvar. Byt möjligen arbetsgrupp. Eller samla hela byrån för en tillfällig, gemensam uppryckning.

 

Print Friendly, PDF & Email

Får jag föreslå några nyårslöften?

Året närmar sig sitt slut. Årskrönikorna över 2014 avlöser varandra i alla medier och förutsägelserna för 2015 följer därpå. Affärspressen siar om utvecklingen i fonder och börsbolag. Själv vill jag bara erbjuda börsbolagens ledningsgrupper och marknadschefer några förslag till nyårslöften.

Hälften av de svenska börsbolagen tycker inte att marknadsföringen har någon effekt på försäljningen, enligt en undersökning från PMP Marknadskonsult. Det kunde vi läsa i Dagens Industri för några veckor sedan.

Det är säkert alldeles riktigt.

Några vet att de inte får någon vidare effekt. Men närmare hälften av börsolaget mäter över huvud taget aldrig resultatet på sina investeringar. Så deras svar är rena gissningar.

Glädjande nog kunde däremot Sveriges Annonsörer, tidigare i december, konstatera att deras medlemmar i allt större utsträckning mäter effekterna av sina marknadsinvesteringar. Andelen har ökat till 89 procent i den senaste undersökningen. Men Sveriges Annonsörer har också arbetat hårt och länge för att öka sina medlemmars insikt och kompetens. Att de lyckas också, stegvis, är inte så förvånande, men mycket trevligt.

Men börsbolagen är knappast dominerande i medlemsskaran hos Sveriges Annonsörer. De flesta är alldeles för okunniga och kortsiktiga, för att förstå nyttan.

Många börsbolag – och inte bara de förresten – skulle dock lika gärna kunna kasta sin marknadsbudget direkt i sjön (även om jag skulle rekommendera dem att ge den till Röda Korset istället, då gör den i alla fall nytta).

Forskningsprojektet Brand Orientation Index har visat det tydliga sambandet mellan varumärkesorientering och lönsamhet.  Landets 500 största företag undersöktes. De icke varumärkesorienterade företagen fick nöja sig med en genomsnittlig rörelsemarginal på 8 procent. Men de varumärkesorienterade nådde 14 procent. Det gällde alla typer av bolag, i alla typer av branscher.

Forskningsprojektet genomfördes för ett antal år sedan av ekonomie doktor Frans Melin och doktoranden Johan Gromark på Lunds Universitet.

En mycket tydlig detalj i undersökningsresultaten var att de börsnoterade bolagen var underrepresenterade när det gällde varumärkesfokus. Ty varumärkesfokus kräver lånsiktighet och övergripande, tydlig strategi. Det ska sedan vara grunden för marknadsföringen. För den som koncentrerar sig för mycket på nästa kvartalsrapport kan det bli lite knepigt.

Många företag lever kvar i en stel cementerad linje-stab-hierarki, där sälj, marknad och har sina egna stuprör att röra sig i. Det gäller förvisso inte enbart börsbolag. Sådana organisationer främjar varken helhetssyn eller varumärkesutveckling.

Det är snarare bevis på bristande förståelse och respekt för marknaden och varumärkets behov och verklighet.

Denna bristande insikt tar sig uttryck på fler sätt. Exempelvis att företag tycker de kan hantera hela eller delar av marknadsföringen på egen hand. För att spara pengar. De startar en egen liten ateljé där de producerar trycksaker och Facebook-sidor. Alltid finns det någon sekreterare, informations- eller produkt-chef, som kan sköta det vid sidan om sitt ordinarie jobb. Men det räcker inte att ladda ner ”Indesign for Dummies”!

Naturligtvis är det möjligt för företag hantera en del på egen hand. Det finns många exempel. Men först (och det är alldeles nödvändigt) måste professionella kommunikatörer och designers sätta upp ramarna, så att allt håller samma ton och profil som företagets övriga kommunikation, personlighet och ambition.

För det mesta, när företag inte vet vad deras marknadsföring åstadkommer, beror det på att de inte heller vet vad de vill att den ska åstadkomma. Eller hur man åstadkommer det på bästa sätt.

För att lösa det problemet behöver de tydliga mål och skickliga konsulter som kan staka ut vägen.

Såhär inför det nya året, skulle jag vilja råda alla företag (och kanske speciellt börsbolagen), som inte vet om reklamen fungerar eller hur, att ge sig själva några nyårslöften:

Lova att respektera och vårda era varumärken.

Lova att tydliggöra dessa mål i hela organisationen och försäkra er om att alla förstår.

Lova att sätta upp långsiktiga, tydliga och mätbara mål.

Lova att ställa höga krav på era konsulter och tro på deras kompetens.

Om ni inte tror det fungerar, lova att ta hjälp att hitta rätt konsulter.

