Och ändå är det så himla lätt att kolla fakta!

Kanske är jag bara en besserwisser och pain in the ass i största allmänhet. Jag kan ändå inte låta bli att reta upp mig, men framför allt sörja över bristen på insikt, förståelse och intresse för både kommunikationsbranschen och dess utövare. Självklart är problemet störst i ”allmän” press. Men dessvärre haltar det betänkligt även i den så kallade branschpressen.

Jag tycker faktiskt att ”Skandinaviens största affärstidning om reklam, medier & PR” också borde ha ”Skandinaviens största kunskap om reklam, medier och pr” på den marknad där de verkar.

Men det verkar inte så. Även om jag tycker att Resumé har ryckt upp sig på senare tid.

Fler och fler intressanta ämnen tas upp. Sådana som verkligen har betydelse för kommunikationsbranschen och kommunikatörerna.

Men, för ofta, fastnar jag sen vid sakfel eller bevis på historielöshet, som irriterar. Idag hände det igen, när jag läste det mycket intressanta och verkligen motiverade specialtemat om festkulturen i reklambranschen.

Där uttalade sig både gamla veteraner och något färskare förmågor om branschsynen på alkoholen. Bland annat var Björn Rietz intervjuad.

Han berättade bland annat att det var en fest, som blev hans första steg in mot branschtoppen.

”Jag fick faktiskt mitt första riktigt bra byråjobb genom en fest, DN-rocken, då jag efteråt anställdes av Linder & Co”.

Ja, herregud!

Reportern, var uppenbarligen helt nollställd inför Björn Rietz berättelse att han anställts på Alinder & Co.

Jag kan ha överseende med att en, blott 26 år gammal reporter, inte känner till Alinder & Co, även om det länge var en av landets mest firade byråer. Men byrån försvann nog från kartan, innan ynglingen hunnit ur gymnasiet.

Av samma skäl kan jag överse med att han inte heller känner till Björn Rietz hela yrkeskarriär, även om den varit beundrad och hyllad i stort sett ända sedan Rietz, hunnit igenom Reklamförbundets Copyprojekt, ett par år innan reportern såg dagens ljus.

Vad jag däremot har svårt att acceptera är att ingen redaktör eller ens redigerare har sådan branschförankring att han/hon hajar till inför den okända byrån, Linder & Co, som Björn Rietz uppenbarligen fortfarande tyckte var så bra.

Ok, man behöver inte känna till namnen på alla byråer som någonsin funnits i landet, bara för att man jobbar på Resumé. Men nog borde någon på redaktionen känna till de mest framgångsrika och de som betytt mest för utvecklingen av hela branschen.

På den punkten fanns för övrigt en hel del ytterligare att önska för en dryg månad sedan. Då publicerade Resumé ett, i och för sig väldigt intressant, reportage om hur branschen förändrats genom sammanslagningar och nedläggningar.

Där avlivades fullt aktiva byråer, samtidigt som vissa fick uppstå igen för en stund.

Bland de ”nedlagda” fanns Arbmans, som visserligen väl inte når upp till samma nivåer som sitt forna jag, men fortfarande är fullt verksam.

För att inte tala om Pyramid, som är en i högsta grad aktiv och framgångsrik B2B-byrå, som Resumé strök från branschkartan.

Å andra sidan fick HLR BBDO återuppstå. Luften gick ur byrån totalt i slutet av 1990-talet, men försattes i konkurs först 2006 (en hissnande, sorglig historia som jag skrivit tidigare om).

Själv tycker jag att den här typen av historielöshet och kunskapsbrist är oroande, för en branschtidning.

Eller är det bara ointresse?

Idag är det väldigt enkelt att, exempelvis via Google, få fram massor av kunskap om både Björn Rietz, Pyramid, HLR eller vad det nu kan vara.

För en Resumé-reporter finns dessutom ett omfattande artikelarkiv på den egna tidningen.

Varför inte ta hjälp av båda dessa källor?