“Bara ord” är långt ifrån bara ord

Bara häromdagen hittade jag till Lars Falks blogg – “Bara ord”. Kanske inte så konstigt, för jag kan se att den är rätt nystartad. Jag rekommenderar att alla som bryr sig om ord – varesig du till professionen är skribent av något slag eller inte – tar en regelbunden tur förbi www.larsfalk.se! Både för de intressanta och lärorika historierna och för att läsa riktigt bra texter!Man kan förledas att tro att det inte hänt så mycket på hans blogg på ett tag, men det beror bara på att kronologin är lite udda. Det spelar dock inte så stor roll. Det mesta som Lasse skriver är fritt från tidens korta tömmar.
Jag läser bland annat om Lasses samtal med forskaren Raoul Galli, som håller på med ett intressant forskningsprojekt om reklam och att jobba med reklam (arbetstiteln på projektet är “Yrke reklam: identitet, titlar, karriärer och konflikter i Sverige 1960-2010). Jag talade själv med Raoul för några månader sedan och ser verkligen fram emot att läsa hans rapport, när den så småningom blir klar.
Jag förstår hur intressant samtalet mellan Raoul och Lasse måste ha varit. Hur värdefullt det var för Raoul och hur mycket han fick med sig från det mötet.
Det får mig också att minnas mitt första möte med Lasse och hur mycket det betydde för min fortsatta utveckling som reklamjournalist.
Det var någon gång i februari 1983. Min praktiktermin på Journalisthögskolan hade precis startat. Jag hade tjatat mig in på Resuméredaktionen. Eftersom jag tidigare jobbat på reklambyrå gick chefredaktören, Gunilla Carlberg, med på att ta in mig. Jag förtår att hon tvekade. Det är inte så lätt att handleda en praktikant, när du samtidigt är ensam på redaktionen. För så var det, Gunilla var helt ensam anställd av Sveriges Reklambyråförbund, på Resumés redaktion, så hon hade inte mycket tid över att lära upp noviser.
Redan min andra dag på redaktionen bad hon mig “ring runt och kolla om det hänt något”.
Jag, som hade ett mycket begränsat kontaktnät i reklambranschen efter ett par år som kontaktassisten (ungefär en junior produktionsledare) på en b2b-byrå på nedgång, undrade vilka jag skulle ringa.
“Prova med Boisen och Lasse Falk”, föreslog hon.
Lars Arvid Boisen var inte inne.
Men Lasse Falk svarade och jag framförde mitt ärende, omän inte fullt så direkt som arbetsordern uttryckt det.
“Jag tycker ni på Resumé är alldeles för lite ute i branschen!”, sa Lasse Falk.
Han visste nog inte att redaktionen bara bestod av chefredaktören och den färska praktikanten.
“Jaså. Ja, när kan jag komma då?”, svarade jag.
Lasse sa att jag kunde komma upp “vid tvådraget på torsdag”.
Fem i två, två dagar senare klev jag in i receptionen på Biblioteksgatan 11.
Lasse Falk satte sig till rätta och så berättade han.
Hur han och byrån jobbade. Hur de tänkte. Varför de tänkte så. Vad man ville åstadkomma och varför.
Vi satt där resten av eftermiddagen och Lasse delade med sig av sina erfarenhter och sin kunskap.
Efter den dagen var min nyfikenhet på reklamens roll och möjligheter oändlig. Jag började försiktigt leta efter lite mer att skriva än bara ATT något hänt.
Jag vågade mig till och med på att ifrågasätta en utomhuskampanj för Procter & Gamble som var obegriplig eftersom vi inte hade tv-reklam på den tiden och hela utomhuskampanjen byggde på kopplingen till en tv-serie som Procter sponsrade.
Fast den artikeln fick jag direkt refuserad.
“Ingen bryr sig om vad du tycker”, sa Gunilla Carlberg.
Så jag höll mig på mattan ett tag till.
Men stärkt av Lasse Falks pedagogik passade jag i alla fall på att fråga VARFÖR när folk berättade en massa ATT.
Många av de största i reklambranschen har också varit mycket generösa med att dela med sig och berätta.
Men få har, som Lasse Falk, förstått sin roll som mentorer och kunskapsförmedlare. Inte bara till nya kreatörer på byrån eller på reklamskolorna, utan också utanför de snäva branschramarna. Bland annat under hans tid som ordförande i dåvarande Reklamförbundet.
Sen tycker jag förstås att både Reklamförbundet/Komm och Platinaakademien (där Lasse sedan länge är invald), har ett mycket större ansvar än de själva inser, för att berätta om reklamens roll och betydelse i och för samhället.
Men det är kanske en annan historia.
Jag tror inte jag sagt det ordentligt till Lars Falk, så det är väl verkligen på tiden:
Tack, Lasse för att du hjälpte mig med kartan och kompassen för de där första stegen in i denna, en av de mest intressanta och viktiga sektorerna i näringslivet!