Lova att följa upp om ni når målen.

Och, om ni inte når målen, lova att sätta er ner och diskutera varför med konsulterna, innan ni rusar iväg och byter igen.

Lovar ni det här, så kommer ni att veta mycket mer med tiden. Och det ni då vet, kommer att överraska er.

 

(Inlägget har delvis varit publicerat i Dagens Media)

Print Friendly, PDF & Email

Den pedagogiska 100-wattaren

100-wattaren belönar kreativ, effektiv reklam. Det gör i och för sig Guldäggen också – eftersom högt kreativ, relevant reklam är effektiv. Men i 100-wattstävlingen måste effekten bevisas på något sätt, vilket gör tävlingen till ett utmärkt, pedagogiskt exempel på reklamens möjligheter.

När nu 2014 års 100-wattare är utdelade, får det mig att tänka på två andra väldigt tydliga pedagogiska bevis i tävlingen:

Vikten av att välja rätt byrå och att sedan behålla den och utveckla samarbetet.

Efter prisutdelningen igår, träffade jag byråvalskonsulten Gunilla Bergh i vimlet. Hon var lite extra glad över att kunna konstatera att 225 av de watt som delats ut under kvällen, hade gått till företag hon hjälpt att välja byrå.

Hon är en av våra två byråvalskonsulter på heltid. Den andre är Max Apéria, som är kopplad till Sveriges Annonsörer. Han hade säkert ungefär samma erfarenhet från kvällen.

Både Gunilla Bergh och Max Apéria har själva lång erfarenhet från att jobba på kommunikationsbyråer, innan de slog in på sin nuvarande bana.

”Många gånger under åren undrade jag varför det alltid var så mycket strul och frustration i samarbetet. Var kunderna så usla? Så min första affärsidé var att göra företagen till bättre beställare av kommunikationstjänster. Men sen upptäckte jag att det på marknadsavdelningarna också finns en frustration över att byråerna inte förstod deras verksamhet riktigt”, har Gunilla Bergh tidigare berättat för mig.

Hon menade att byråvalskonsultens uppgift är att hjälpa företagen att jobba smartare med byråerna och försäkra sig om att de har rätt leverantörer.

För det är svårt att välja kommunikationspartner, och det är mycket svårare att vara beställare av kommunikation idag än det var för 10-20 år sedan. Det ställer mycket höga krav på köparna. Och om möjligt ännu högre krav på leverantörerna. Därför är det också klokt att anlita en byråvalskonsult i processen.

”Förr var det kanske så att byråvalskonsulten var den som hade det bästa registret över byråer. Idag har byråvalskonsulten den bästa förståelsen för bredden och komplexiteten. Det är det vi kan hjälpa företagen med”, beskrev Gunilla Bergh situationen.

En viktig uppgift för byråvalskonsulterna är till att börja med att hjälpa företagen förstå sina behov i den alltmer komplexa kommunikationsmarknaden. Det är rätt få företag som klarar det på egen hand. Få vet ens vad de verkligen behöver och vill ha.

Det är svårt, tidskrävande och dyrt att välja kommunikationspartner. Och när man väl har gjort sitt val, tar det tid innan samarbetet rimligen ge maximal effekt. Byrån måste lära sig allt om företaget och om dess kunder. Transparens och öppenhet måste råda mellan företaget och konsulterna och det tar ett bra tag innan samarbetet kan fördjupas tillräckligt för att ge allra bästa resultat. Något år eller ett par ibland.

Fast vid det laget har många redan bytt byrå igen.

Svenska annonsörer har i många år varit bland världens mest vankelmodiga. De byter byrå i tid och otid och sen är de ofta missnöjda med sin byråvalsprocess. För ett par år sedan kunde analysföretaget Regi i en byråvals-undersökning visa att bara fem procent av företagen själva var nöjda med sina egna val. Tre fjärdedelar gav sig själva helt och hållet underkänt.

De samarbetar sedan i genomsnitt bara lite drygt tre år med sina byråer och mer än hälften byter ännu tidigare, enligt Regis statistik. Det är bara kineserna som är mer rastlösa och byter i genomsnitt efter 2,5 år. I större delen av västvärlden samarbetar företagen däremot med sina byråer i genomsnitt i sju år.

Men, det är klart att det finns tillfällen, när det är rimligt och nödvändigt att byta samarbetspartner. Företaget kan ha fått förändrade förutsättningar eller behov och behöver andra kompetenser än vad den nuvarande samarbetspartnern kan erbjuda.

Ibland är det helt enkelt så att företaget och dess byrå efter ett långt samarbete inte känner att man kommer längre. Att det är dags att bryta upp. Den känslan är ofta ömsesidig och uppbrottet kan ske i högsta samförstånd.

