Om Sverige låg utomlands, skulle du längta dit

Sverige är fantastiskt, och alldeles särskilt fantastiskt är det så här års, när våren övergår till sommar och all grönska och blomning överväldigar oss efter en lång vinter.

Nu stundar också högsäsong för en av landets viktigaste branscher och exportindustrier – besöksnäringen.  Den är lite speciell som exportbransch eftersom både produktion och konsumtion sker i landet. Dessutom är det den enda form av utrikeshandel som också genererar momsintäkter. 2011 strömmade ca 14 miljarder momskronor in i statskassan från utländska besökare. Medan export av personbilar omsatte 44 miljarder kronor 2011 och järn- och stålexport 68 miljarder, inbringade utländska besökare 99 miljarder. Inkluderas svenska turister och konferensdeltagare omsatte branschen totalt 264 miljarder, 2011, och sysselsatte drygt 162 000 personer på helårsbas. En färsk undersökning från Tillväxtverket visar på en ökning av utländska besökare med knappt fyra procent mellan 2011 och 2012, till totalt 16 miljoner.

Sverige ligger högt i internationella jämförelser, när det gäller turistinkomster. Faktum är att vi tjänar mer på internationell turism än länder som Japan, Nederländerna och Portugal, visar en rapport från FN:s turistorganisation UNWTO, som kom i maj. Där framgick också att vi klättrat från 21:a till 19:e plats totalt och i en europeisk jämförelse har vi gått från elfte till nionde plats.

En övervägande majoritet av dem som en gång rest till Sverige, återkommer, närmare bestämt 82 procent.

Enligt en undersökning som Visit Sweden presenterade i början av juni, är det ett stort utbud på upplevelser och vår orörda natur som lockar många. På senare tid har även maten blivit ett argument.

Några av de mest intressanta målgrupperna för svensk turism är aktiva barnfamiljer från exempelvis Holland. Liksom DINK:s (Double Income No Kids) från europeiska storstäder och WHOP:s (Wealthy Healthy Older People) i exempelvis norra Tyskland och USA.

De har gott om pengar, men också höga krav på kvalitet, service och upplevelser. Men, även om vi kommit en bra bit på väg under senare år, finns mer att göra. Vi har utmärkta råvaror för turismen, men de kan förädlas. Alla aktörer måste tänka mer i termer av marknad, målgrupper och koncept och paketera sina erbjudanden på säljande sätt.

Många företag i branschen är små och har begränsade marknadsföringsresurser. De behöver lyfta blicken från den egna lilla tuvan till helheten och samarbeta med andra.  Visst finns lokala exempel på kreativitet och initiativkraft till ökad gemensam nytta, men det finns mycket mer att göra.

Det blir till lika stor glädje för den inhemska turismen.  För fortfarande är det enklare att boka en komplett semester till Mallorca än att stanna i Sverige. Här får man sköta sin egen planering och ta sig runt på egen hand.

Men möjligheterna är oändliga, det är bara fantasin och samarbetsviljan som saknas.

Ett midsommarpaket med transporter, helpension och dans kring stången i Dalarna blir en sällsam upplevelse för både kineser och stockholmare. Liksom vildmarkssafari med bekvämt boende och lokal mat i fjällen eller våra stora, exotiskt tomma skogslandskap med chans att se ”the Swedish big five” varg, björn, älg, lo och järv. Eller varför inte kräftfiske som avslutas med tillagning och middag tillsammans. Tänk att få paketera och marknadsföra sådant.

Varumärket Sverige har fantastisk draghjälp av internationell mediebevakning på senare tid, genom en månads Hockey-VM (som vi dessutom vann) och en veckas Schlager-EM med uppemot 100 miljoner tittare plus öppningen av ett ABBA-museum, med journalister från hela världen på plats. Ett litet bakslag kom i och med rapporteringen av upplopp i förorterna. Och ett löjes skimmer spreds genom nyheterna om tågpersonalen som inte fick använda shorts, så att även männen valde att gå i kjol när sommarvärmen gjorde långbyxorna för varma.

Men en alldeles övervägande del av bevakning som varit på Sverige har varit mycket positiv.

Jag kan bara spekulera i vad denna gigantiska medietäckning är värd i kronor och ören.

I en debattartikel i Resumé nyligen tyckte dock Hans Sydow, tidigare ordförande i Komm, att Eurovision Song Contest slarvade bort möjligheterna till marknadsföring av Sverige. Han var kritisk till att Petra Medes kläder specialdesignades av Jean Paul Gaultier. Och han tyckte att hennes paus-nummer var gammaldags, unket och förmodligen helt obegripligt för de flesta tittar.

Jag kan hålla med Hans Sydow, när det gäller kläddesignen. Vi har sannerligen ingen brist på duktiga modedesigners.

Och man kan förstås fråga sig om varumärket Sverige tjänar mest på att beskrivas med humor och ett uns självironi eller med mer seriös presentation av russinen i den svenska kakan. Humor är ju alltid en smaksak (liksom vilka som är våra bästa russin).

Men inte minst från alla kommentarer på Twitter och Youtube kan man konstatera att många, många tycker det är befriande och starkt att Sverige visar upp sig med glimten i ögat istället för det pompösa självförhärligande som brukar vara legio i sådana här sammanhang.

Vid Cannes Lions i fjol vann Visit Sweden/Svenska Institutets twitter-satsning Curators of Sweden Grand Prix i Cyber-tävlingen. Sverige som nation vann dessutom stor respekt för att i praktiken stå upp som en demokrati som menar allvar när vi talar om yttrandefrihet. För det har inte alltid varit strömlinjeformat och rart i twitter-flödet från Sverige. Inte bara en gång har skeptikerna trott att ”nu kan de väl inte få hålla på längre?”. Men visst får de det. Man kände sig stolt som svensk i det sammanhanget.

Det svenska twitter-kontot, likväl som Petra Medes framträdande i Eurovision Song Contest visar upp en modern och avslappnad bild av Sverige. Som nog stämmer ganska bra med verkligheten. Och med varumärket. Och med det varumärke jag vill vara en del av.

 

(Inlägget har delvis varit publicerat i Dagens Media)

Print Friendly, PDF & Email

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.