Förändrade värderingar hotar både företag och samhälle

Det finns anledning att oroa sig för svenska företag och varumärken. Förändrade värderingar på arbetsplatserna och hos medarbetare styr utvecklingen åt fel håll.

Det framgår av 2011 års upplaga av ”Sverigestudien”, som för tredje gången listat de värderingar som drygt 1000 intervjupersoner anser råda i samhället, på arbetsplatsen och i ett personligt perspektiv, samt vad de önskar i framtiden.

Mätningen görs i en mängd länder förutom Sverige.

Redan förra året kunde vi konstatera att kunden är ointressant i alldeles för många svenska företag. I många länder, som England, USA, Kanada och Australien, sätter man kunden främst, både när det gäller rådande attityd och kultur, och den önskade i framtiden.  I Danmark hamnar kunden på nionde plats idag och tionde i en önskad framtid. Islänningarna är sämre idag, med kunden på 13:e plats, men medvetenheten finns uppenbarligen, för i listan över önskad kultur på arbetsplatsen, hamnar kunden på andra plats.

Men i Sverige verkar kunden bara vara till besvär, utan koppling till arbetsglädje, resultat och lönsamhet. Eller, som rapporten konstaterar: ”Är de möjliggörare för vår verksamhet, eller är de mest i vägen? Är de skälet till att vi går till jobbet, eller är de skälet till att vi önskar att vi fick gå hem?”

I Svenska företag får man nämligen leta ända ner till plats 46 innan kunden alls dyker upp. I en önskad framtida företagskultur kravlar sig kunden upp till 38:e plats.

I år finns dessutom flera stora och mycket allvarliga förändringar som påverkar företagen och deras varumärken negativt.

Ett exempel är ärligheten, som tidigare varit starkt förknippat med svensk identitet. Det var också den viktigaste personliga värderingen både 2009 och 2010. I år har det halkat ner till femte plats bland personliga normer och försvunnit helt på arbetet.

Ärlighet är alltså varken något som man värderar högt eller strävar efter längre.

Nästan lika illa har det gått för ansvarstagande, som tidigare var viktigast av arbetsplatsens värderingar. Den har nu ramlat ner till sjätte plats.

Men kreativitet och nytänkande finns över huvud taget inte på topplistan, varken i privat eller i offentlig sektor. Det är ingenting man värderar högt, talar om eller ens efterfrågar.

Undersökningsresultatet är skrämmande och bör tas på största allvar. De förmedlar känslan ointresserade medarbetare och företagsledningar som ger allt mindre utrymme för engagemang och delaktighet.

I företag där kreativitet och nytänkande är oväsentligt, finns litet utrymme för utveckling. Och när ärlighet och ansvarstagande har degraderats råder ”nån-annan-ismen”. ”Det är inte mitt bord”.

Rapporten är en mycket intressant och viktig läsning för alla företag, som utifrån den får ett bra underlag för att fundera över och diskutera i sina egna organisationer. Grundläggande och livsviktiga diskussioner. Och det är bråttom, det framgår tydligt av de förändringar av attityder och ambitioner som undersökningen visar. Av dem kan man också utläsa känslan av krympande möjligheter och utrymme för personlig utveckling och initiativ och att intresset minskar. Det gäller både privat och offentlig verksamhet, även om det är snäppet värre inom offentlig

Vissa värderingar benämns i undersökningen som begränsande, ”energiläckage”. Exempelvis hierarki, förvirring, kortsiktighet och kostnadsjakt. Andelen begränsade värderingar har ökat från 34 till 42 procent på ett år, vilket är oroande. Island nådde 54 procent energiläckage strax före den ekonomiska kollapsen. Och Lettland nådde 54 procent en månad innan bankkrisen.

Så den enda, rimliga sammanfattningen av årets Sverigestudie är:

Ryck upp er, svenska företagsledare och organisationschefer, innan det är för sent!

Ni måste inse hur viktigt det är att företaget och verksamheten, först och främst verkligen har tydligt formulerade värderingar som alla förstår, kan samlas runt och leva efter. Vare dag.

Det är ledningens uppgift att konkretisera värderingarna och utifrån dem den vision som ska bygga och stärka varumärket. När vägen är tydlig, också för medarbetarna kan de fullgöra sin uppgift som varumärkesambassadörer på heltid.

2009 fanns önskemålen om en gemensam vision med bland de värderingar man hoppades på inför framtiden, omän på tionde plats. Men idag är det uppenbarligen bortglömt.