”Jag brukar säga att det är dags för ett byråbyte, när båda parter har ansträngt sig och försökt skapa ett bättre samarbete under en längre tid. Men en, eller båda, kommer fram till att det inte längre fungerar. Men man kan inte byta bara för att en eller två kampanjer har misslyckats”, sa Max Apéria, när jag tidigare diskuterade frågan med honom.

Ett tydligt bevis på detta är Tele2, som när de började jobba med Forsman & Bodenfors, först hade två riktiga kraschar med byrån. Men man tog sig igenom detta och idag har Fåret Frank blivit en mycket framgångsrikt och lönsam bärare av varumärket. Till och med folkkär.

Och igår fick Frank en 100-wattare i producentkategorin. Ännu en i den långa raden av utmärkelse för Tele 2 tillsammans med Forsman & Bodenfors.

Forsman & Bodenfors var den byrå som var inblandad i flest watt under kvällen. Ett fullt normalt utfall i en svensk reklamtävling, med andra ord.

Ett skäl till byråns och deras kunders ständiga framgångar i reklamtävlingarna, förutom byråns kompetens och kreativa höjd (förstås), är också långa samarbeten. Igår var byrån inblandad i totalt 350 watt. Förutom Franks 100 watt, gick ytterligare två 100-wattare till Volvo. Dvs Volvo Personbilar och Zlatan-filmen samt Volvo Lastvagnar och deras Live Test Series med bland annat van Damme-filmen.

Två långa samarbeten, som också belönats med i stort sett alla priser som går att få. Plus otroliga försäljningsframgångar. Förstås.

Ytterligare 50 watt lös upp Forsman & Bodenfors i deras samarbete med UNICEF (Good Guys Christmas).

De flesta av de övriga vinnarna kan också visa upp långa samarbeten, naturligtvis. Och väl genomförda byårval.

 

För den som är nyfiken finns hela prislistan här:

KONSUMENT

100 WATT Case:                    Made by Sweden feat. Zlatan Annonsör:         Volvo Personbilar Sverige Byrå:                     Forsman & Bodenfors

75 WATT Case:                    Lidl – Dill Annonsör:         Lidl Byrå:                     INGO

50 WATT Case:                    Halebopresan B2C Annonsör:         Halebop Byrå:                     Honesty

 

PRODUCENT

100 WATT Case:                    Växelkampanj Annonsör:         Tele2 Business Byrå:                     Forsman & Bodenfors

75 WATT Case:                    Rekryteringsknappen Annonsör:         Academic Work Byrå:                     Folket Sthlm

50 WATT Case:                    Spapaketet Annonsör:         Forbo Byrå:                     Valentin&Byhr

 

IDEELLT

100 WATT Case:                    Barncancerfonden – Fyll stolen med hopp Annonsör:         Barncancerfonden Byrå:                     INGO

75 WATT Case:                    #obamainsweden Annonsör:         Amnesty International Sweden Byrå:                     Garbergs

50 WATT Case:                    Good Guys Christmas Annonsör:         UNICEF Byrå:                     Forsman & Bodenfors

 

SMART

100 WATT Case:                    Photoshop Live – Street Retouch Prank Annonsör:         Adobe Byrå:                     Abby Norm

75 WATT Case:                    The Robot Project Annonsör:         KTH Byrå:                     FamiljenPangea

50 WATT Case:                    Living with Lag Annonsör:         Umeå Energi / ume.net Byrå:                     ANR BBDO

 

INTERNATIONELLT

100 WATT Case:                    Live Test Series Integrated Campaign Annonsör:         Volvo Lastvagnar Byrå:                     Forsman & Bodenfors

75 WATT Case:                    Avicii X You Annonsör:         Universal Music / Ericsson Byrå:                     House of Radon / Seventy Agency / At Night Management

50 WATT Case:                    BE a MAN Annonsör:         Kommunal Byrå:                     Volontaire

 

LÅNGSIKTIGT

100 WATT Case:                    Halebopresan Annonsör:         Halebop Byrå:                     Honesty

75 WATT Case:                    Lotto – Vem som helst kan vinna Annonsör:         Lotto / Svenska Spel Byrå:                     King

50 WATT Case:                    Julkampanjer 2010–2013 Annonsör:         Stockholms Stadsmission Byrå:                     Garbergs

 

Print Friendly, PDF & Email

Bra reklam och bra byråsamarbeten är guld värt!

För några dagar sedan avslöjades nomineringslistan för årets Guldägg, den viktigaste rankingen av svensk reklams kreativa nivå och en viktig sporre för hela branschens utveckling.    

Allt emellanåt dyker diskussionen om kreativitetens betydelse upp igen, men det är inte så mycket att diskutera, egentligen. Det finns otaliga bevis på värdet av högt kreativ reklam (till exempel här – och här).

Men hur ofta har du inte hört att ”hälften av all reklam är bortkastad, man vet bara inte vilken hälft”?

Fyndigt som oneliner, kanske. Men mest av allt rätt enfaldigt.

Världen är förvisso full av skräpreklam. Den översvämmar vårt livsrum, irriterar och tråkar ut oss och får oss i värsta fall totalt avogt inställda till varumärket.

Ofta är den skapad utan att man riktigt vet varför. Det finns en reklambudget, men ingen klart formulerad målsättning. Än mindre har syftet förklarats för dem som skall omforma budgeten till konkreta åtgärder.

Det är inget isolerat svenskt problem. För några år sedan visade en amerikansk undersökning att av 36 undersökta, stora varumärkesägare, var det bara två som redan från start hade definierat vad som skulle räknas som framgång för varje enskild marknadssatsning.

Sådan reklam blir försiktig, luddig, om ens märkbar.

Många skyller skräpreklamen på byråerna och visst finns det mer att önska av många byråer, både när det gäller kunskap och ambitioner. Men utvecklingen går framåt. Några tuffa lågkonjunkturer har rensat bort de mest amatörmässiga och utbildningsnivåerna har höjts.

Jag vill dock påstå att det största problemet med den reklamen inte är inkompetenta kommunikationsbyråer, utan det faktum att deras kunder köper den.

 

DET FINNS ALLTID NÅGON SOM BESTÄLLT OCH BETALAT SKRÄPREKLAMEN

Det är självklart alltid företaget som har ansvaret för hur det uppträder på marknaden. Det är företaget som väljer byråpartners, beställer, godkänner och betalar. Skräpet skulle aldrig sändas i tv, spridas på nätet eller tryckas i andra medier, om inte annonsören godkänt den.

Bra reklam skapas i djupa, långsiktiga och nära relationer mellan företag och deras konsulter.  Företag som känner sin marknad lika väl som sin egen verksamhet. Som väljer sina samarbetspartners noga och sedan har förtroende för deras förmåga, ställer hårda krav och förväntar sig resultat.

Då skapas kommunikations som bygger på tydliga varumärkeslöften och inte behöver vara fjättrad vid något media. Den skapar känslor och når rakt in i hjärta och mage, men inte nödvändigtvis till hjärnan. Den påverkas ändå, utan att alltid märka det själv.

Den reklamen flyger vidare av sig själv och ger värdeeffekter långt utöver konsult- och mediabudgeten.

Som exempelvis Volvos satsningar tillsammans med Claud van Damme och Zlatan.

Bra reklam skapar dessutom inte bara värden för varumärket, utan också för konsumenter och andra intressenter. Ibland kanske ”bara” som extra underhållning, samtalsämne och glädje. Ibland direkt, faktiskt nytta.

Man talar idag om det som ”Marketing as Servvice”, men det är ingen ny företeelse. Redan för över 100 år sedan kom den franska däcksfabrikanten Michelin på att man kunde skapa starka relationer mellan varumärke och konsumenter genom att ge ut en guide över hotell och restauranger. De allra bästa restaurangerna betygssattes med tre stjärnor och rubricerades ”värt en resa” – helst med Michelinskodd bil, förstås. Idag är Michelins marknadsföringsidé en internationell bibel för resenärer och gourméer.

Ett färskare exempel på Marketing as Service var när Paus Ljud & Bild för några månader sedan skapade ”visitkort” som samtidigt är en liten högtalare i fickformat. Nära förknippat med varumärket och en ständig påminnelse om vart man kan vända sig, när man kräver bättre ljudresurser.

Den reklamen är lika värdefull för mottagaren som för avsändaren.

 

”ÅRETS BYRÅ” ETT ANNAT MÄTVERKTYG FÖR BÅDE BYÅER OCH KUNDER

Som de flesta redan vet, är det Åkestam Holst som ligger bakom reklamen för Paus Ljud & Bild. Byrån utsågs nyligen, för sjunde gången på tio år, till Årets Byrå i Regis årliga undersökning. Mätningen som gjorts under många år, där företagen betygsätter sina kommunikationsbyråer ur en mängd perspektiv och rangordnar dem, uppdelat i olika kategorier utifrån disciplin och storlekar.

Att nomineras till Året Byrå är en stor framgång för de byråer som på det sättet får klart besked om att deras kunder är nöjda och på det sättet också utmärkta argument för nya kunder. Många byråer använder också undersökningen som ett verktyg för att utvecklas – både när det gäller kvalitet och kundsamarbeten.

Men ingen byrå är bättre än den tillåts vara. Underverk sker bara i samarbetet mellan en bra byrå och en skicklig uppdragsgivare.

Det är ont om mirakler idag.

Det finns förvisso kunder som är nöjda med sina byråer, trots att kommunikationen inte är mycket att glädjas över.