I dagens konkurrensutsatta och transparenta marknad är det nödvändigt att hela tiden försöka tänka nytt och att ta vara på den kreativitet som finns i organisationen.

Det är en livsfarlig utveckling för alla varumärken att tappa värderingar som ärlighet och ansvar. De blir bara viktigare, då kunderna genomskådar företagen mycket snabbt och vidarebefordrar sina insikter ännu snabbare.

Det går inte att säga ett och göra något annat.

När dessutom kraven på socialt ansvarstagande blivit självklart, är normer som ansvar och ärlighet ännu viktigare. 

Så här har värderingarna förändrats

Respondenterna fick en lista värderingar/egenskaper/beskrivningar och fick välja ut tio av dessa som bäst beskriver hur de själva är, hur Sverige är och hur deras arbetsplats fungerar. På samma sätt fick de välja vilka värderingar/egenskaper/beteenden som de ansågs krävas för att de själva, landet eller deras organisation skulle fungera allra bäst och prestera optimalt.

Hela rapporten finns att ladda ner på www.sverigestudien.se.

Arbetsplatsens nuvarande värderingar

2009                                   

1. Ansvar

2. Lagarbete 

3. Humor/glädje

4. Kostnadsjakt

5. Samarbete

6. Engagemang

7. Målinritad

8. Byråkrati

9. Kvalitet

10. Effektivitet                                                                                                                                                                            

2010

1. Ansvar

2. Lagarbete 

3. Humor/glädje

4. Kostnadsjakt

5. Samarbete

6. Ärlighet

7. Engagemang

8. Målinriktad

9. Byråkrati

10. Anpassningsbara

2011

1. Kostnadsjakt

2. Lagarbete

3. Hierarki

4. Lagarbete

5. Förvirring

6. Ansvar

7. Humor/glädje

8. Kortsiktighet

9. Osäkra anställningar

10. Byråkrati

Önskade värderingar på arbetsplatsen

2009                                   

1. Anställdas hälsa

2. Ansvar     

3. Ärlighet    

4. Anpassningsbara            

5. Humor/glädje

6. Engagemang

7. Effektivitet

8. Erkännande avanställda 

9. Lagarbete                       

10. Gemensam vision

2010

1. Anställdas hälsa

2. Ärlighet

3. Ansvar

4. Anpassningsbara

5. Humor/glädje

6. Engagemang

7. Erkännande av anställda

8. Lagarbete

9. Öppen kommunikation

10. Effektivitet

2011

1. Anställdas hälsa

2. Erkännande av anställda

3. Humor/glädje

4. Lagarbete

5. Ansvar

6. Engagemang

7. Anpassningsbarhet

8. Balans hem/arbete

9. Ekonomisk stabilitet

10. Öppen kommunikation

 

Personliga värderingar

2009             

1.  Ärlighet                        

2.  Humor/glädje                

3. Familj                                                   

4. Ansvar                           

5. Tar ansvar                      

6. Medkänsla                                           

7. Positiv inställning          

8. Vänskap                         

9. Självständig                   

10. Rättvisa                       

2010

1. Ärlighet

2. Familj

3. Humor/glädje

4. Ansvar

5. Medkänsla

6. Tar ansvar

7. Självständig

8. Positiv inställning

9. Rättvisa

10. Respekt

2011

1. Familj

2. Humor/glädje

3. Ansvar

4. Tar ansvar

5. Ärlighet

6. Positiv attityd

7. Medkänsla

8. Rättvisa

9. Anpassningsbarhet

10. Omtanke

 

 

 

Fakta om mätningen. Metoden, som används för mätning av värderingar i företag och organisationer,  har utvecklats av Richard Barrett, vid Institutet Barrett Values Centre i USA

Bakom den svenska mätningen ligger  Preera, Volvo IT, Fortos Management Consulting och Vidunderlig. Rapporten finns tillgänglig på www.sverigestudien.se

Print Friendly, PDF & Email

One thought on “Förändrade värderingar hotar både företag och samhälle

  1. Det finns säkert en hel del man kan fundera över när det gäller värderingar i svenska organisationer/företag. Men innan man drar allt för stora växlar bör man nog fundera lite över studiens kvalité.

    Utifrån vad som beskrivs i rapporten uppfyller den endast mycket lägt ställda krav på representativitet vilket gör att den inte kan användas för så mycket mer än att uttala sig om de 1000 respondenternas värderingar.

    Så i stället för att oroa sig för frånvaron av kundfokus bör vi snarare oroa oss för bristen på kvalité i de undersökningar som publiceras i olika sammanhang.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.