Där är kunderna nöjda, för de får som de vill. Byråer som backar baklänges med böjd rygg och aldrig säger emot och försiktig, inställsam reklam som inte upprör någon. Men inte heller berör. Den orsakar inga svallvågor hos målgrupperna och sällan ens en krusning i resultaträkningen.

De byråerna hamnar dock inte i toppen i Årets Byrå.

Redovisningen av Årets Byrå ger bra information om byråer av alla discipliner. Men det är bara halva bilden. Jag skulle också vilja se en bedömning av reklamköpare, där byråerna poängsätter nuvarande och tidigare uppdragsgivare. Företagen skulle ha mycket att lära av det.

 

VARFÖR MÄTER MAN INTE OCKSÅ KUNDERNAS FÖRMÅGA?

Men många företag har fortfarande bedrövligt liten förståelse för varumärkesstrategi och marknadskommunikation. Ansvaret ligger långt ner i organisationen. Hos marknadschefer som saknar egentligt mandat och mod. Då gäller det att göra det säkrast möjliga. Inte sticka ut, inte märkas för mycket. Heller svaga resultat från menlöst, trygg reklam, än risken för bakslag (eller chansen till succé) från kommunikation som sticker ut.

I de företagen är marknadsföring inte en investering, utan en kostnad, som hanteras enligt gummibandsprincipen. I goda tider kan man dra ut lite extra. Men i lågkonjunktur spänner man åt, så mycket man kan. Ofta har man också anammat den nya modellen för byråval: Inköpsavdelningen köper kommunikationstjänster på samma ”effektiva” sätt som kopieringsmaskiner och städning. Lägst offert vinner. Punkt.

Andra byter byrå stup i kvarten. Varje ny marknadschef, med behov av egen profilering, ska välja själv. Kommunikationen byter inriktning, utseende och språk lika ofta.

Relationerna med konsulterna blir gärna à la carte-lösningar, istället för långsiktiga, strategiska. Snabbt och billigt ska det vara.

Dessa företag kan varken definiera vad de egentligen vill ha ut av sina byråer, vilka varumärkesvärden som ska förmedlas eller vilken målsättning man har med kommunikationen. Därför kan de inte heller ställa tillräckligt höga krav på sina partners. Och ingen vet om målen uppfyllts.  Bäst då att inte sätta upp några mätbara mål!

Sen jobbar man vidare på sin egen kant, i lugn och ro. Produktion, försäljning, marknad, information, personal, kundtjänst  – alla har de sina egna revir att vakta över och den högra handen har ingen aning om vad den vänstra gör.

Marknaden blir lika oförstående. Eller ointresserad.

De företagen skulle aldrig nomineras i undersökningen Årets Kund.

Det finns däremot en tydlig, gemensam nämnare bland byråerna som toppar de flesta disciplinerna i Årets Byrå. De har inte bara de nöjdaste kunderna, utan även de skickligaste, med de starkaste varumärkena och bästa lönsamheten. De ställer höga krav på sina byråer och ser på samarbetet som långsiktiga investeringar. De har mycket långa samarbeten och ännu längre varumärkesstrategier.

Det är därför de är nöjda.

Och de skulle säkert själva också bli nominerade till Årets Kund.

 (Inlägget har delvis varit publicerat i Annonsören och/eller Dagens Media)

 

Är du nyfiken på guldäggsnomineringarna och Årets Byråer, så kommer en lista här:

Guldäggsnomineringar (ber om ursäkt för att jag tidigare återgav min gamla lista från 2012):

KATEGORI ALTERNATIVA MEDIA

Bidragsnamn: Allt blir finare med julbelysning

Byrå: Garbergs

Uppdragsgivare: Fortum

 

Bidragsnamn: Artists Anonymous

Byrå: Le Bureau

Uppdragsgivare: Wetterling Gallery

 

Bidragsnamn: Bögbyrån

Byrå: Åkestam Holst

 

Uppdragsgivare: Pressbyrån

Bidragsnamn: En helt vanlig CP-öl

Byrå: Hey, it’s Enrico Pallazzo!

Uppdragsgivare: GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living

 

Bidragsnamn: Flykten slutar här

Byrå: Deportivo

Uppdragsgivare: UNICEF

 

Bidragsnamn: Natalia Project

Byrå: RBK

Uppdragsgivare: Civil Rights Defenders

 

Bidragsnamn: Restaurang Dill

Byrå: Ingo

Uppdragsgivare: Lidl

 

KATEGORI DESIGN

(Förpackningsdesign)

Bidragsnamn: Absolut flavored portfolio re-design

Byrå: The Brand Union

Uppdragsgivare: The Absolut Company

 

(Förpackningdesign)

Bidragsnamn: Absolut Originality

Byrå: Happytear

Uppdragsgivare: The Absolut Company

 

(Redaktionell design)

Bidragsnamn: AIX 1637–1930

Byrå: Henrik Nygren Design

Uppdragsgivare: AIX Arkitekter

 

(Visuell identitet)

Bidragsnamn: Chameleon Cabin

Byrå: Happy F&B

Uppdragsgivare: Göteborgstryckeriet

 

(Kommersiella miljöer)

Bidragsnamn: Elliott Erwitt 100+1

Byrå: Frankenstein Studio

Uppdragsgivare: Fotografiska

 

(Kommersiella miljöer)

Bidragsnamn: Hermés 2013

Byrå: JoAnn Tan Studio

Uppdragsgivare: Hermès/DSE

 

(Förpackningsdesign)

Bidragsnamn: Our/Vodka

Byrå: Great Works

Uppdragsgivare: Our/Vodka

 

(Kommersiella miljöer)

Bidragsnamn: Pocket

Byrå: Frankenstein Studio

Uppdragsgivare: Pontus Frithiof Group

 

(Visuell identitet)

Bidragsnamn: Ränder

Byrå: Stockholm Design Lab

Uppdragsgivare: Nordiska Museet

(Redaktionell design)

Bidragsnamn: The Story of Bolon

Byrå: Tor Norinder Design

Uppdragsgivare: Bolon AB

 

(Redaktionell design)

Bidragsnamn: Tio lektioner i matlagning

Byrå: Garbergs Project

Uppdragsgivare: Wahlström & Widstrand och Lotta Lundgren

(Förpackningsdesign)

Bidragsnamn: Verso Skincare

Byrå: The Studio

Uppdragsgivare: Selego

 

KATEGORI DIGITALT

(Övrigt digitalt)

Bidragsnamn: Avicii x You

Byrå: House of Radon

Uppdragsgivare: Universal Music

 

(Övrigt digitalt)

Bidragsnamn: Följ Nattjourens väg mot julen

Byrå: Garbergs

Uppdragsgivare: Stockholms Stadsmission

 

(Sajter)

Bidragsnamn: GOWEST

Byrå: M&C Saatchi

Uppdragsgivare: Stockholm Pride

 

(Övrigt digitalt)

Bidragsnamn: Göteborgs Lucia 2013 – Det är rösten som räknas

Byrå: Stendahls Reklambyrå

Uppdragsgivare: insideout AB

 

(Övrigt digitalt)

Bidragsnamn: Live test series

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Volvo Lastvagnar AB

 

(Sajter)

Bidragsnamn: Melodikryssfabriken

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Sveriges Radio

 

(Övrigt digitalt)

Bidragsnamn: Photoshop Live-Street Retouch Prank

Byrå: Abby Norm

Uppdragsgivare: Adobe Nordic Systems AB

 

KATEGORI DIREKT

Bidragsnamn: Det besjälade bläcket.

Byrå: Lowe Brindfors

Uppdragsgivare: Guldbaggen / Svenska Filminstitutet

 

Bidragsnamn: En kuverthistoria på liv och död

Byrå: Mecka

Uppdragsgivare: Bong Sverige AB

 

Bidragsnamn: Photoshop Live-Street Retouch Prank

Byrå: Abby Norm

Uppdragsgivare: Adobe Nordic Systems AB

 

Bidragsnamn: The Great Phone Swap

Byrå: Crispin Porter & Bogusky Europe AB

Uppdragsgivare: Sony Mobile

 

KATEGORI EVENT

Bidragsnamn: Photoshop Live-Street Retouch Prank

Byrå: Abby Norm

Uppdragsgivare: Adobe Nordic Systems AB

 

Bidragsnamn: Sweat for Water

Byrå: Deportivo

Uppdragsgivare: UNICEF och Gothia Cup

 

Bidragsnamn: The Great Phone Swap

Byrå: Crispin Porter & Bogusky Europe AB

Uppdragsgivare: Sony Mobile

 

Bidragsnamn: The Live Quiz Release

Byrå: Saatchi & Saatchi

Uppdragsgivare: Föreningen Popaganda / Luger

 

KATEGORI FILM

Bidragsnamn: Avdramatisera

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Systembolaget

 

Bidragsnamn: Bilbanemannen

Byrå: King

Uppdragsgivare: Lotto – Svenska Spel

 

Bidragsnamn: Dansaren

Byrå: TBWA Stockholm

Uppdragsgivare: Svensk Adressändring

 

Bidragsnamn: Glöm inte bort varför du startade ditt företag

Byrå: Fortune

Uppdragsgivare: PwC

 

Bidragsnamn: ICA partner till landslaget

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Leave the world behind

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Volvo Personbilar Sverige

 

Bidragsnamn: Telefonkungarna

Byrå: Honesty

Uppdragsgivare: Halebop

 

Bidragsnamn: The Epic Split

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Volvo Lastvagnar AB

 

Bidragsnamn: The Good Guys Christmas

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: UNICEF

 

Bidragsnamn: Tokyo

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Kalles Kaviar / Abba Seafood AB

 

Bidragsnamn: Ulfs BFF

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Va som folk!

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: IQ Initiativet

 

Bidragsnamn: Vad håller du på med?

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

KATEGORI HANTVERK

 

(Digitalt)

Bidragsnamn: ALB Whispers – Trojan horses

Byrå: Acne Production

Uppdragsgivare: CLM BBDO Paris

 

(Digitalt)

Bidragsnamn: Magnum 5 Lost Kisses

Byrå: Lowe Brindfors

Uppdragsgivare: Magnum – Unilever

 

(Film/ljud)

Bidragsnamn: Nattvandrare

Byrå: Åkestam Holst

Uppdragsgivare: IKEA

 

(Bild)

Bidragsnamn: Pop-pusslet

Byrå: Saatchi & Saatchi

Uppdragsgivare: Föreningen Popaganda / Luger

 

(Film/ljud)

Bidragsnamn: The Castle

Byrå: King

Uppdragsgivare: Eurojackpot – Svenska Spel

 

(Film/ljud)

Bidragsnamn: The Epic Split

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Volvo Lastvagnar AB

 

(Bild)

Bidragsnamn: Varje dag är en doft

Byrå: Garbergs

Uppdragsgivare: Nordiska Kompaniet

 

KATEGORI INTEGRERAT

Bidragsnamn: Det är mycket nu

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

Bidragsnamn: Festivaldödsdödaren

Byrå: Saatchi & Saatchi

Uppdragsgivare: Föreningen Popaganda / Luger

 

Bidragsnamn: Fler hem nu!

Byrå: Le Bureau

Uppdragsgivare: Hyresgästföreningen

 

Bidragsnamn: Konst av en slump

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Bonniers Konsthall

 

Bidragsnamn: Likes räddar inte liv

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: UNICEF

 

Bidragsnamn: Live test series inkl. The Chase 360°

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Volvo Lastvagnar AB

 

KATEGORI MOBILT

Bidragsnamn: A Journey Through Middle-earth

Byrå: North Kingdom

Uppdragsgivare: Google and Warner Bros.

 

Bidragsnamn: Defeat Treat

Byrå: Pool

Uppdragsgivare: O´Learys

 

Bidragsnamn: First Tracks

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Helly Hansen

 

Bidragsnamn: Hockey-VM 2013

Byrå: OTW Communication

Uppdragsgivare: TV4

 

Bidragsnamn: Natalia Project

Byrå: RBK

Uppdragsgivare: Civil Rights Defenders

 

KATEGORI PR

Bidragsnamn: Babybojen

Byrå: Prime

Uppdragsgivare: Trygg-Hansa

 

Bidragsnamn: En helt vanlig CP-öl

Byrå: Hey, it’s Enrico Pallazzo!

Uppdragsgivare: GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living

 

Bidragsnamn: GOWEST

Byrå: M&C Saatchi

Uppdragsgivare: Stockholm Pride

 

Bidragsnamn: Natalia Project

Byrå: RBK

Uppdragsgivare: Civil Rights Defenders

 

Bidragsnamn: Paint it Black

Byrå: AIK Think Tank

Uppdragsgivare: AIK Fotboll

 

Bidragsnamn: Är du Klaus-Heidi?

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Lufthansa

 

KATEGORI RADIO

Bidragsnamn: Conrad Mullvad

Byrå: Fun Radio

Uppdragsgivare: Conrad Elektronik Norden AB

 

Bidragsnamn: Det är mycket nu

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

Bidragsnamn: Håkan och Lenas podcast

Byrå: Sverige AB

Uppdragsgivare: Stockholms Stadsmission

 

Bidragsnamn: Stefan Löfven väcker ungdomar

Byrå: Granath Havas Worldwide

Uppdragsgivare: Socialdemokraterna

 

Bidragsnamn: Stigs podcast

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Vad håller du på med?

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

KATEGORI TIDNINGSANNONSERING

Bidragsnamn: Björn Borg say´s Da!

Byrå: Garbergs

Uppdragsgivare: Björn Borg

 

Bidragsnamn: Det är mycket nu

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

Bidragsnamn: Emoji

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Comviq

 

Bidragsnamn: En väldigt svensk smak

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Abba Seafood

 

Bidragsnamn: Frukters och grönsakers inverkan på kroppen

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Förlåt

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Tele2

 

Bidragsnamn: ICA-skolan

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: SSRS

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Frivilliga

 

Bidragsnamn: Stig Jobs

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Vad håller du på med?

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

KATEGORI UTOMHUS

Bidragsnamn:  Emoji

Byrå: Forsman & Bodenfors

Uppdragsgivare: Comviq

 

Bidragsnamn: Gränsen

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: McDonald’s

 

Bidragsnamn: McSenior

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: McDonald’s

 

Bidragsnamn: Stig Jobs

Byrå: King

Uppdragsgivare: ICA Sverige AB

 

Bidragsnamn: Street posters

Byrå: Garbergs

Uppdragsgivare: Norwegian

 

Bidragsnamn: Vad håller du på med?

Byrå: DDB Stockholm

Uppdragsgivare: Försvarsmakten

 

 

ÅRETS BYRÅ 2014 (förra årets placering inom parentes)

ÅRETS CONTENT-BYRÅ
1. Spoon (3)

2. Newsroom (ny)

3. OTW (4)

4. Redaktörerna (6)

 

ÅRETS DIGITALA BYRÅ (8-15 mkr)

1. Opacity (3)

2. Oakwood (2)

3. Some Guys (1)

4. Actionist (ny)

5. Webbyrån Petra (ny)

 

ÅRETS DIGITALA BYRÅ (15+ mkr)

1. Dear Friends (5)

2. Daytona (2)

3. Ziggy Creative Colony (4)

4. River (6)

5. The Viral Company (ny)

6. House of Radon (ny)

7. Winston (7)

8. Doberman (8)

9. Limetta (3)

10. KAN (9)

 

DM/RM-BYRÅER

1. Abakus (2)

2. Gadd (5)

3. IK Stockholm (3)

4. Friends & Tactics (ny)

 

EVENT MARKETING-BYRÅER

1. Occasion (1)

2. Minnesota (8)

3. Nine Yards (2)

4. Perfect Noise (ny)

5. Le Pacte (ny)

6. PS Communication (3)

7. UMG (7)

 

PR-BYRÅER (8-25 MKR)

1. Friends Agenda (2)

2. Aspekta (1)

3. Welcom (5)

4. Agency (3)

5. Paues Åberg Communications (ny)

6. Mindmakers PR (ny)

7. A.W.orld B.eneath (10)

 

PR-BYRÅER (+ 25 MKR)

1. Gullers Grupp (2)

2. Westander (1)

3. Narva (13 – ny kategori)

4. Grayling (8)

5. Solberg (ny)

6. Prime (6)

7. Springtime (7)

 

MEDIEBYRÅER

1. Bizkit (2)

2. Maxus (1)

3. Scream Mediabyrå (4)

4. Mindshare (14)

5. Mediacom (10)

6. IUM (8)

7. Tre Kronor Media (3)

 

REKLAMBYRÅER (8-15 MKR)

1. Heart Communication (3)

2. The Fan Club (ny)

3. Bulldozer (ny)

4. Zellout (12)

5. Holy Diver (17)

6. Confetti (ny)

7. Matador (5)

8. Tomorro (ny)

9. Bilbo & Co (3 – ny kategori)

10. W Communication Agency (ny)

11. Hill (3)

12. Sunny side up (ny)

 

REKLAMBYRÅER (15-25 MKR)

1. John Doe Worldwide (1 – ny kategori)

2. Damn Good Agency (9 – ny kategori)

3. Volt (14 – ny kategori)

4. Granath (15)

5. Le Bureau (17)

6. Det (19 – ny kategori)

7. PS Agency (1 – ny kategori)

8. Futurniture (4)

9. Rekyl (19)

10. Blomquist Annonsbyrå (3)

 

REKLAMBYRÅER (25-50 MKR)

1. Strateg (4)

2. Fältman & Malmén (6)

3. Ellermore (8 – ny kategori)

4. Berntzon Bylund (2 – ny kategori)

5. Ord & Bild reklambyrå (3)

6. Change (ny)

6. Vinter (1)

8. Cordovan (8 – ny kategori)

9. SWE Reklambyrå (16)

10. Pyramid (2)

 

REKLAMBYRÅER (+ 50 MKR)

1. Åkestam Holst (2)

2. Forsman & Bodenfors (1)

3. King (3)

4. Garbergs (7)

5. Klirr Stockholm (4)

6. Lowe Brindfors (5)

7. DDB (10)

 

VARUMÄRKES- OCH DESIGN-BYRÅER (8-25 MKR)

1. Bold (ny kategori)

2. Nine (ny kategori)

3. BAS (ny kategori)

4. Blink (ny kategori)

 

VARUMÄRKES- OCH DESIGN-BYRÅER (+ 25 MKR)

1. Seventy (ny kategori)

2. Silver (ny kategori)

3. Essen International (ny kategori)

4. Rewir (ny kategori)

 

 

Print Friendly, PDF & Email